Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1953 - Nybyggen - Fort Gibson- och Tenkiller Ferry-dammarna, av G Lbg - »Rotodyne» helikopter, av Wll - Nya metoder - Handapparat för stumsvetsning av tappar, av SHl - Bestämning av små mängder svavelväte, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
684
TEKNISK TIDSKRIFT
Tenkiller Ferry-dammen är en 915 m lång och 60 m hög
jordfyllningsdamm. En 185 m lång 20 m2 tunnel leder
vatten till en kraftstation med två maskinaggregat på 17
MW vartdera. En likadan tunnel avleder
flodreglerings-vatten till skydd för 12 500 km2 land (Engineering
News-Record 18 juli 1953). G Lbg
"Rotodyne" helikopter. En stor helikopter av typ
"Roto-dyne", fig. 1, har beställts från Fairey Aviation Co.
Helikoptern skall utrustas med två turbopropelleraggregat
och med reaktionsmotorer i de fyra
rotorbladspetsar-na (Tekn. T. 1952 s. 285). Rotorspetsdrift skall användas
speciellt vid start och landning. Då flygplanet kommit upp
i luften, drivs det av turboreaktionsmotorerna och
reaktionsmotorerna kopplas ur.
Rotordiametern antas bli närmare 30 m.
Turbopropeller-motorerna beräknas få en bränsleförbrukning på ca 220
g/hkh. Maskinen väntas bli så stor att den för civilt bruk
kan ta 40—50 passagerare- Byggnadstiden beräknas till två
år (Flight 31 juli 1953). Wll
Nya metoder
Handapparat för stumsvetsning av tappar.
Fastsvetsning av tappar på en metallkonstruktion kan göras med
halvautomatiska apparater som reglerar bildningen av en
likströmsljusbåge mellan tappända och grundmaterial samt
den tid ljusbågen skall verka. Härvid skall tappens ända
och grundmaterialets yta smälta eller mjukna tillräckligt,
och när detta uppnåtts skall metallstyckena tryckas mot
varandra så att en homogen fog mellan dem uppstår vid
svalnandet. Svetsningen sker på mindre än 1 s, varför
halvautomatisk apparatur måste användas.
Tappsvetsning utförs med ett handverktyg som håller
tappen, bestämmer dennas läge och reglerar dess rörelse
vid svetsningen. Vid processens början placeras tappen i
önskat läge med sin ena ända i kontakt med
grundmetallen. När ström släpps på dras tappen från metallytan så
att en ljusbåge bildas. Denna rörelse utförs vanligen av
en spole, som verkar på ett ankare, fast förbundet med
den chuck i vilken tappen är fastsatt.
Ibland åstadkommes rörelsen hydrauliskt, och ett annat
sätt är att man förser tappen med en klen spets som
genast smälter ned när strömmen släpps på. Oftast har
verktyget anordningar som säkerställer att tappen hålls i rätt
riktning i förhållande till den yta vid vilken den skall
fästas. Det finns också lätt utbytbara chuckar för olika
tappdimensioner. t
Till verktyget ansluts en regleringsenhet som automatiskt
sluter och bryter svetsströmmen och noggrant bestämmer
operationernas ordningsföljd och tidrymder. För
strömmen används vanligen mekaniska brytare men i ett fall
ignitroner som också utnyttjas för likriktning av växel-
Fig. i. "Rotodyne"-helikopter,
sådan den troligen kommer att
se ut.
ström. Beglering av svetsprocessen kan ske med reläer
som manövreras pneumatiskt eller hydrauliskt, med en
urverks- eller elmotordriven kamaxel, som påverkar
kontakter, genom laddning och urladdning av en kondensator
eller med kondensator kombinerad med elektronrör.
Vilken kombination som än används har den till uppgift
att åstadkomma en justerbar tidsreglering av
svetsproces-sens olika moment. Begleringsenheten måste därför vara
omställbar inom vissa gränser så att den kan användas
för tappar med olika tvärsektion. Tappändan görs numera
vanligen konisk med stor toppvinkel utom när svetsning
mot tunn plåt skall göras. I detta fall har plan ändyta
visat sig vara bäst. Vid svetsningen använt flussmedel
brukar fästas vid tappändan varvid flera olika sätt
används.
Det har visat sig att fördelar kan uppnås genom placering
av en skärm av icke-hygroskopisk keramik över
svetsstället. Härigenom minskas nämligen lufttillträdet, något
mindre effekt behövs, smält metall kan hållas i svetsen
ända tills den kyls, fogen kan göras vackrare genom
utbildning av skärmen till en form, i vilken överskott på
metall formas, och verkan av yttre faktorer, som strävar
att böja av ljusbågen, minskas. Skärmen har små radiella
hål genom vilka slagg och andra föroreningar pressas ut
av de ångor som bildas vid svetsningen.
I praktiken brukar tappsvetsning utföras med tappar på
1/8—3/4", men man har svetsat både klenare och grövre
på samma sätt. Tappen behöver inte vara cylindrisk; den
kan ha godtyckligt tvärsnitt, t.ex. rektangulärt eller
elliptiska men förhållandet mellan dettas längd och bredd bör
inte överstiga 4 : 1, därför att ljusbågen rör sig över
tappens ändyta. Denna måste givetvis i sin helhet upphettas
till materialets smältpunkt för att en fullgod svets skall
erhållas. Av samma anledning kan inte grövre tappar än
5/8" stumsvetsas för närvarande (R W Taylor i Metal
Industry 20 mars 1953). SHl
Restämning av små mängder svavelväte. Att
förekomsten av svavelväte och andra svavelföreningar i öl är
av stor betydelse för dettas smak har man vetat länge,
men forskning på området har hindrats av brist på en
tillräckligt känslig metod för bestämning av svavelväte. I
USA har man emellertid nu utarbetat ett förfarande
grundat på den av Emil Fischer redan 1883 beskrivna
reaktionen mellan svavelväte, p-aminodimetylanilin och
järn-III-klorid till metylenblått.
Ur ett surgjort prov på vört eller öl drivs svavelvätet ut
med en ström av kolsyra och absorberas i en 2 "/o lösning
av zinkacetat. Järn-III-klorid och p-aminodimetylanilin
sätts till. Inom 1 h har reaktionen gått till slut, och
provets färgstyrka mäts kolorimetrisk!. Metoden tillåter
bestämning av 0,5 ^g/1 svavelväte i öl.
En halt av 5 jtg/1 svavelväte lär märkas på ölets smak
men inte på dess lukt. öl får vid bestrålning med synligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
