Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 8 september 1953 - Nya metoder - Fett till plaster, av SHl - Vinylplast för påskyndande av träds rotslagning, av SHl - Borttagning av pannsten med ultraljud, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
656
Nya metoder
Fett till plaster. För ait finna användning för det
växande talgöverskottet i USA (Tekn. T. 1953 s. 603) har man
vid Department of Agriculture utarbetat en metod enligt
vilken fettet får reagera med väteperoxid och ättiksyra till
acetylerade epoxi- och hydroxiföreningar. Produkternas
typ bestäms till största delen av reaktionstemperaturen; är
denna hög fås mest hydroxiföreningar.
Två nya produkter, Estinox 203 och 206, erhållna enligt
detta förfarande, kom i marknaden i USA 1953. Estinox
203, en butylhydroxiacetoxiester, påstås vara det första i
handeln tillgängliga, på syntetisk väg hydroxylerade fettet.
Estern kan användas som stabiliseringsmedel för
vinylplast på grund av sin halt av epoxigrupper. Den andra
produkten, en bulylpolyacetoxiester, är ett billigt
mjuk-ningsmedel för vinylplast. Båda kan användas som
mjuk-ningsmedel för cellulosaplaster och syntetiskt gummi.
En amerikansk firma har emellertid redan under tre år
salufört en liknande produkt, Paraplex G-60, och en annan
tillverkar i halvstor skala en ny grupp mjukningsmedel
med epoxigrupper. Utgångsmaterialet för dessa erhålles
enligt uppgift av sojaolja. Det sägs ha lågt ångtryck, liten
extraherbarhet, god bearbetbarhet och värmebeständighet,
god beständighet mot ultraviolett ljus, låg viskositet och
goda stabiliseringsegenskaper.
Produkter erhållna genom oxidation av fett med
väteperoxid och ättiksyra kan även användas till annat än
mjukningsmedel. De kan tänkas bli utnyttjade som tillsats till
skäroljor, syntetiska växer, textiloljor, speciella
metalltvålar, torkande oljor och kosmetika (Chemical Week 2 maj
1953). SHl
Vinylplast för påskyndande av träds rotslagning.
Genom användning av ett särskilt behandlat folium av
vinylplast kan nya träd enligt uppgift erhållas på några veckor
i stället för åratal enligt den välkända metoden att
åstadkomma rötter på en trädgren och sedan skära av denna.
Plasten är överdragen med ett skikt innehållande
hormoner, vitaminer, näringsämnen, insekt- och mögelmedel
m.m.
En relativt smal ring av barken, skuren genom
kambium-lagret, tas bort på en gren, och veden skrapas ren. Man
TEKNISK TIDSKRIFT
gnider det blottlagda stället med preparerat plastfolium
(fig. 1), täcker det med fuktad vitmossa och lindar
slutligen om ett stycke plast och binder fast detta.
Vinylplasten håller kvar fuktigheten och hindrar
värmeutstrålning. Den är halvgenomskinlig och släpper igenom
just tillräckligt mycket ljus för att rötter skall växa snabbt.
Vidare kan man utifrån se hur rotutvecklingen
fortskrider. Syre och koldioxid diffunderar genom plasten, och
närings- och skyddsmedlen på dennas insida absorberas
långsamt.
Det påstås att man enligt denna metod kan erhålla
femårs plantor på 5—8 veckor. Sticklingar lär få rötter på
fyra dagar till några veckor vilket innebär minskning av
växttiden med upp till 75 ’% (enligt Bakelite Company,
Union Carbide and Carbon Corp.). SHl
Borttagning av pannsten med ultraljud. I en brittisk
apparat för lösbrytning av pannsten i ångpannor eller
liknande utrustning används ultraljud. Dettas verkan beror på
att pannstenen och metallen har olika stor elasticitetsmodul,
varigenom den förra bryts sönder och flagar av.
Apparaten är lämplig för ångpannor vid upp till 40 kp/cm2
tryck och 70 t/h ånga när medelhårt matarvatten används.
Det uppges att pannsten under dessa förhållanden
bortskaffas kontinuerligt; bara ett skikt av ett äggskals
tjocklek lämnas på tuber och pannväggar.
Apparaten består av en generator (transformator och
likriktare) och en oscillator som ger pulserande likström med
28 kp/s. Generatorn ansluts till nätet (200—250 V, 50 p/s).
Den förbrukar 20 W och räcker till för fyra oscillatorer
vilka placeras i pannorna.
En oscillator består av en 125 mm lång, förnicklad
mässingscylinder, 37 mm i diameter, som innehåller ett
nickelrör d (fig. 1) omgivet av en spole a. En
kvicksilvervibra-tor åstadkommer att kondensatorn b växelvis laddas upp
av generatorn och laddas ur genom spolen. Nickelröret är
på mitten fastlött vid oscillatorhöljet e. Detta skruvas fast
vid pannan. Genom strömpulserna i spolen sätts
nickel-röret i dämpade longitudinella svängningar på magnetisk
väg varvid lödstället blir nod. Svängningarna överförs till
pannvattnet av nickelrörets fria ända som är sluten med
en metallskiva.
Vibratorn består av ett U-format kvartsrör, vars skänklar
avslutas med kulor innehållande vätgas och vardera en
Fig. 1. Rotslagning av trädgren
med användning av preparerad
vinylplast; upptill t.v. gnidning
av det skalade stället, t.h.
inpackning i vitmossa; nedtill t.v.
tillknytning av paketet; t.h.
resultat efter några veckor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
