Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 1 september 1953 - Signalsystemet i Stockholms tunnelbana, av Ingmar Boberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 11. Fast signal, t.v. på ytstråcka, t.h. för tunnel;
signaltransformatorerna är blottade.
nelbanans av utrymmesskäl framtvingade, korta
växlar, fig. 12.
Även om övervakningen av spårväxlar och fasta
signaler centraliseras måste huvudparten av
reläerna till signalsystemet installeras nära
signalplatserna. Alla "säkerhetsreläer", dvs. reläer i
kretsar, som kontrollerar, att spårledningarna
får rätt hyttsignalström, att en fast signal icke
kan visa klart, om en därmed fientlig signal
visar klart eller om en växel i tågvägen är öppen,
etc., bör nämligen placeras relativt nära de olika
spårledningarna, växlarna och signalerna,
eftersom annars orimligt många kablar skulle
behövas mellan ställverk och apparater i spåret. I
tunnelbanan har relärum byggts i båda ändar av
varje station, och i varje relärum har alla
säkerhetsreläer för en halv station-till-station sträcka
installerats. Reläer för kommunikation mellan
relärum och ställverk har däremot installerats i
centralrelärum under respektive ställverk.
Relärummen, fig. 13, har byggts i betong. Samtliga
reläer är av instickstyp och har enhetlig storlek.
Fig. 13. Relärum utefter banan.
Fig. U. Ställverket Alvik.
tåg kör in i en växel, som är under omläggning.
Här används följande signaler: grönt sken —
kör enligt hyttsignalbild, rött sken — stopp, rött
och gult sken — stopp, fortsätt därefter med
försiktighet och var beredd stanna för hinder i
banan (krypsignal).
I de fall då alternativa tågvägar finns, används
signalbilderna två eller tre gröna sken för
sidtåg-vägar.
Signalerna är uppbyggda av ett antal
individuella ljusenheter, och transformatorer för
sänkning av spänningen till lampspänning, 12 V, är
monterade i signalhuvudena, fig. 11.
Växelomläggningsdonen består i huvudsak av
en elektrisk motor med kontakter samt
kraftöverförings- och indikeringsstänger. Motorn är
på ca 1 kVA. Donet är av samma standardtyp,
som används vid Statens Järnvägar. En mindre
omkonstruktion har gjorts för att anpassa donet
till de stora mekaniska tungspänningarna i tun-
Fig. 12. Växelomläggningsdon.
ti 1 i J-uJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
