Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 8 september 1953 - Nya metoder - Borttagning av pannsten med ultraljud, av SHl - Kemisk förnickling, av SHl - Lossning av järnvägsvagnar med tryckluft, av SHl - Gaspump för fasta ämnen, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1953
657
Fig. 1. Ultraljud oscillator; a
spole, b kondensator, c
kvick-silvervibrator, d nickelrör, e
oscillatorhölje.
elektrod, som slutar strax över kvicksilverytorna när
vi-bratorn är i vila. Dessutom innehåller den ena kulan en
volframtråd som doppar ned i kvicksilvret. När strömmen
släpps på blir volframtråden het, vätgasen värms upp och
kvicksilvret sjunker så att kontakten med volframtråden
bryts. Samtidigt stiger det i U-rörets andra skänkel.
Resultatet blir att kvicksilvret sätts i oscillation och växelvis
sluter och bryter kontakterna i de båda kulorna
(Engineer-ing 15 maj 1953). SHl
Kemisk förnickling. Behållare för aggressiva kemikalier
förnicklas på insidan genom reduktion av ett nickelsalt
med hypofosfit. Metoden, som är grundad på arbeten
utförda vid Bureau of Standards för flera år sedan, sägs
medge utfällning av ett jämnt nickelskikt på godtyckligt
formade ytor av stål (även rostfritt), koppar, mässing,
brons och aluminium. Prov uppges visa att metoden är
användbar även för magnesium och plaster. Man
uppskattar att nickelåtgången blir hälften eller tredjedelen av
den vid ellytisk förnickling.
Den erhållna beläggningen består av nickel och 5—8 fl/o
nickelfosfid och har en hårdhet på 550—650 Vickers. Dess
adhesion sägs vara utmärkt; på stålprov, dragna till brott,
har nickelskiktet inte flagat av. Dess tjocklek varierar inte
mer än 5 "/o mot 25—200 "/o vid ellytisk förnickling. För
närvarande kan nickelskiktets tjocklek regleras på 2,5 i(m
när, men man tror sig kunna minska denna tolerans.
Kemiskt utfällda nickelskikt har något större
korrosionsmotstånd än elektrolytiskt utfällda på grund av mindre
porositet och bättre täckning oberoende av ytans form. Det
uppges att de vid arbete i stor skala saknar porositet redan
vid så liten tjocklek som 10 ,m. De har mycket liten
duk-tilitet; deras värmeutvidgningskoefficient är 13 • 10~8 och
resistivitet ca 60 ,uücm.
Nickelskiktets hårdhet kan ökas genom kort upphettning
till 590°C. Samtidigt minskas dess porositet. Oftast härdar
man 30 min vid 400°C eller inte alls. I många fall får man
emellertid en värmebehandling på köpet därför att man
avspänningsglödgar vid 980°C. Det uppges dock att
upphettning över 590°C ibland medför minskning av skiktets
hårdhet vid rumstemperatur. Varpå härdningen beror är
Snte säkert utrett. Några tror att den är
utskiljningshärd-ning. Också nickelskiktets seghet kan ökas genom
värmebehandling.
Den ursprungliga metoden för kemisk förnickling var så
dyrbar att den inte kunde komma i fråga för praktisk
användning. Att den nu tillämpas kommersiellt av flera
amerikanska firmor beror på att man utarbetat ett billigare
förfarande. Det uppges nämligen att man kunnat minska
både investerings- och driftkostnader bl.a. genom ökning
av utfällningshastigheten.
Den nya processen lär vara billigare än elektrolytisk
förnickling utom för tjocka nickelskikt. De båda metoderna
kostar lika mycket vid en skikttjocklek på 25—50 n. Det
relativt höga priset på hypofosfit har varit ett betydande
hinder för den kemiska metodens utnyttjande, men det
är troligt att det snart faller avsevärt.
Man väntar att kemisk förnickling skall ersätta
elektrolytisk i några fall och öppna nya möjligheter för
anbringande av korrosionsfasta nickelskikt. Stora kärl, kemisk
apparatur, såsom ventiler, rör och annan utrustning, kan
tillverkas av någon lättbearbetad metall, sättas ihop och
sedan kemiskt förnicklas. Denna metod kan väntas vara
lämplig för kugghjul i instrument och andra precisions-
detaljer på grund av skiktets slitstyrka (Metal Industry
24 apr. 1953, Business Week 28 mars 1953; J B Campbell
i Materials & Methods maj 1953). SHl
Lossning av järnvägsvagnar med tryckluft. I bottnen
på vagnar med sluttande sidor, avsedda för transport av
pulverformigt material, görs en grund kanal av stål;
dennas öppna, uppåtvända sida täcks med en specialväv under
vilken man för in luft med ett tryck på ca 0,07 kp/cm2.
Luften går genom väven och in i materialet varigenom
detta blir friflytande och lossningen går lätt och snabbt.
Vagnarna tillverkas i tre storlekar (55, 75 och 100 m8) av
material som uppges vara fullt beständigt mot fukt och
mot atmosfären. De lär kosta obetydligt mer än vanliga
vagnar (Business Week 9 maj 1953). SHl
Gaspump för fasta ämnen. En ny apparat (fig. 1) för
transport av katalysator vid katalytisk krackning uppges
ge stor transporthastighet även i klena ledningar för
material med vitt skilda kornstorlekar under liten nötning av
katalysatorn. Apparaten kan lätt anpassas för hög
temperatur och högt tryck. Försök har visat att den kan
lyfta katalysator till toppen av det högsta hittills byggda
reaktionskärlet (90 m), och den har med framgång arbetat
vid 650° C och 42 kp/cm2.
Apparaten arbetar enligt en princip vid vilken en hittills
förbisedd metod för blandning av gas och fast kropp
utnyttjas. Vanligen hålls de fasta partiklarna suspenderade
i en snabb gasström, medan de i den nya apparaten rör
sig i en kompakt, icke fluidiserad massa. På vad sätt detta
uppnås avslöjas inte. Man uppnår emellertid att både den
fasta och gasformiga fasens hastighet kan minskas,
varigenom katalysatorn nöts mindre. Ett jämnt utflöde utan
fritt fall vid lyftledningens topp minskar också risken för
krossning av de fasta partiklarna.
För transporten åtgår en relativt liten gasmängd, bara
10 Vo av den vanliga. Tryckfallet i lyftledningen är stort,
1,15—1,7 kp/cm2 vid 10 m lyfthöjd. Partiklar i storlekar
Fig. 1 Anläggning för transport av fasta ämnen med
gasström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
