Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1953 - Fakta om olja, av Wll - Nybyggen - Fyllningsdammarnas utveckling i Nordamerika, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1953
621
Tabell 5. Den civila förbrukningen av petroleumprodukter
i Sverige i 1 000 m’
Nybygge»
1938 1946 1947 1948 1949 1950 1951
Motorbensin .......... 750 700 915 775 715 825 1025
(inkl. spritblandning)
Lysfotogen ............ 75 24 42 43 37 41 47
Motorfotogen ......... 60 80 110 148 160 200 210
Motorbrännolja ....... 130 140 215 276 329 381 452
Eo 1 .................. 532 416 600 706
Eo 2 .................. 210 498 295 376 518
Eo 3 .................. 540 1030 885 810 859 1004
Eo 4 .................. — — — — 355 784 909
Samtliga eldningsoljor (210) (1070) (2210) (1915) (1876) (2619) (3137)
övriga petroleumprod. 130 146 178 178 173 209 229
Samtl. petroleumprod. 1355 2160 3670 3335 3290 4 275 5100
ökning (+) el. minskn.
(—) mot föreg, år % +69,9 —9,1 —1,3 +29,9 + 19,3
Förbrukningen i Sverige av petroleumprodukter är för
närvarande som nämnts en av de största i världen,
ökningen har varit mycket kraftig under de senare åren,
tabell 5, och även här i landet är den ökade förbrukningen
av eldningsoljor framträdande.
Vår försörjning med flytande bränslen och övriga
petroleumprodukter bygger helt på import. En betydande del
av de förbrukade produkterna har emellertid erhållits från
raffinaderierna inom landet, vilkas kapacitet blivit
avsevärt utökad. Medan man 1938 importerade endast 99 000 ms
råolja, var råoljeimporten 1951 så hög som 1 135 000 m3.
Detta utgör över 20 °/o av 5 489 000 m3 total mängd
importerade flytande bränslen (Fakta om olja. Statens Offentliga
Utredningar 1953: 12). Wll
Fyllningsdammarnas utveckling i Nordamerika. I
Kalifornien finns stenfyllningsdammar sedan 1880-talet. Dix
River-dammen byggdes 1925, 84 m hög, 1931 uppfördes
Salt Spring-dammen till 94 m höjd.
Aluminium Co. of America har efter rekommendation av
sin expert J P Growdon, vid Nantahala 1942 uppfört en
damm med lager av vältad, tätande jord på
uppströmsslänten. Naturliga moränbildningar med glacial lera på
uppströmssidan mot sjöar utgjorde förebilden.
Growdon framhåller att vid stenfyllningsdammar växer
belastningen på grunden jämnt från minimum till
maximum. Nedströms det tätande skiktet är fyllningen torr och
saknar upptryck. Stenfyllningen är motståndskraftig mot
jordstötar och bomber. Tätskikt av jord följer automatiskt
sättningar i den stödjande stenfyllningen, utan att det blir
ett växande genombrott. En betongkärna spricker och
vållar läckor vid sättningar i stenfyllningen. Om betongen icke
är tillräckligt god, kan med tiden bindemedlet urlakas och
kärnan falla sönder. Stenfyllningsdammar med tätande
jordfyllning i uppströmsslänten kräver inget underhåll,
vilket alltid blir nödvändigt och kräver sänkning av
vattenytan om man använder betongbeläggning.
Vid Pacific Gas & Electric Co. har man på alla
fyllnings-dammar utfört tätande beläggning på uppströmsslänten
av betong, trä eller sprutbetong, framför allt vid
reservoarer, som alltid är tomma under vintermånaderna och
då medger reparationer utan energiförlust. Nya dammar
överses varje år, äldre dammar med intill tio års intervall.
Vid den 96 m höga fyllningsdammen, som utföres för
Fig. 1. Tvärsektion av Kenney-dammen.
Fig. 2. Tvärsektion av Bear River-dammen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
