Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 18 augusti 1953 - Elektronik i verkstäderna, av Carl-Axel Wannerskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1953
589
Elektronik i verkstäderna
Civilingenjör Carl-Axel Wannerskog, Göteborg
Under det senaste årtiondet har elektronrör och
andra svagströmstekniska komponenter i
ständigt ökad omfattning kommit till användning
vid utvecklingen av nya Verkstadstekniska
mätinstrument och kontrollanordningar. De
elektronrör, som används, är liksom de maskiner, i
vilka vi finner dem, av de mest skilda slag.
Praktiskt taget alla rörtyper, som förekommer inom
teletekniken, återfinns också inom den
industriella elektroniken. Rör av samma konstruktion som
våra vanliga mottagarrör används i förstärkare
för mät- och kontrolländamål. Sändarrör upp till
de allra största typerna förekommer i aggregat
för induktiv och dielektrisk upphettning.
Slutligen används gasfyllda rör, vilka kan släppa
igenom höga strömstyrkor, i likriktare för
motståndssvetsning, hastighetskontroll etc.
Katodstrålerör
Ett elektronrör, som är mätteknikern till
ovärderlig hjälp är katodstråleröret, fig. 1. Rörets
glashölje har formen av en kolv. Det är
evakuerat till högvakuum och från glödkatoden c
utgår en ström av elektroner, som accelereras
mot anoderna Ax och A2. Dessa ligger på flera
hundra volts spänning i förhållande till katoden.
Ai och A 2 utgör ett elektroniskt linssystem, i
vilket elektronströmmen fokuseras till en stråle,
vars diameter är några tiondels millimeter.
Insidan av kolven är täckt av ett fluorescerande
material, som utsänder synligt ljus, när det
bombarderas med elektroner. Elektroden s
användes för reglering av strålens intensitet.
Katodstråleröret skulle dock inte vara till
någon större glädje om man ej kunde styra strålen
och få den att svepa över skärmen. Detta
åstadkommes genom att spänningar påtryckes de
båda plattparen Xx—X2 och Y±—Y2. Paren bildar
rät vinkel med varandra, och strålen passerar
mellan dessa plattor. Lägger vi t.ex. en spänning
på det horisontella plattparet, kommer
elektronerna att dras något åt den platta, som är
positiv, och vi får en horisontell avlänkning av
elektronstrålen. På samma sätt erhålles en vertikal
avlänkning när en spänning lägges på det
vertikala plattparet.
Vanligen sker den horisontella avlänkningen
621.389 : 621.7/.9
med en spänning, som stiger linjärt med tiden.
Ljuspunkten kommer då att röra sig över
skärmen med konstant hastighet. Göres denna
av-länkningsspänning periodisk på sådant sätt att
den vid varje periods slut snabbt återgår till
begynnelsevärdet, kan man med katodstråleröret
lätt avbilda t.ex. en växelspänning, som tillföres
det vertikala plattparet, om denna spänning har
ett periodtal, vilket är en hel multipel av den
horisontella avlänkningsspänningens periodtal.
Den undersökta spänningen kommer då att
synas på skärmen som en stillastående bild.
Många gånger är dock de spänningar som skall
studeras så små, att de ej direkt kan styra ut
röret. Därför byggs katodstråleröret ofta ihop med
förstärkare och erforderliga spänningsaggregat
till en enhet, den välbekanta
katodstråleoscillo-grafen. Detta instrument torde utan överdrift
kunna betraktas som ett av de allra viktigaste
hjälpmedlen inom mättekniken. Därför kommer
det också till användning på de mest skilda
områden inom teknik och vetenskap.
Använd tillsammans med lämplig givare kan
katodstråleoscillografen vara till god hjälp vid
justering och undersökning av verktygsmaskiner.
Det är t.ex. mycket lätt att med hjälp av
oscillografen mäta vibrationsamplituder och
-frekvenser, ta upp tryckdiagram, mäta korta
tidsintervall etc. I modifierad form förekommer oscillo-
Föredrag i avd. Mekanik den 14 oktober 1952.
Fig. 1. Katodstrålerör, förenklat schema.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
