Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1953 - Vingkonstruktioner för framtidens jaktlan, av Olle Ljungström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1953
611
där W är flygvikt i kg, nB brottlastfaktor, y
specifik vikt, o tillåten drag- eller tryckspänning i
kp/mm2.
Verkligt böjningsmaterial utöver det i böjning
effektiva torsionsmaterialet:
= X • Wwbid • kb + 0,2 • W* (2 b)
där X — fx[0, {rj -{- 0,2) • (At0/Ab0) ] ^ 1 och
representerar en "överlappningskoefficient" för
torsionsmaterialets effektivitet som böj material;
rj är faktor för den andel av torsionsmaterial som
är effektiv som böj material, At0 och Abo
torsions-resp. böj materialets tvärsnittsarea vid vingroten.
Spryglar
W
W- nB • Si/2 • (y/r)
( 1/COS <p)0>S-fspr(&,t/c, t/o,Y)
— I-
wspr — n-spr
(3)
där Y är "överlappningskoefficient" för
ving-skalets effektivitet som sprygelbommaterial på
liknande sätt som koefficienten X för
böjningsmaterialet, r tillåten skjuvspänning.
Skjuvmaterial (balkliv) :
Wws = ks-W-nB-AV2
( 1 /COS <p)U2
51/2 • (y/T)
fs(&,<P)
(4)
övrigt (roder, klaffar, vingbakkant m.m.):
Wwö = kö-Ww-f(kö,e) (5)
där £ änger bakbalkens läge i delar av kordan.
I vissa fall användes mera noggranna formler
för klaffar och roder inom övrigt.
De olika empiriska konstanter som ingår i
formlerna har betecknats med k med olika index.
Dessa konstanter beror givetvis av effektiviteten
eller enkelheten hos vingstrukturen, dvs. till
stor del av konstruktörens skicklighet. De nyare
Saab-vingkonstruktioner, med vars hjälp
konstanterna bestämts, uppvisar dock ganska liten
spridning kring medelvärdet. I slutet av
formlerna antydes funktioner f av vissa av
parametrarna, som ibland är ganska komplicerade men
som kan betraktas som korrektionsfunktioner
vid sidan om dessa parametrars angivna explicita
grundtermer.
I formeln för torsionsmaterialet ser man att
parametrarna vingarean S, sidförhållandet A och
speciellt profiltjockleken t/c har stort
inflytande, medan pilvinkeln <p har förhållandevis litet
inflytande, vilket senare sammanhänger med att
fladderstyvhetskriteriet innefattar det
gynnsamma villkoret att kritisk hastighet Vkru ^ V • eos <p.
Detta kriterium ger möjligen något för stor vikt
vid överljudsvärden på machtalet på
mark-höjd M0. Därom råder ännu viss osäkerhet,
speciellt för vingar med litet sidförhållande och
utpräglat tredimensionell strömningskaraktär.
I formeln för det ideella böjningsmaterialet
(utan hänsyn till överlappning med
torsionsmaterialet) konstaterar man att speciellt
sidförhållandet A och pilvinkeln (fi har stort inflytande på
vingvikten. Potensen 2,4 för eos (fi exempelvis
inkluderar sådana effekter som ökad balklängd av
svepningen, omfördelning av lyftkraften utåt
spetsen vid svepningen samt
spänningskoncentrationer i vingens innerparti, vilka blir mycket
stora vid strukturpilvinklar över 25—30°.
I formlerna för sprygel- och skjuvmaterial har
produkten av flygvikt W och brottlastfaktor nB
det största inflytandet på vikten, för
skjuvmate-rialet dock även pilvinkeln, där liknande
effekter som för böjningsmaterialet gör sig gällande,
dock mindre starkt.
Det bör här framhållas, att även om dessa
formler kan tyckas vara onödigt komplicerade
och i många fall skulle kunna ersättas med
betydligt enklare formler för ett tillräckligt nog-
Fig. i. Vingviktskurvor; upptill pilvinkelns och
profiltjocklekens, nedtill sidförhållandets och profiltjocklekens
inverkan på vingvikten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
