Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1953 - Erfarenheter av husbygge med portalkran, av Evert Strokirk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528
TEKNISK TIDSKRIFT
tongytor gjorts. Erfarenheterna från dessa visar
att den av målare gjorda ytbehandlingen,
anting-gen det varit nödvändigt eller ej, blivit betydligt
dyrare än om underlaget hade utgjorts av puts.
Flera omständigheter synes härvid ha spelat in,
främst det enligt vår uppfattning överdrivna
kravet på en fulländad yta, men även målarnas
bristande erfarenhet av dylik behandling. I vissa
fall har faktiskt merkostnaden för målning vid
gjutna ytor blivit nästan lika stor som
kostnaden för puts, varigenom den ekonomiska vinsten
uteblivit.
Ekonomi
Första frågan när en nyhet införs i
byggnadsfacket är: "Hur mycket sparar man?" Varje
fackman vet hur omöjligt det är att besvara en
sådan fråga korrekt. Man brukar ju söka
jämföra med det "traditionella" byggandet, vilket
emellertid långt ifrån kan exakt definieras.
Ständigt, ehuru kanske långsamt, framåtskridande
vad beträffar material och konstruktioner samt
ökat rationaliserande av byggandet gör att ett
"normalbygge" helt enkelt icke existerar.
Vidare måste man också ha i minnet att nya
metoder kanske också skiljer sig från det
traditionella byggandet vad avser exempelvis de
färdiga ytorna (puts kontra betong, natursten
kontra konststen) varvid förutom de objektivt
be-dömbara kvantitativa jämförelser som kan göras
även tillkommer subjektiva jämförelser ur t.ex.
utseendesynpunkt.
Vidare måste man också räkna med, att en
nyhet icke får sin fulla effektivitet förrän den blivit
prövad ett flertal gånger och barnsjukdomarna
övervunnits. Man måste i regel planera
noggrannare, arbetsledare och arbetare måste övertygas
och tränas m.m. Vidare bör självfallet maskiner
och andra specialanordningar avskrivas i
snabbare takt än vanligt vid en oprövad metod, där
man måste räkna med ändringar och misstag.
Slutligen har man att räkna med alla de
kostnader av skilda slag, som kan hänföras till
"experimentverksamheten". Dessa kostnader är i ett
fall som detta ganska avsevärda och måste
avskrivas inom rimlig tid, då inga som helst
"allmänna medel" stått till förfogande.
Med beaktande av svårigheterna förefaller det
dock vara en riktig metod att redovisa
besparingen av material och arbetskraft vid jämförelse
med ett "normalbygge", varefter varje fackman
med utgångspunkt från sina egna erfarenheter
om priser kan göra en beräkning av den
besparing han anser sig kunna erhålla.
Under de två år metoden utarbetats har
verksamheten bedrivits i experimentskala varvid
successivt nya moment införts. Då inga som
helst offentliga anslag eller något
investeringskapital stått till förfogande, utan
byggnadsföretagaren finansierat verksamheten med den lö-
pande bostadsbyggnadsverksamheten, har takten
heller inte kunnat hållas så hög som varit
önskvärt, ej heller har alla de dyrbara provningar,
som skulle varit värdefulla, kunnat göras.
Hösten 1951 byggdes det första trevåningshuset
varvid emellertid endast vanlig härdad betong
användes i ytterväggarna. De värmeisolerades
med mineralullsmattor och ytterst murades en
halvstens tegelbeklädnad. Vintern 1951—1952
uppfördes ett större trevåningshus med
ytterväggarna utförda av platsgjuten härdad
lättbetong som Pyroc-putsades. Sommaren 1952
uppfördes nästa hus med samma utförande
varvid emellertid betongens framställning och
distribution helmekaniserades; utvändigt
anbringades Snowcem på lättbetongen.
Arbetskraft
Denna, liksom även andra nya byggmetoder,
innebär att praktiskt taget allt det hårda
transportarbetet övertagits av maskiner. Som tidigare
påpekats, är det huvudsakligen stommen och
stomkompletteringen som påverkas av metoden
medan installationsarbetena och
underentreprenörernas arbeten icke nämnvärt ändras. Det är
alltså murarnas, träarbetarnas och
grovarbetarnas ävensom målarnas förbrukade arbetstid som
skall studeras vid jämförelse av denna metod
med traditionella byggmetoder.
Vid tidigare nämnda byggen har också den
arbetstid de olika yrkesgrupperna använt per
kubikmeter byggnadsvolym studerats. Jämförelse
har gjorts med de i Meddelande nr 5 från
Statens Kommitté för Byggnadsforskning angivna
genomsnittliga volymtiderna för trevånings
bostadshus för ett bygge (normalbygge) beläget i
mellersta Svealand. Härvid erhålles följande
resultat:
Normal- Betong- Betong och
bygge stomme, lättbetong
tegel ofull- helmeka-
utvän- ständig niserad
digt meka- betong-
(1951) nisering station
(vintern (hösten
1951—52) 1952)
h/m3 h/m8 h/m3 h/m3
Murare ...... 0,9 0,43 0,23 0,153
Träarbetare ... 1,4 1,2 1,1 0,95
Grovarbetare .. 2,4 2,5 2,7 2,1
Summa 4,7* 4,1 4,0 3,2
Kranskötare . . __ 0,1 0,1 0,1
Målare ....... (0,6)2 0,7 0,7 0,7
Totalt (5,3) 4,9 4,8 4,0
1 Erfarenheterna från Avesta, Hofors m.fl. bruksorter visar snarare
en genomsnittlig volymtid av ca 5,0 h/m3, enär här alltid inräknas
kakelsättning, isoleringsarbeten m.m.
2 Beräknat värde.
3 I murarnas arbete ingår här kakelsättning med ca 0,1 h/m3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
