- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
667

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1953 - Normerade rördelar för höga temperaturer, av Tore J Hedbäck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 september 1953

667

Till grund för denna beräkning har valts av
Sandviken4 uppgivna grundvärden för
elasticitetsmodulen, samt försiktigtvis antagits, att
minskningen är 4 % per 100°C.

För att fastställa den riktigaste
utgångspunkten för reduktionen med hänsyn till
elasticitetsmodulen bör man studera fig. 3. Om punkten
300°C och 0,8 väljes, vore läckrisken vid 120°C
och 1,0 stor. Då emellertid positiv erfarenhet
från punkten 120°C och 1,0 föreligger, bör man
utan risk kunna välja denna sistnämnda till bas.

Diskussionen ger till resultat förslaget att den
nuvarande normens trappstegslinje ersätts med
en mer kontinuerlig, bruten kurva. Denna kurvas
första del överensstämmer med normens
utgångsvärde. Den därpå följande delen bestämmes
av elasticitetsmodulen, medan vid de högsta
temperaturerna — upp till ca 350°C —
varmsträckgränsen maximerar användningsområdet. Den
föreslagna generella kurvan har på fig. 3 inritats
med en heldragen kraftig linje. Försiktigtvis har
kurvan förtonats över 350°C för att markera
osäkert område.

För mannen i praktiken är det emellertid
fördelaktigare att arbeta med ett diagram av samma
typ som fig. 1. Därför har resultatkurvan på fig.
3 omräknats till begränsningskurvor för de
områden, inom vilka normerade rördelar av olegerat
material får användas, fig. 4.

Säkerhetsfaktor och material

Innan den visade problemlösningen tillämpas
på normerade rördelar av legerat material, måste
frågan om hållfasthetsegenskaperna och
säkerhetsfaktorn beröras ännu en gång.

Vid olegerat material t.ex. stål 1430 utgör
varmsträckgränsen (ff0,2) utgångspunkten för tillåtna
påkänningen. Enligt Schwaigerer5 har
DIN-nor-merna för rördelar beräknats med
säkerhetsfaktorn 1,6 i förhållande till varmsträckgränsen.

Vid legerade material är det emellertid
krypgränsen (ok) som begränsar den tillåtna
påkänningen. För krypgränsbestämningen godkännes
fortfarande korttidsprov inom
temperaturområdet 350°C—525°C i Tyskland, medan man i
övriga länder och i Tyskland vid temperaturer över
525°C endast vill godtaga provtider på över
1 000 h. Man kan även notera en allt större
försiktighet vid valet av den krypgräns, som lägges
till grund för beräkningarna. För närvarande
anges normalt ok vid kvarstående deformation

Fig. 5■ Tillåten netto påkänning för de vanligaste
varm-hållfasta stålen; A Sandvik HT 5 eller motsvarande, B
Sandvik 1 R ,41 eller motsvarande, C stål 2302, D Croloy 21!*, E
stål 1430.

av 0,01 % på 1 000 h. Den tyska
säkerhetsfaktorn till krypgräns anges av Schwaigerer till 1,0
medan ett amerikanskt förslag1 lyder på 1,25.
Till utgångspunkt vid utarbetandet av
föreliggande förslag har den sistnämnda
säkerhetsfaktorn kommit till användning.

För att uppnå korrelation mellan
hållfasthetsegenskaperna inom varmsträckgräns-, resp.
inom krypgränsområdet har
hållfasthetskurvorna reducerats med resp. säkerhetsfaktorer, fig. 5.
Härigenom kan de tillåtna
nettopåkänningar-na direkt jämföras med varandra.
Riktanaly-serna och elasticitetsmodulen vid 20°C för de i
fig. 5 angivna materialen är upptagna i tabell 1.

Sandvikens HT 5 eller Uddeholms Stato 23 är
de vanligaste av de varmhållfasta materialen
inom svensk pannteknik av idag. Dimensionerna
för rörledningar vid t.ex. 100 at ö och 520°C blir
rimliga med detta låglegerade material.
Samtidigt är dess svetsegenskaper goda.

Croloy 2*4 är ett material från Babcock &
Wil-cox, och samma material har lanserats av
Sandviken under benämningen HT 8. Dess
hållfasthetskurva är inritad enligt amerikanska
kataloguppgifter8. Kurvans inbuktning vid trakten av
530°G är märklig — åtminstone för lekmannen.
Resultaten av Sandvikens
kryphållfasthetsför-sök med detta material inväntas därför med stort

Tabell 1. Analyser och elasticitetsmodul för varmhållfasta stål.

C Si Mn P S Cr Ni Mo Cu Nb E

kp/mm2

Stål 1430 ..............................................0,20 0,40 — 0,05 0,05 0,2 — — 0,3 — 20 600

HT 5 ....................................................0,15 0,2 0,8 0,03 0,02 1,0 — 0,4 — — 20 600

Croloy 2 1/4 ........................................0,15 0,5 0,45 0,03 0,03 2,25 — 1,0 — — —

Stål 2302 ..............................................0,08 0,3 0,3 0,03 0,03 13,5 — — 0,2 — 21 000

1 R 41 ..................................................0,08 0,5 1,5 0,03 0,03 17,5 12,0 — — 0,8 19 000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0683.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free