- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
602

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 18 augusti 1953 - Radioaktiva isotoper i gummiteknik och gummiforskning, av Torbjörn Westermark - Nya metoder - Höguppladdad motkolvsdieselmotor, av Wll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

602

TEKNISK TIDSKRIFT

Det måste anses önskvärt att vissa personer
har erfarenheter inom både nukleonik och
fackindustri. Står sådana krafter inte till förfogande,
bör man åstadkomma samarbete mellan
industrins män och dem som sysslar med nukleonik.
Det finns också en svensk firma som
specialiserat sig på industriell tillämpning av nukleoniska
fenomen.

För utbildning i nukleonik är genom
Atomkommitténs försorg rätt väl sörjt genom frivilliga
kurser vid de båda tekniska högskolorna. För
nukleonikens tekniska tillämpningar finns redan
viss litteratur samlad (t.ex. av Guest9).

Litteratur

i. Westermark, T: Hur kan svensk industri utnyttja
kårnveten-skapens resultat?^ Tekn. T. 82 (1952) s. 596.

2.. Berry, K L & Peterson, J H: Tracer studies of
oxidalion-re-duction polymerization and molecular weight of Teflon
tetrafluoro-ethylene resin. J. Amer. chem. Soc. 73 (1951) s. 5195.

3. Mochel, W E & Peterson, J H: The structure of Neoprene II.
J. Amer. chem. Soc. 71 (1949) s. 2561. Chem. & Engng News 26
(1948) s. 3480.

4. Walling, C: The use of 535 in the measurement of transfer
constants. J. Amer. chem. Soc. 70 (1948) s. 2561.

5. Smith, W C: Chain initiation in styrene emulsion
polymeriza-tion. J. Amer. chem. Soc. 71 (1949) s. 4077.

6. Land ler, Y: Study with the aid of radioactive indicators of
the mechanism of ionic polymerization. Rec. Trav. chim. Pays Bas
68 (1949) s. 992.

7. Aerersold, P C: Isotopes and their application in the field of
industrial material. Proc. ASTM 48 (1948) s. 542.

8. Geib, I G: Formation of radioactive zinc dimethyl
dithiocarb-amate in the vulcanization of rubber. Phys. Rev. 74 (1948) s. 117.

9. Guest, G H: Radioisotopes industrial applications. Toronto 1951.

10. Davidson, W L & Geib, I G: The effects of pile bombardment
ön uncured elastomers. J. appl. Phys. 19 (1948) s. 427.

II. Johnston, J E: The use of radioactive tracers in industry. J.
Brit. Inst. Radio Eng. 11 (1951) s. 279.

12. Seligman, H: Framställning och industriell användning av
radioaktiva isotoper. Tekn. T. 82 (1952) s. 594.

13. Kirschenbaum, A D, Hoffman, C W & Gross*:, A V:
Aulora-diographic investigation of carbon-H in rubber. Anal. Chem. 23
(1951) s. 1440.

14. Radioactive tires used in wear tests. Chem. & Engng News 29
(1951) s. 3172. Radioactive tire tread wear test. Interimrapport från
B. F. Goodrich Company.

15. Kohl, J: Measurement of bulk density of heterogeous mixtures.
US Pat. Appl. 213 857 1951 mars 5.

16. Westermark, T: Arkviktsmätning med betastrålar. Allmän
översikt. Svensk Papp. Tidn. 55 (1952) s. 278.

17. Gemant, A, Hines, E & Alexanderson, E L: Leak location by
radioactive gases in buried pipes. J. appl. Phys. 22 (1951) s. 460.

18. Güeron, J: Some industrial applications of radioelements made
at the Commisariat de YEnergie Atomique. Nucleonics 9 (1951) s. 53.

Nya metoder

Höguppladdad motkolvsdieselmotor. En snabbgående
tvåtaktsdieselmotor, i första rummet avsedd för snabba,
lättare örlogsfartyg, har under ledning av E Johansson
konstruerats och byggts vid Götaverken.

Motorn, fig. 1, är konstruerad enligt motkolvsprincipen
och har två genom en kugghjulstransmission
sammankopplade vevaxlar. Den undre vevaxeln är kopplad till
propelleraxeln med en hydrauliskt manövrerad
friktionskoppling. Luften till spolning och uppladdning av motorn
erhålles från en avgasturbindriven kompressor. Motorn är
direkt omkastbar och startas med tryckluft.

Motorns kontinuerliga axeleffekt är 2 500 hk vid 920 r/m,
varvid bränsleförbrukningen är 175 g/hkh och
smörjoljeförbrukningen 2,5 g/hkh. Under 0,5 h kan motorn
forceras till 3 000 hk vid 975 r/m.

Fig. 1. Höguppladdad motkolvsdieselmotor.

Samtliga erforderliga pumpar drivs av motorn, såsom
kylvattenpump för saltvatten, kylvattenpump för
färskvatten, smörjoljepumpar för motorn och för
propelleraxel-kopplingen samt bränslematarpump. Vikten av motorn
med påhängda pumpar, spolluftkompressor med luftkylare
samt smörjoljefilter är 8 t. Motorns totala längd är 5 600
mm, största bredd 1 050 mm, och fotplattans bredd är
800 mm. Den undre vevaxelns centrumlinje ligger i
fotplattans plan.

Motorn har 10 cylindrar med diametern 180 mm.
Slaglängderna för både övre och undre kolvarna är 230 mm
och den totala svepta volymen 117 1. Vid forcering är
kolvhastigheten ca 7,5 m/s och effektiva medeltrycket 11,8
kp/cm2. De övre kolvarna kontrollerar avgasportarna och
de undre spolportarna. Kolvarna är okylda och av gjuten
lättmetall med toppar av eldhärdigt stål. De båda översta
kolvringarna sitter i ståltoppen. Varje cylinder har två
bränsleventiler och dessa tillförs bränsle från var sin
bränslepump.

Motorstativet är en svetsad stålkonstruktion med pelare av
stålrör, som förbinder de båda vevaxlarnas ramlager och
upptar krafterna från kolvarna. Varje cylinder är utförd
som en enhet. I ett mellanparti av stålgjutgods, till vilket
cylinderfodren är bultade, sitter samtliga ventiler.
Cylinderfodren är av gjutjärn. Det undre fodret har tre rader
spolportar av borrade hål med för varje rad olika
tangen-tiell riktning. Det övre fodret har rektangulära
avgasportar, och stolparna mellan dessa är vattenkylda.

Vattenmanteln är av gjuten lättmetall kring det nedre
cylinderfodret och av svetsad stålkonstruktion kring det
övre fodret. Tätningarna mellan vattenmantlar och foder
består av koppar- och gummiringar.

Vevaxlarna är av mjukt stål och såväl ramlager som
vevlager är fodrade med vitmetall. Ramtappar och
vevtappar har speciella kylelement placerade i tapparnas
ur-borrningar, och dessa genomströmmas av smörjoljan, så
att lagertemperaturen blir tillräckligt låg. Som
kolvtapps-lager används nållager av speciell konstruktion.

Kugghjulstransmissionen mellan vevaxlarna har tre
mellanhjul, så att vevaxlarna roterar åt samma håll.
Kugghjulen på vevaxlarna är utbildade som svängningsdämpare,
och dessutom är den övre vevaxeln försedd med sväng-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free