- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
588

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 11 augusti 1953 - Hänt inom tekniken - Elvärmetillämpningar - Tekniska Samfundet i Göteborg - Utställning »Bergslagsbilder» - Internationaler Mittweida-Ingenieurverein - SEN-normförslag - TNC: 13. Behållare, kärl, laggkärl, av JW - Rättelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

588

TEKNISK TIDSKRIFT

olika användarna. Intresserade anmodas ta kontakt med
Forskarnas Kontaktorgan, IVA, Stockholm 5.

Tekniska Samfundet i Göteborg meddelar i sin
matrikel att medlemsantalet den 15 mars 1953 var 1 314.
Samfundets ordförande 1953 är Allan Borgström och dess
sekreterare Carl Richard Thiberg.

Utställning "Bergslagsbilder". Stora Kopparbergs
Bergslags AB har låtit K W Gullers göra en reportageresa till
sina olika anläggningar. Bilderna från resan har
sammanställts till en högst charmerande vandringsutställning av
Olle Eksell, som har textat, ritat, målat och i övrigt stått
för uppläggningen.

Utställningen var ursprungligen avsedd för internt bruk,
för att ge de anställda upplysning om företagets
mångskiftande verksamhet. Den har vandrat runt inom
bolaget under ett halvår och visat t.ex. skogshuggaren i
bolagets vidsträckta skogar vad arbetskamraten i Domnarvets
järnverk har för sig. För att ge även en större allmänhet
en inblick i hur världens äldsta bolag arbetar öppnade
man utställningen den 26 juni 1953 i Tekniska Museet, där
den gjorde sig förträffligt mot minneshallens strama
arkitektur. Troligt är att den lyckade utställningen kommer
att vandra vidare — och även får efterföljare.

Internationaler Mittweida-Ingenieurverein har
rekonstruerats i Västtyskland och skall under hösten 1953 hålla
sitt första sammanträde. Den ursprungliga föreningen, vars
verksamhet inställdes genom kriget, grundades 1938 och
räknade bland sina medlemmar hundratals utlänningar
som avlagt examen i Mittweida. Den nya föreningen
uppmanar alla dem som utexaminerats från Ingenieurschule
Mittweida att meddela sin adress till föreningens kansli
under adress: Ingenieur Hans Hartmann VDI, Märkt 10,
Rinteln/Weser, Västtyskland.

SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen har
utsänt förslag till måttstandard för
marininstallationsmate-riel, SEN 59-02, -04, -07, -08, -12, -13, -14, -15, -19, -20,
-24, -25, -40, -41, -80, -81. Remisstiden utgår den 10
september 1953. Intresserade kan rekvirera förslaget från Svenska
Teknologföreningen.

TNC

13. Behållare, kärl, laggkärl

Såväl i det dagliga livet som i mera tekniskt präglade
sammanhang användes en mängd don med uppgift att
bilda underlag för därpå tillfälligt eller mera
stadigvarande placerade föremål, eller för att genom såväl botten
som sidväggar och ev. tak eller lock erbjuda
förvaringsrum för varjehanda föremål, vätskor eller gaser. De skulle
kunna kallas placeringsdon och förvaringsdon, ibland
inneslutningsdon. Ett ord som användes om
förvarings-och inneslutningsdon av flera slag är behållare. Enligt
vanliga ordböcker kan det användas om bassäng, cistern
eller reservoar vari vätska eller gas uppsamlas för att i
regel sedan ledas vidare, men också om (större)
förvaringskärl. TNC har under årens lopp noterat ett
flertal fall där behållare fått en friare användning, t.ex.
blyertsstifts-, gods-, spånbehållare. Det kan rekommenderas
att behållare får inbegripa alla med täta eller enbart
stödjande väggar försedda förvarings- eller inneslutningsdon,
alltså utom cisterner, kärl o.d. även lådor, korgar, väskor,
påsar m.m. Det behövs nämligen ett sådant
sammanfattningsnamn.

Kärl — som tekniskt föremål — är en flyttbar, i
allmänhet mindre behållare med täta, stela väggar, avsedd för
vätska, massa e.d., ibland även för gas. Till kärlen hör
skålar, flaskor, burkar, bägare, kannor, krukor, grytor,
tunnor m.m. — Denna definition stämmer överens med

vad Svenska Akademiens stora ordbok säger om kärl.
Inom tekniken har emellertid kärl kommit att inbegripa
vissa större, icke flyttbara behållare, t.ex. ångpannor och
stora kokare. Av särskilt intresse är i sådana
sammanhang ordet tryckkärl.

Tryckkärl är en sluten eller slutbar behållare för vätska
eller gas under (stort) övertryck. Till tryckkärlen räknas
gastuber, dvs. transportabla långsmala behållare för gas,
ångpannor, tryckkokare, även cellulosaindustrins stora
kokare, osv. — Enligt nu gällande svenska
tryckkärlsnormer omfattar tryckkärlen även rörledningar med
övertryck, och det har satts i fråga att även inbegripa öppna,
höga vätskebehållare där bottenpartiet måste konstrueras
med hänsyn till det stora trycket av vätskepelarens tyngd.
I dessa båda fall föreligger dock vad som i TNC 20 s. 15
kallats "rubriknamn": man har i brist på annan
sammanfattande benämning pressat innebörden av ordet tryckkärl
att omfatta allt som faller under likartade
konstruktions-och provningsbestämmelser. Sådant får tolereras men bör
inte påverka den normerande definitionsskrivningen.

Flaska är ett hos TNC flera gånger omfrågat ord. En
flaska är ett i höjdled vanligen långsträckt kärl, upptill
försett med en hals vars öppning kan tillslutas med en
propp eller ett lock. Materialet är vanligen glas, men kan
också vara av annat slag; mjölktransportflaskor göres av
plåt. En särskild innebörd har ordet flaska fått inom
gju-teritekniken, nämligen: bottenlös låda eller ram som
fasthåller sanden vid formning.

Bland de många kärltyper som i övrigt förekommer är
det särskilt laggkärlen som varit aktuella i TNC:s arbete.

Laggkärl är ett träkärl hopfogat av stäver och en eller
oftast två runda bottnar. En stav (pl. stäver) är i detta
sammanhang ett (tämligen) jämntjockt trästycke, oftast
kupigt och så format att det tillsammans med ett antal
likadana trästycken, fogade kant i kant, kan omsluta ett
laggkärls botten eller bottnar och bilda kärlets sidvägg.
Även de plana, brädliknande trästycken av vilka
bottnarna är sammansatta kallas ofta stäver; man skiljer då
mellan sidstäver och bottenstäver.

Ordet lagg, som ingår i laggkärl, kommer av en
indo-europeisk rot med betydelsen skära, och syftar
ursprungligen på den tvärskåra, numera kallad krös (pl. krösar),
som finns i stäverna vid den ena eller båda ändarna för
infästning av bottnen. Sedermera har lagg kommit att
betyda det utanför krösen befintliga partiet av en stav, och
denna betydelse får nu anses vara den korrekta. Med den
sammanhänger benämningen (pannkaks)lagg för ett slags
panna avsedd för gräddning; man har tyckt en sådan
panna likna kombinationen av den plana bottnen och de
låga laggarna däromkring på ett laggkärl. — Det är
numera ganska vanligt att hela stäverna kallas för "laggar",
men därigenom har man, onödigtvis, kommit alltför långt
från den ursprungliga betydelsen. När man skämtsamt kallar
sina skidor för laggar tänker man givetvis på stäverna.

För laggkärl av olika storlek och form finns en rikhaltig
terminologi. Till de största laggkärlen med två bottnar
hör fat, som avsett för vin eller öl kan rymma upp till ca
1000 liter, och tunna. Mindre är ankare, drittel (för
smör), fjärding, kagge, kutting m.fl. Om storleken ser man
ganska varierande uppgifter, men som laggkärlen
huvudsakligen tillhör en gången tid finns föga anledning att
sträva efter någon exakt gränsdragning. JW

Rättelse. I uppsatsen "Kupolugnar för varmluftsdrift" i
Tekn. T. 1953 h. 19 står på s. 409 i första spalten, andra
stycket, rad 3, beskickning, skall vara inmurning, på rad 4
står aducergods, skall vara aducerjärn, och på rad 9 står
beskickas, skall vara inmuras. I tredje stycket, rad 5, står
aducergods, skall vara aducerjärn. I sjätte stycket, rad 3,
står råggjutjärn, skall vara tackjärn. I nionde stycket,
rad 1, står tryckluft blandad med sand; härmed avses
kulsotning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free