Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 11 augusti 1953 - Kemisk aktivering av väte, kväve och syre genom glimurladdning, av Erik Hæffner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
576
TEKNISK TIDSKRIFT
molekylens massa är dubbelt så stor som
atomens, förhåller sig medelhastigheterna för de två
partikelslagen mellan två på varandra följande
stötar som l:V2. Om trycket före kapillären är
Pi torr och efter kapillären p2 torr, blir vid
dif-fusionsjämvikt halten atomärt väte i °/o
100(1— pa/pt)/{l — l/V2)
Om man även tar hänsyn till en eventuell
temperaturskillnad mellan de båda kärlen, är enligt
Wrede halten atomärt väte i °/o
100(1 —p2/Pi)Ti/T2
1 — l/V2
där T i och T2 är absoluta temperaturen i första
resp. andra kärlet.
Ett annat sätt att påvisa närvaron av atomärt
väte har angivits av Bonhoeffer11. Metoden
grundar sig på den katalyserande verkan som
volfram har på återföreningen av fria väteatomer
till molekylärt väte Vid rekombinationen frigörs
värme, så att en volframtråd uppvärms till
glödning, om den placeras i vätgas innehållande fria
atomer.
I vätgas från urladdningsrör har enligt
tryckdifferensmetoden uppmätts en halt fria
väteatomer av mer än 20 %•
Rekombination av atomärt väte.
Vid låga tryck sker rekombinationen av
väteatomer i gasen med försumbar hastighet.
Däremot har det visat sig, att återförening sker i
betydande omfattning vid urladdningsrörets vägg.
Vid högre tryck medverkar även eventuellt
närvarande gaser genom reaktioner av typen
H -f X—> HX;
H + HX—► H2 -f Z;
där X betecknar den främmande gasen,
exempelvis en ädelgas eller kväve.
De tyngre ädelgaserna krypton och xenon är
därvid verksammare än de lättare, helium och
neon. Emellertid har man även lagt märke till
ämnen, som fördröjer återförening av
väteatomer. Sålunda stiger utbytet atomärt väte, om
rörväggen hålls fuktig genom inledande av små
mängder vattenånga, som får kondensera på
väggen. Andra ämnen, som verkar i samma
riktning, är fosforsyra, kaliumhydroxid, vattenglas
och acetaldehyd.
Metaller däremot verkar i hög grad
katalyserande på rekombinationen och utomordentligt
små mängder av dem kan därigenom påvisas,
exempelvis 10"8 g silver. Man har kunnat
uppställa metallerna enligt stigande effektivitet i detta
avseende i följande ordningsföljd: Hg, Pb, Cu,
Ag, Co, Fe, W, Pd, Pt.
Enligt Bonhoeffer visar denna katalytiska
egenskap tydlig parallellism med den elektrolytiska
överspänningen för väte, i det att metaller med
hög överspänning är mindre katalytiskt
verksamma än sådana med låg överspänning. För att
ge en uppfattning om väteatomernas livslängd
kan nämnas att Bonhoeffer funnit en minskning
av aktiviteten med en halveringstid på 0,33 s.
Kemiska reaktioner med atomärt väte.
Syre reagerar med atomärt väte till väteperoxid
under medverkan av kärlväggen och bildning av
radikalen H02 som mellanprodukt
H + 02 + x—>-H02 + x;
H -f H02 —>H202;
där x betecknar inverkan av rörväggen.
Halogener reagerar snabbare med väteatomer
än med molekylärt väte till motsvarande
halo-genväten. Med kolmonoxid och koldioxid bildas
formaldehyd. Alla kolväten utom metan, som har
en ädelgasliknande struktur, reagerar på något
av följande sätt:
hydrering C2H4 + H = C2H5; C2H5 + H = C2H6
dehydrering CnHm + H = CnH^ + H2
varvid CnHm-! sekundärt kan undergå
polymerisation;
krackning C2H6 + H = CH3 + CH4
varvid CH3-radikalen får tänkas ge upphov till
ytterligare reaktion.
Enklare oorganiska föreningar reduceras i
allmänhet av atomärt väte. Salter av syresyror,
såsom nitrater och sulfater ger i många fall metall.
Atomärt väte inverkar på glas och kvarts under
bildning av kiselväten12.
De flesta metaller bildar hydrider, och i en del
fall är inverkan av atomärt väte enda kända
metoden att erhålla hydriden i fråga. Sålunda
har på denna väg framställts hydrider av Ag,
Cu, Au, Ga, TI, In, Ta och Pb,
Många reaktioner har kunnat uppklaras genom
undersökning av den luminiscens, som ofta
uppträder i samband med aktivt vätes reaktioner.
Vid behandling av kolväten har man sålunda
iakttagit spektra för CH- och C2-grupperna. Vid
reaktion med vattenånga erhålles luminiscens
under utsändande av ultraviolett strålning med
våglängden 3 064 Å.
Som exempel på reaktioner med organiska
föreningar i vätskeform kan nämnas hydrering av
oljesyra till stearinsyra, linolen- och linolsyra
till olje- och isooljesyra m.m.13. Hydreringen
förlöper dock i allmänhet* icke utan bireaktioner,
särskilt kan förutom en hydrering alltid
iakttas en polymerisation, såsom visats av Nagel och
Tiedemann14.
Aktivt kväve
I likhet med väte blir också kväve kemiskt
aktiverat under inverkan av elektrisk
glimur-laddning. Aktivt kväve ger sig i allmänhet till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
