- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
603

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 18 augusti 1953 - Nya metoder - Höguppladdad motkolvsdieselmotor, av Wll - Tråddragmaskin med differentialer, av Wll - Alifatiska alkoholer ur talg, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11 augusti 1953

603

ningsdämpare i den fria axeländan. Genom dessa dämpare
utsläcks svängningarna då de kritiska varvtalen passeras
så effektivt, att inga tillsatsspänningar över 100 kp/cm2
uppträder.

Luftkompressorn har ett hjul av centrifugaltyp och
gasturbinen ett hjul. Vid låg motoreffekt räcker inte
turbineffekten till för kompressorn, utan en viss tillsatseffekt
måste tas från motorn. Effekten överföres med koniska
kugghjul och frihjul, som gör att kompressorn har
samma rotationsriktning då motorn går fram och back. Vid
den normala effekten 2 500 hk och vid högre effekt är
turbineffekten tillräcklig för drift av kompressorn, och
kompressoraggregatet löper då fritt från motorn. Vid
motoreffekten 3 000 hk är kompressorns hastighet 16 000 r/m
och den komprimerade luftens tryck 1,6 at ö. Gastrycket
före turbinen är då 1,05 at ö. I en kylare efter
kompressorn kyles luften till ca 40°C vid 2 500 hk och till ca 55°C
vid 3 000 hk före inblåsningen i motorn (enligt AB
Götaverken, Göteborg). Wll

Tråddragmaskin med differentialer. Glidlösa
tråddrag-ningsmaskiner kan uppdelas i två huvudgrupper; till den
ena hör maskiner som magasinerar tråd på blocken för
att utjämna hastighetsskillnader och trådens förlängning,
till den andra maskiner med reglerdon för de olika
dragblockens varvtal, så att man inte behöver någon
magasinering av tråd.

I maskiner med magasinering blir tråden ibland vriden
under dragningen med sämre trådkvalitet som följd, och
produktionen kan här bli störd genom att
magasineringen måste hållas inom vissa gränser. I maskiner med
hastighetsreglering av de olika dragblocken har man inte dessa
olägenheter, men hittills använda maskintyper är ganska
komplicerade och kräver speciella elmotorer för driften.

Beglering av hastigheten med differentialer används i en
av N Behnqvist konstruerad maskin, fig. 1. Denna är en
glidlös maskin med motdrag, som drar tråden direkt från
block till block utan uppsamling av tråd. Den behöver inte
några mekaniska reglerdon för dragblocken eller för
inställning av motdraget, inte heller några specialbyggda motorer.

Maskinen har fem dragblock och de olika dragblockens
hastighet regleras automatiskt av tre differentialer.
Dragblocken är ordnade i två grupper, den första med tre och
den andra med två dragblock. De båda grupperna drivs
av var sin differentialväxel och dessa differentialväxlar
drivs i sin tur av en tredje differentialväxel, vilken drivs
av en elmotor av standardtyp. Differentialernas
kuggväxlar och dragblockens diametrar är avpassade så att
differentialerna får arbeta så litet som möjligt.

Hastigheten i maskinen kan hållas hög på grund av att
tråden går kortaste vägen och alltid hålles sträckt. Enligt
praktiska prov gör en hård sträckning av tråden att den
går rak in i dragstenen, vilket är av betydelse då man
härigenom spar kraft och även dragstenar samt får en tråd
av hög kvalitet.

Fig. 1. Kontinuerlig femdrags glidlös grovtråddragmaskin
med motdrag.

Maskinen är av enkel konstruktion och fordrar litet
utrymme. Den har vattenkylda dragblock och dragstenar.
Draghastigheten kan ändras genom byte av kilrepsskiva
på motorn och för att få låg hastighet vid indragningen av
tråden finns det en växellåda.

Säkerhetsanordningarna för automatiskt stopp vid
trådbrott, haspelkrångel m.m. manövreras med tryckluft, som
erhålles från en till maskinen hörande luftkompressor.

Dragmaskinen har sålunda automatisk reglering av
såväl dragkraft som draghastighet allt efter den valda
dragserien, och detta har man på ett enkelt sätt vunnit genom
drift med differentialväxlar (enligt Kilshammars
Mekaniska Verkstad, Kristinehamn). Wll

Alifatiska alkoholer ur talg. En amerikansk firma skall
sätta i gång en halvstor anläggning för framställning av
680 t/år fettalkoholer ur talg. Produkten består av högre
alkoholer än de som för närvarande används vid
tillverkning av vätmedel. De ger sulfonat vilka har vissa fördelar
framför dem som fås med lägre alkoholer (framför allt
laurylalkohol) och alkylarylsulfonat. Alkoholer ur talg är
nämligen billigare, och de ger bättre vätmedel med bl.a.
fördelaktigare verkan på huden. Deras egenskaper kan
modifieras genom blandning med andra ämnen lika lätt som
tidigare använda vätmedels.

Man överför talgens fettsyror till alkoholer genom
reduktion med metalliskt natrium. Härvid upphettas först
ett fat innehållande fast gjutet natrium över dettas
smältpunkt (97,5°C). Den flytande metallen vägs occh
disperge-ras sedan i toluen. En blandning av talg, toluen och
me-tylisobutylkarbinol CHsCH(OH) CHECH(CH3)2 eller CeHlsOH
sätts till natriumsuspensionen i ett oljeupphettat
reaktions-kärl.

Man arbetar i satser till vilka åtgår jämnt ett fat
natrium (220 kg). I en charge för reaktionskärlet ingår utom
natrium 135 kg talg, 135 kg metylisobutylkarbinol och
300 kg toluen. Beaktionen utförs vid blandningens
kokpunkt (110—115°C). Natrium reagerar med
metylisobutyl-karbinolen, och i fem steg reduceras talgens fettsyror till
alifatiska natriumalkoholat. Beaktionsblandningen tappas
ned i en behållare där den kyls till 90°C genom tillsats av
vatten, varvid alkoholaten sönderdelas till alkoholer och
natriumhydroxid. Ända till denna punkt utförs processen
i kväveatmosfär. Efter kylningen skiljs blandningen i två
skikt i ett separeringskärl. Beaktionerna sker enligt
formlerna

C3Hs(OCOB)3 + 12 Na + 6 C6H13OH —►
fett

C3H5(ONa)3 + 3 BCH„ONa + 6 C6H13ONa

+ H2°-» C3H5(OH)3 + 3 BCH2OH + 6 C6H13OH + 12 NaOH
glycerol fettalkohol

Det undre skiktet, som är en vattenlösning av alkali och
glycerol, tappas ut; det övre tvättas med vatten och går
sedan till en kolonn där toluen och metylisobutylkarbinol
destilleras av och används till en ny charge.
Fettalkoholer-na matas in på en Dowtherm-värmd vakuumkolonn som
körs vid 220°C och högst 10 torr. Återstoden från denna
destillation förkastas för närvarande, men den kan komma
att tillvaratas, om den visar sig säljbar.

Utbytet av alkoholer väntas bli 85—90 %. Produkten är
en blandning vars sammansättning beror på råmaterialets.
Hydrerad talg ger t.ex. ungefär 68 °/o stearyl- och
oleyl-alkohol, 29 % cetyl- och 3 % myristylalkohol.

Inget lämpligt sätt att skilja glycerol från
natriumhydroxid i vattenlösning är känt. Detta försvårar i hög grad
utnyttjandet av de vid processen erhållna biprodukterna.
Mängden natriumhydroxid blir stor då fyra atomer
natrium går åt för reduktion av varje estergrupp.
Visserligen kan man använda
glycerol-natriumhydroxidlösning-en vid tvåltillverkning, men vid framställning av alko-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0619.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free