Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1953 - Mekaniska räkneelement i luftvärnets eldledningsutrustning, av Gunnar Engdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 16. Princip för multiplikator;
c = a ■ b.
Fig. 18. Princip för bestämning av en
storhet som funktion av två oberoende
variabler; c — f (a, b).
Den här beskrivna konstruktionen med
kurv-kropp utnyttjas ofta i instrumenteringar för
direkt multiplikation av två storheter i stället för
multiplikator.
En funktion av en oberoende variabel kan
återges på många sätt, t.ex. med en tapp i en
spårskiva, fig. 20.
Eldledningsinstrument
— precisionsinstrument
Inledningsvis framhölls att det relativa värdet
hos en ny instrumentkonstruktion jämfört med
en annan ej ligger så mycket i den matematiska
princip, som utnyttjas utan fastmer i de olika
räkneelementens uppbyggnad. Då de mekaniska
konstruktionerna följer enkla och naturliga
linjer, kommer precisionen vid tillverkningen av
räkneelementen att ytterst vara avgörande för
kvaliteten hos eldledningsinstrumenten.
Ett eldledningsinstrument är en analogimaskin,
Fig. 17. Multiplikator (Arenco).
vilken då det gäller mekaniska instrument
arbetar i en geometrisk skala, som bestämmes av
kravet på precision och räckvidd hos
instrumentet. För moderna instrument avsedda för tyngre
luftvärn är kravet på räckvidd 25—30 km, vilket
medför att av utrymmesskäl skalan hos ett
sådant instrument brukar vara omkring 1 :100 000;
1 mm i instrumentet representerar alltså 100 m
i verkligheten. Då man dessutom betänker att
kravet på precision är mycket stort, eftersom det
gäller att bekämpa mål i luften med målytor på
30—50 m2, är tillverkning av räkneelement en
fråga om en teknik, vilken verkligen förtjänar
beteckningen finmekanik. Som exempel kan
näm-nas att i Arencos konstruktioner
additionsdifferentialer tillverkas med ett maximifel på 5—10’
och att fräsning av kurvkroppar sker med en
noggrannhet av 0,02 mm, i undantagsfall 0,01
mm.
Kraven på precision gäller ej enbart
räkneelementen utan i lika hög grad transmissionerna
mellan dem. Som framgår av fig. 10 förekommer
ett flertal transmissioner. För överföringarna
erforderliga vridmoment erhålls i allmänhet från
servomotorer, vilket ger en förklaring till det
stora antalet elektriska motorer även i de
mekaniska instrumenten. Redan i dessa numera
föråldrade instrument förekommer ett flertal
servomotorer, t.ex. antydda i fig. 16 och 18. I moderna
instrument har servoteknikens användning
ytterligare ökats och utgör för dagens konstruktörer
ett av de större tekniska problemen i
uppbyggandet av eldledningsinstrument.
Krav på utjämning
Tidigare har antytts att i de nya instrumenten
utnyttjats i viss mån nya metoder för
bestämning av målets rörelsetillstånd, bl.a. genom att
man eftersträvat det rätvinkliga
koordinatsystemet, där man teoretiskt har konstanta första-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
