Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1953 - Vingkonstruktioner för framtidens jaktlan, av Olle Ljungström - Fakta om olja, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1953
619
temperaturdifferenser mellan inner- och
ytter-strukturen, orsakade av att primärt endast
ytter-skalet värms upp aerodynamiskt eller av
enkel-sidig solbestrålning i de högre luftlagren. Dessa
fenomen introducerar ett nytt område inom
skal-hållfasthetsforskningen, som snarast måste
bearbetas. Värmespänningarna bestäms ju primärt
av temperaturdifferenser, som i ogynnsamma fall
kan bli ganska stora även vid måttliga
överljuds-farter, trots att maximitemperaturen i skalet ej
är så hög.
Verkningarna av regnerosion vid mycket höga
farter behöver närmare utforskas och kan få en
viss betydelse för materialval i framtiden. Nya
ytskydd med stor nötningsbeständighet kan
komma att behövas.
Den aeroelastiska forskningen har vida
arbetsfält, där mycket återstår att göra. Som exempel
kan nämnas att den tvådimensionella teorin
("strip-theory") är uppenbart otillfredsställande
för fladderberäkning av deltavingar. Nya
styvhetskriterier för säkerställande av tillräcklig
stabilitet och manövrerbarhet vid extremt höga
farter, dynamiska vindbylaster vid överljudsfarter,
är ytterligare exempel på vitala problem, som
sysselsätter aeroelastiska experter på olika håll.
Litteratur
1. Hoff, N J: Structural problems of future aircraft. Föredrag vid
Anglo-American Aeronautical Conference, London 1951.
2. Gordon, J E: Plastics and plastic structures. Föredrag vid
Anglo-American Aeronautical Conference, London 1951.
3. Structural Adhesives, London 1951.
4. Clifto.v, A N: Problems of transonic flight, J. roy. aeronaut.
Soc., mars 1952.
Fakta om olja. På föranstaltande av Bränsleutredningen
1951 har man inom Svenska Petroleuminstitutet utarbetat
en monografi över petroleummarknaden samt petroleums
sammansättning, raffinering och användning. Avsikten med
den 79-sidiga boken är att ge alla väsentliga fakta som är
av betydelse för bedömning av Sveriges försörjning med
brännoljor.
Efterfrågan på petroleumprodukter har sedan flera
årtionden snabbt ökats samtidigt som efterfrågans inriktning
på olika produkter starkt växlat. Det aktuella läget på
marknaden karakteriseras av en relativt dominerande
bensinförbrukning i USA, under det att i övriga länder
eldningsoljorna har större åtgång, tabell 1.
Jämför man förbrukningen av olika produkter, t.ex.
1938 och 1950, finner man bl.a. att konsumtionen av
flygbensin stigit våldsamt, under det att bilbensin ökat relativt
måttligt utom i USA. Lysfotogenen har gått tillbaka, under
det att en snabbt växande konsumtion av fotogen för
reak-tionsdrivna flygplan uppkommit. Särskilt markant är att
förbrukningen av tjocka eldningsoljor ökat i mycket hög
grad.
Produktion och konsumtion av olja har under denna
tidsperiod stigit mer än produktionen och det ekonomiska
framåtskridandet i allmänhet, ökningen av
oljeförbrukningen är även snabbare än den totala
energiförbrukningen, så att oljans procentuella andel i energiförbrukningen
även ökat, tabell 2.
Konsumtionen av oljeprodukter per individ varierar i hög
grad i olika länder. Högst är förbrukningen i USA med
2 460 1 per individ och år, följt av Kanada med 1 296 1.
Som tredje land kommer Sverige med 630 1, under det att
Norge har 482, Danmark och Storbritannien 380,
Frankrike 285, Sovjetunionen 218, Västtyskland 97, Indien och
Pakistan 9 och Kina 5 1.
Världens oljetillgångar är trots alla undersökningar som
gjorts ännu relativt dåligt kända. Enligt en beräkning för
januari 1952 skulle petroleumreserverna uppgå till 14 000
Mt. Härav kommer hälften på Mellersta östern, där
Kuwait, Persien, Saudi Arabien och Irak i denna ordning
är de petroleumrikaste länderna. USA, som flera årtionden
svarat för två tredjedelar av världens råoljeproduktion,
har endast 26 °/o av oljereserverna. Därnäst i
storleksordning kommer Venezuela med 10 °/o och Sovjetunionen
med 5,5 °/o.
Av de uppskattningar, som under tidernas lopp gjorts
över oljereservernas storlek, har man ofta dragit slutsatsen
att oljan skulle ta slut efter ett visst antal år inom en
nära framtid. Förutsägelserna om att oljekällorna snart
skulle sina har emellertid hittills visat sig vara
oberättigade- De påvisade oljereserverna har alltid visat sig vara
jämförelsevis små, men de har praktiskt taget oavbrutet
stigit i proportion till förbrukningen. Härigenom har
förhållandet mellan reserver och årsproduktion under tiden
efter 1925 trots ökad förbrukning hela tiden varit mellan
12 och 15 år.
De petroleumreserver som man hittills påvisat synes
endast representera en mindre del av de totala
oljetillgångarna. Det finns ännu stora områden på jorden som
inte blivit undersökta men där man sannolikt kommer att
upptäcka ansenliga petroleumfyndigheter. Hittillsvarande
erfarenheter ger därför anledning till en relativt
optimistisk syn på oljeförsörjningen i framtiden, säkerligen under
flera generationer framåt.
Produktionen av petroleum har, om man bortser från
smärre bakslag, ständigt ökat. Sedan petroleumindustrin
omkring 1880 vuxit ur sitt begynnelseskede har den
årliga produktionen i stort sett visat en stegring på 8 °/o
per år, vilket motsvarar en fördubbling på 10 år, fig. 1.
Produktionskurvan för petroleum har en kraftigare
stegring än övriga viktiga råvaror med undantag för
aluminium.
Tabell 1. Konsumtionen av vissa petroleumprodukter
år 1950
USA övriga länder1 Hela världen1
•/• °/o «/o
Bensin (alla slag) ............................47,4 28,6 40,5
Fotogen (alla slag) ........................5,6 7,0 6,1
Motorbrännolja och tunna
eldningsoljor ..........................................18,8 19,6 19,1
Tjocka eldningsoljor ......................26,3 42,4 32,2
Smörjoljor ..........................................1,9 2,4 2,1
100,0 100,0 100,0
1 Exklusive Sovjetunionen och Östeuropa.
Tabell 2. Världens energiförbrukning åren 1938 och 1950
1938 1950
Kol ............................................................................................68 56
Olja ..............................................................................................21 28
Naturgas ....................................................................................5 8
Vattenkraft ..............................................................................6 8
100 100
Tabell 3. Vårldsproduktion av råolja
1948 1949 1950 1951
Mt Mt Mt Mt
Nordamerika ....................................278,9 256,1 274,8 315,5
Latinamerika ..................................90,4 89,9 102,4 114,6
Mellersta östern ............................57,5 70,7 87,7 97,5
Fjärran östern................................7,5 10,0 11,9 13,8
Västeuropa ........................................1,3 1,6 2,1 2,5
Östeuropa ..........................................35,4 39,4 44,7 49,8
Hela världen ....................................471,0 487,7 523,6 593,7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
