Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1953 - Erfarenheter av husbygge med portalkran, av Evert Strokirk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1953
529
Som synes har arbetskraftbehovet successivt
reducerats. Det första huset med utvändig
tegelbeklädnad kräver självfallet murare, och i nästa
hus är behovet av grovarbetare relativt stort, men
reduceras i det sista huset där
betongdistributionen helmekaniserats.
Som tidigare påpekats blir behovet av målare
givetvis större än vid vanliga byggen. Det bör
också nämnas, att här framlagda resultat gäller
den enda hittills använda portalkranen.
Reduktionen av arbetskraften vid det sist utförda
bygget utgör 25 %, och 30 % synes icke vara
omöjligt att åstadkomma.
Den mot en genomsnittlig lägenhetsyta av 55
m2 svarande byggnadsvolymen blir ca 260 m3.
Om den inbesparade arbetstiden som
huvudsakligen representeras av murare och träarbetare
värderas till 7,00 kr/h (inkluderande
semesterersättning, försäkringar och administration),
blir besparingen 2 350 kr. om
arbetskraftsbesparingen blir den ovan beräknade 1,3 h/m3.
Försiktigtvis bör man kanske inte räkna med
så stor differens enär under de senaste åren man
vid mera rationellt skötta byggen kanske kan
påvisa lägre volymtid än den ovan redovisade.
Man befinner sig emellertid på säkra sidan om
man räknar med en besparing av 0,8 h/m3, eller
1 450 kr. per lägenhet.
Material
De väsentligaste besparingarna av material
utgörs av puts och arbetsvirke till formar, hissar,
ställningar och landgångar, vilket allt till största
delen bortfaller. Vid murade hus åtgår ganska
avsevärda kvantiteter puts, ca 6 m3 per lägenhet.
Denna bortfaller helt och om priset räknas till
5,00 kr/hl blir besparingen 300 kr. per lägenhet.
Betongform förekommer endast vid
grundplattor och skyddsrum, till gjutbädd samt som
kantform för vägg- och bjälklagselement.
Hisställ-ning, putsställningar och landgångar bortfaller
helt.
I Meddelande nr 13 från Statens Kommitté för
Byggnadsforskning, "Arbetsvirke till bostadshus
av sten", anges som ungefärlig förbrukning av
arbetsvirke 0,6 fot3/m3 fördelad på följande sätt:
Normalt Denna byggmetod
fot7m3 fot3/m3
Väggformar ...... ............ 0,35 0,02
Valvformar ....... ............. 0,09 0,01
Ställningar ....... ............. 0,04 —
Materialhiss ...... ............. 0,035 —
övrigt ............ ............. 0,085 0,04
Totalt 0,600 0,07
Enligt ovanstående skulle besparingen i
arbetsvirke bli 0,53 fot/m3, men
"normalförbrukningen" är kanske något för högt räknad, varför man
försiktigtvis icke bör räkna med större besparing
än 0,4 fot3/m3. Med ett virkespris av 6,00 kr/fot3
blir besparingen per lägenhet om 55 m2 620 kr.
Övriga kostnader
Utöver ovan angivna direkt redovisade
besparingar, kan även påpekas vissa vinster, vilkas
storleksordning är svårare att exakt ånge.
Sålunda kan byggnadstiden förkortas, främst
genom att stommen blir snabbt färdigställd och
erforderliga stomkompletteringar och
installationer kan börja tidigare än vid murade
byggen. Administrationskostnader och
ränteförluster minskar härigenom.
Frånvaron av de stora mängder vatten, som
tillförs de murade husen genom bruk till
murning och puts och som måste drivas ut genom
artificiell uttorkning, innebär en väsentlig
besparing. Speciellt vid vinterbyggen visar det sig,
att de väsentligaste merkostnaderna just hänför
sig till putsens uttorkning.
Snabbhärdning av betongen kräver antingen
vissa kemikalier eller också snabbhårdnande
cement och de färdiggjutna betongytorna kräver
en viss efterbehandling. Per lägenhet är dessa
kostnader 430 kr. för kemikalier och 360 kr. för
spackling.
Man måste vidare som utgiftsposter räkna med
kostnader nedlagda på experiment m.m., vilka
självfallet är svåra att fixera. Ännu svårare är
det att bestämma hur snabbt de skall avskrivas.
Självfallet måste man också i framtiden räkna
med experimentkostnader men där torde man
rimligen kunna räkna med att genom ytterligare
förbättringar ernå besparingar av material och
arbetskraft.
Resultat per lägenhet om 55 m2
Kr.
Besparingar: arbetskraft ..................................1 450
putsmaterial ................ 300
arbetsvirke ................. 620 2 370
Utgifter: kemikalier .................. 430
spackel ..................... 360
experimentkostnad .......... 200
övriga kostnader ............ 100 1 090
Vinst 1 280
Med ovanstående besparing på 1 280 kr. per
lägenhet skall kranen finansieras.
Maskinutrustningen för den helmekaniserade
betongframställningen kan däremot anses finansierad genom ett
lägre betongpris. Med nu gällande bestämmelser
kan man erhålla statliga lån på upp till 80 %
av anskaffningskostnaden, varvid räntesatsen är
4 % och amorteringstiden högst 10 år. Kostna-
derna är följande:
Kr.
Anskaffning av krän ..................................................130 000
räls m.m............................................5 000
Investeringsskatt (räknas på den del till vilken
statligt lån icke utgår) ............................................4 000
Totalt 139 000
Räntor och amortering på statliga lånet pius
räntor på egen kapitalinsats blir den fasta
utgiftsparten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
