Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 8 september 1953 - Nya metoder - Gaspump för fasta ämnen, av SHl - Pneumatiska vältar, av G Lbg - Strömningsmätare, av SHl - Nya material - Glasfiberfilt med reglerad elasticitet, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658
TEKNISK TIDSKRIFT
från dammliknande kimrök till 25 mm koksbitar har
transporterats. En särskild fördel hos apparaten är att den
ger en tät förslutning av reaktionskärlet så att gaser inte
kan avgå från detta. Som lyftgas kan man använda luft
eller andra gaser.
Med den nya apparaten kan man uppnå mycket snabbare
cirkulation av katalysator än tidigare. Enheter, som är
under byggnad, väntas transportera 750 t/h genom ett 12"
rör. Den första kommersiella anläggningen är i drift i en
kontinuerlig, katalytisk koksningsenhet i Texas (Chemical
Engineering maj 1953). SHl
Pneumatiska vältar. Genom praktiska försök har man
funnit att vältar med luftfyllda ringar komprimerar jord
avsevärt snabbare och därmed billigare än exempelvis
får-fotsvältar. Den nya välttypen har fyra hjul i bredd vilka
var för sig är rörliga i höjdled och därigenom kan följa
markens ojämnheter. Välten är lämplig för komprimering
av både kohesionsjordarler och grus. Arbetet kan utföras
vid hög fukthalt, vilket medför att det kan återupptas
snabbare efter regn.
Redan 1947 utfördes försök, där man med framgång
ersatte en vägvält med en vält med sammanlagt 18
luftfyllda 16 X 20" ringar, fördelade på två axlar; totala vikten
inklusive last var 22,7 t. Den gav samma tryck som
väg-välten men var mer effektiv på grund av den högre
totalvikten.
Senare har ännu tyngre vältar prövats med gott resultat.
Ett 3,6 m brett jordlager krävde endast fyra körningar
med den nya välten, medan vägvälten behövde tolv
körningar på 2,75 m lager. Det visade sig även lämpligt att
harva ett vältat lager, innan nästa påfördes.
I bestämmelser, utfärdade i april 1952, föreskrives, att
välten skall ha minst fyra hjul med dimensioner och
sådan lagring, att ringtrycket blir 5,5—7 kp under vältning
med 11,3 t hjultryck. Lagringen skall hållas i jämbredd
och hjulen skall vara så lagrade att de tar lika last på
ojämn mark. Fria avståndet mellan ringarna får icke vara
mer än halva ringbredden vid 11,3 t hjultryck.
Stålstommen skall tåla, att de individuella hjultrycken varierar
mellan 8,1 och 11,3 t. Vändradien för välten med dragande
traktor skall ej överstiga 4,5 m. Högsta hastigheten bör
vara 16 km/h. Man föredrar därför dragning med
gummihjuls- i stället för bandtraktor. Totalvikten skall vara
5 200 kg/m och tomvikten 3 000 kg/m av bredden
(Engineering News-Record 2 apr. 1953). G Lbg
Strömningsmätare. Ett nytt instrument för mätning av
strömmande materials massa per tidsenhet är grundat på
utnyttjande av Coriolis-acceleration. Härigenom blir
mätresultatet fullständigt oberoende av materialets temperatur,
tryck och viskositet. Instrumentet anger nämligen det
moment som behövs för att en given Coriolis-acceleration skall
uppstå, och detta beror endast av materialets massa.
Vätskeströmmen kommer in uppifrån genom ett lodrätt
rör (fig. 1) och pressas ut radiellt utmed en cirkulär,
vågrät skiva, försedd med ett antal radiella åsar, och
fortsätter sedan runt skivans periferi. Denna momentgivare är
innesluten i ett hölje. Tätt under mätskivan finns en med
detta fast förbunden, lika stor skiva försedd med radiella
åsar. När vätskan passerat runt skivornas kanter fortsätter
den längs den nedres undersida in mot centrum och
lämnar instrumentet genom ett centralt rör.
Både hölje och momentgivare ges utifrån en konstant
rotation. Härigenom tvingas en given vätskepartikel att
röra sig i en spiral och måste därför ges växande
tan-gentiell hastighet. För åstadkommande av den
nödvändiga accelerationen fordras att ett vridmoment överförs
till momentgivaren, och man mäter antingen dettas
fasförskjutning i förhållande till huset eller reaktionskraften.
Vridmomentet är direkt proportionellt mot
vätskeströmmens massa per tidsenhet och instrumentets
rotationshastighet. Därför kan man ändra dess mätområde genom
Fig. 1. Momentgivare till
strömningsmätare.
att ändra rotationshastigheten. Det moment, som behövs
för åstadkommande av Coriolis-accelerationen, återvinns
när vätskan ånyo passerar in mot centrum. Den motor,
som driver instrumentet, behöver därför ge bara den
effekt som fordras för övervinnande av friktionen. Då
momentgivare och hölje roterar med samma hastighet,
förekommer inga skjuvkrafter och därför ingen
viskosi-tetseffekt (Chemical Engineering mars 1953). SHl
Nya material
Glasfiberfilt med reglerad elasticitet. Filt av
ickeorienterad glasfiber bunden med liten mängd plast har
fått stor användning som isolationsmaterial och i någon
utsträckning som stöt- och vibrationsdämpande material.
I USA har emellertid nu en ny typ av glasfiberfilt med
noggrant reglerad täthet och elasticitet blivit tillgänglig
för civilt bruk. Materialet kallas Vibraglass och kan
användas vid förpackning av ömtåliga instrument eller sköra
apparatdelar, till vibrationsabsorberande fundament för
motorer och tunga maskiner, till lätta stötdämpande
underlag för flygplansmotorer och instrument på flygplan.
Glasfiberfilten uppges vara billigare än svampgummi men
något dyrare än kork.
Materialet görs av fin glasfiber (ca 3 ji i diameter) som
behandlas med en fenoplast så att varje fiber överdras av
denna och härigenom skyddas mot nötning mot andra
fibrer. Fibermassan pressas och härdas till en filt med
förutbestämd täthet. Denna är 0,032—0,97 g/cm3, medan
tillåten tryckbelastning är 0,07—140 kp/cm2. Halten
fenoplast kan vara 5—50 "/o.
Glasfiberfilten tål förhöjd temperatur (till ca 190°C) och
fukt, är kemiskt resistent och angrips inte av bakterier
eller svampar; dessutom har den utmärkta elastiska
egenskaper, dvs. dess permanenta deformation är liten. Den
har stor livslängd vid växlande belastning, är lätt, och
förhållandet mellan dess hållfasthet och vikt är stort. Filten
kan formpressas och sedan bearbetas på ungefär samma
sätt som trä. Genom särskild stabilisering kan den ges
ökad livslängd vid given belastning.
Materialets elasticitet, bärförmåga och täthet står i
relation till varandra. Största deformation erhålls sålunda vid
liten täthet, medan största bärförmåga uppnås vid stor.
Enligt uppgift sammantrycks t.ex. en filt med täthet 0,065
g/cm3 till 26 »/o av ursprunglig tjocklek vid en belastning
på 1,75 kp/cm2 utan att den sväller ut vid kanterna.
Materialet behåller sin elasticitet oförändrad lång tid under
växlande belastning. Man har belastat filt till 25 %
deformation 5 milj. gånger utan att dess bärförmåga minskats
märkbart.
Ett liknande material, avsett för värmeisolering, är
tillgängligt under handelsnamnet Aerowrap. Det saluförs i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
