- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
598

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 18 augusti 1953 - Radioaktiva isotoper i gummiteknik och gummiforskning, av Torbjörn Westermark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

598

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Autoradiogram av
gummiprov med märkt
carbon black; ökad
blandningsgrad uppifrån och
ned.

ningen effektiv. På grund av radioisotopens
korta halveringstid återstår efter en vecka endast
en tusendel av aktiviteten, i detta fall en absolut
ofarlig kvantitet.

Gummiteknikern har ju ovanligt många
komponenter, som måste blandas noggrant. Man kan
vänta att kontrollmetoder av just angiven typ
skall vara av värde inom gummiområdet. Man
bör kunna märka de flesta av komponenterna,
en i taget, för att konstatera om man blandar
för kort eller för lång tid i en viss apparatur.
Denna kan därefter omkonstrueras, om den ej
visat sig vara tillfredsställande. Seligman12
omnämner helt kort ett fall, där det gällde att
studera hur inblandning av asbest i gummi hade
utfallit. Man aktiverade här kiseln i asbesten
och svavlet i gummit.

Blandnings studier i mikroskala kan ske med
fotografiska emulsioner. Sedan man märkt en
komponent finner man dess fördelning i ett
material genom att helt enkelt lägga det känsliga
skiktet i kontakt med ytan av det föremål man
vill undersöka. Den märkta komponentens plats
framgår av en svärtning av emulsionen. Den
erhållna bilden är ett autoradiogram (Tekn.T. 1952
s. 209).

En undersökning över kimröks (carbon-black)
fördelning i gummi13 har publicerats i USA.
Problemet var att skilja mellan två tänkbara
faktorer, som kunde påverka gummits draghållfasthet
och förlängning, nämligen dålig fördelning av
kimröken och polymerens sammanbrytning.

Man märkte vid försöket kimrök med
kornstorleken 350 Å genom att låta den reagera kemiskt
med kolsyra, innehållande kol 14 som har 5 500
års halveringstid och ger mjuk betastrålning.
Reaktionen skedde i speciell kammare vid hög
temperatur, och man kontrollerade efteråt i
elek-tronmiskroskop att kornstorleken ej hade
nämnvärt förändrats. Den ursprungligen märkta
kvantiteten på några gram kimrök späddes därefter

ut med ca 200 g och aktiviteten per viktsenhet
uppmättes.

Härefter blandades kimröken med gummi dels
på medvetet dåligt sätt och sedan allt mer
omsorgsfullt vid en serie prov. Autoradiogram (fig.
2) av det färdiga gummit visar till en början en
ytterst fläckig fördelning av kimröken. Man kan
t.o.m. se strömlinjerna från blandningsförloppet.
Vid ökad blandningstid blir ojämnheterna allt
färre, men man kunde följa dem väsentligt
längre än genom mikrofotografering.

När man ordnade proven efter stigande
homogenitet fick man exakt samma följd som vid
deras ordnande efter stigande draghållfasthet och
blandningstid. Eftersom man hade samma
utgångsmaterial i alla proven kunde man dra
slutsatsen att draghållfastheten är direkt beroende
av blandningsprocessens effektivitet.

Förslitningsstudier

För mätning av bildäcksförslitning har man
hittills inte haft någon "annan tillfredsställande
provningsmetod än körning på landsväg tills
däcket visat mätbar förslitning. Det uppges att dessa
prov är dyrbara och tidskrävande, eftersom man
måste köra minst 8 000 km för att kunna göra
några säkra observationer.

Man har tidigare tillämpat radioaktiva
spårmetoder för att studera friktions- och
adhesions-processer på metaller och därvid haft stor
framgång. Liknande metoder har hos Goodrich i USA
utvecklats till ett elegant förfarande14 för
mätning av bildäcks förslitning. Om man nämligen
gör däckets slitbana radioaktiv, kan man följa
"spåret" på vägbanan genom att mäta aktiviteten
från de avnötta gummipartiklarna.

Man valde att märka trifenylfosfat med fosfor
32 som har 14,3 dygns halveringstid.
Trifenyl-fosfatet ingår i gummit som mjukningsmedel.
Genom att fosfor 32 inte ger /-strålning utan
endast ß-strålning blir hälsoriskerna små utan
att mätningen blir besvärlig.

Man erhöll 350 mc fosfor 32 från Oak Ridge
i form av monokaliumfosfat KH2P04. Av detta
framställdes 160 mc trifenylfosfat och detta
sattes till en i förväg iordninggjord gummisats. Här-

Fig. 3.
Radioaktivt
bildäck med
apparatur
för direkt
mätning av
avsliten [-gummimängd-]
{+gummi-
mängd+} på
vägbanan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free