Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1953 - Normerade rördelar för höga temperaturer, av Tore J Hedbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
668
TEKNISK TIDSKRIFT
intresse. På grund av osäkerheten i uppgifterna
har detta material dock ej t.v. tagits med i
beräkningarna, även om man med hänsyn till dess
popularitet i de anglosaxiska länderna kan
förmoda, att det kommer att få en viss betydelse
även för oss här i Sverige.
Stål 2302 uppvisar ej mycket bättre egenskaper
än HT 5. Det har emellertid i rätt stor
utsträckning använts som överhettarmaterial med
hänsyn till dess bättre skalningsegenskaper.
Som representant för 18/8 stålen har här valts
Sandvik 1 R 41, dels emedan just detta material
utomlands börjat lanseras för
högtemperatur-ändamål, dels emedan Sandviken speciellt för
detta material kunnat ge relativt säkra uppgifter
om kryphållfastheten.
kp/mm2
15
**
13
12
Fig. 7. Tillåtet tryck för olika material; 100 °!o motsvarar
grundtrycket; A Sandvik HT 5 eller motsvarande, B
Sandvik 1 R 41 eller motsvarande, C stål 2302.
Fig. 8. Användningsområden för normerade rördelar av
Sandvik HT 5 och Uddeholm Stato 23.
Omräkning av tryck- och temperaturgränser
för rördelar av legerat material
Det gäller nu att se vilka möjligheter som finns
att fastställa nya tryck- och temperaturgränser
för rördelar, ursprungligen dimensionerade för
stål 1430 men utförda i något av de legerade
materialen.
Enligt den beskrivna principen är den tillåtna
nettopåkänningen proportionell mot
belastningen, dvs. mot det maximalt tillåtna inre
övertrycket. Det gäller sålunda att finna en
utgångspunkt, vid vilken det högsta inre trycket för en
normrördel av visst material är känt. En enligt
samma norm men av annat material utförd
rördel kan då användas vid samma högsta tryck upp
till den temperatur där materialens reducerade
hållfasthetsvärden är lika.
Till utgångspunkt har valts punkten 300° C och
0,8 på den resulterande hållfasthetskurvan för
stål 1430. Hela systemet blir bestämt genom att
man på samma sätt som vid olegerat material
proportionerar de nya tryck och
temperaturgränserna på varje materialkurva för sig med
trycket 0,8 som bas.
Av ett arbetsdiagram fig. 6, framgår, bl.a. att
ur hållfasthetssynpunkt endast
kryphållfasthets-delen är aktuell. Elasticitetsmodulen med
utgångspunkt från 120°C och 1,0 ligger nämligen
lägre än varmsträckgränsen. Det visar sig även,
att den osäkerhet som råder beträffande
elasticitetsmodulen över 500°C ej behöver gälla
metoden, emedan hållfasthetskurvan vid denna
temperatur ligger lägre än elasticitetsmodulen.
I ett generellt diagram, fig. 7, kan man ge an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
