- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
526

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1953 - Erfarenheter av husbygge med portalkran, av Evert Strokirk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

526

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 11. Bockkran.

Betong

Då stommen består helt av betong och
kvantiteten rör sig om 1,5—2 tm2 lägenhetsyta måste
en rationell framställning och distribution au
betongen utgöra en mycket viktig förutsättning
för byggmetodens ekonomi.

Första ledet i kedjan utgörs av en plåtbask,
nedsänkt i markplanet, där grus- och
singelbilarna direkt tömmer sin last. Basken lyfts ined
kranen och töms i fickor, försedda med automatisk
våg och tömningsanordning, varifrån direkt
fyllning av biandaren sker. Sålunda har den nu på
de flesta bostadsbyggen vanliga skyfflingen av
20—40 t ballastmaterial per arbetsdag
eliminerats.

För närvarande tillsätts cementen säckvis, men
så snart distribution av lös cement på
landsorten ordnats på tillfredsställande sätt skall
cementsilo uppsättas.

Själva distributionen av betongen (utom den
som åtgår till grundplattorna) är vid denna
metod helt koncentrerad till den på marken utlagda
gjutbädden. En "monorail"-anläggning (fig. 12)
har här visat sig vara synnerligen
arbetsbesparande. Den består av en motordriven liten
tipp-bar vagn rymmande 350 1, som löper på en enkel
skena med länkar. Dessa skenor flyttas lika lätt,
eller kanske ännu lättare än man flyttar en
vanlig kärrlandgång.

Av väsentlig betydelse för arbetets rationella
bedrivande är arbetsplatsens planering och
storleken av gjutbädden. Självklart är att man vill
ha denna så belägen att den med hänsyn till
ballastmaterialets distribution är lättåtkomlig från
gata eller väg. Kranen måste också lätt kunna
komma åt de färdiga elementen och placera dem
antingen direkt på bygget eller eventuellt i
"buffertlager".

Beroende på kranens konstruktion och räckvidd
kan bädden placeras såväl mellan kranbenen (fig.
13) som vid sidan om kranen. Bästa resultatet
ernås om betongstationen och gjutbädden kan

placeras mellan tvenne i rad liggande
byggnader, då kranen kan betjäna båda två. Storleken
på bädden blir beroende på kranens kapacitet
och arbetstakten: ju mindre bädd, desto längre
arbetstid och desto sämre utnyttjande av kranen.

Helst bör arbetet kunna bedrivas så att
gjutningen av elementen sker ena dagen, hårdnandet
den andra och lyftningen från bädden till
byggnaden den tredje dagen, varefter rengöring av
formen samt ny formsättning och armering
verkställs.

Man kan tänka sig flera sätt att utföra bädden.
Det ursprungliga och enklaste är att på den
avplanade markytan lägga ut träreglar, bräda in
dessa och belägga med härdade träfiberskivor.
Det är enklare att fixera kantformar och den
materiel, som skall ingjutas, om underlaget är
spikbart än om det består av järnplåt eller
betong.

Hittills har kantformarna utförts av trä. En
förbättring skulle onekligen vara om dessa formar
kunde få mer permanent karaktär. Då
tjocklekarna hos innerväggar, bjälklag och
ytterväggar kan inskränkas till tre — 12, 16, resp. 35
cm — finns goda förutsättningar för
exempelvis standardkantformar av plåt eller dylikt, men
en sådan rationaliseringsåtgärd fordrar främst
stora projekt med enhetliga elementstorlekar.

För att den gjutna betongen skall lossna från
formunderlaget anbringas formolja, på vilken
man måste ställa stora krav. Samtidigt som oljan
skall få betongen att släppa från formen får den
icke ha någon ogynnsam inverkan på betongytan
eller ytbehandlingsmaterialet. Det sista är
särskilt viktigt då spackling och målning skall
anbringas direkt på betongen. Oavsett vilken
bäddtyp som väljs, har det visat sig synnerligen
lämpligt att under den kallare årstiden värma
upp den.

Materialtransport inom bygget
Som bekant utgör byggandet till stor del ett
transportproblem, fördelat mellan schaktning

Fig. 12. Från "monorail"-vagn, som löper på flyttbart
spår, tippas den lättflytande jäsbetongen för yttervägg i
formen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0542.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free