Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1953 - Flygplatsens bullerproblem, av Ove Brandt - En masspektrometer för fabriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1953
693
står som det mest önskvärda, och man kan vänta
en del åtgärder i detta avseende. Många
flygplanstillverkare i England och USA bedriver
omfattande undersökningsverksamhet för att
klarlägga bullerkällornas natur och möjliggöra
metoder för deras bekämpande. Ett särskilt
omfattande arbete på detta område utföres i USA
av National Advisory Committee ön Aeronautics
(NACA).
Vid undersökningarna har det visat sig, att man
kan minska propellerljudet väsentligt genom
ökning av bladantalet, varvid för given
framdrift-effekt belastningen per blad och hastigheten
minskas. Detta har sin största betydelse för små
plantyper och kan knappast tillämpas på större
trafikplan. Man har också undersökt inverkan
av en cylinder, som omger varje propeller8,
vilket anses ge god bullerminskning vid höga
frekvenser och även bli märkbart vid lägre, men
möjligheterna för praktisk tillämpning anses
vara ovissa. Vid minskat propellerljud blir
av-gasarljudet av större betydelse. Det kan dock
minskas med konventionella ljuddämpare.
Stora ansträngningar koncentreras för
närvarande på utforskningen av realjuden. För att
klarlägga möjligheterna till bullerminskning
måste man väl känna till orsakerna till ljudet.
Omfattande experimentella undersökningar har
utförts i England och USA, och även ett
teoretiskt arbete föreligger9, men man är ännu långt •
från klarhet i dessa frågor.
Man får även för framtiden räkna med flyget
som en av de största bullerkällorna.
Samhällsplaneraren bör därför i hög grad ta hänsyn till
flygplatsbullret. Inga bostadsområden bör
placeras nära en flygplats, och nya flygplatser bör ej
förläggas nära befintliga bostadsområden. Med
hänsyn till de besvärliga
kommunikationsproblemen vid stora avstånd mellan flygplats och
stadscentrum vore det värdefullt, om man kunde
ånge, på vilket avstånd från flygplatsen ett
bostadsområde kan placeras, utan att det blir stört
av flygverksamheten. Än så länge finns ej
sådana uppgifter att tillgå, men undersökningar
är planerade.
Även om man sålunda inte kan ånge konkreta
allmänna siffror för "säkra" avstånd mellan
flygplan och bostäder, kan man dock alltid i de
enskilda fallen undersöka förelagda alternativ
för antingen flygplats eller bostadsområde etc.
och eventuellt genom mätningar belysa, vilket
alternativ som är bäst.
Generellt gäller att flygplatsen ur
bullersynpunkt måste klassificeras som industriområde
och helst även placeras inom ett sådant
åtminstone när det gäller större trafikflygplatser. För
att undvika start och landning över
stadsområden bör platsen förläggas i periferin och de större
startbanorna orienteras tangentiellt i
förhållande till stadscentrum. De större plantyperna kan
numera välja bana nästan oberoende av
vindriktning.
Ett exempel på samhällsplanering, där hänsyn
tagits till flygplansstörningar, är ett planerat
större samhälle mellan Stockholm och Uppsala
på litet avstånd från storflygfältet vid Halmsjön.
Tre alternativa förläggningar var tänkbara för
den planerade staden. Alla tre är så väl
skyddade av terrängen, att varmkörningsbuller o.d. ej
kan tänkas medföra sådana olägenheter som vid
Bromma. Luftvägarna för ett till platsen
ankommande flygplan är numera genom internationella
överenskommelser relativt väl fastställda även
för väntvarven. De tre alternativa
förläggningarna undersöktes genom bullermätningar, varvid
ett fyrmotorigt trafikplan, som hade
radioförbindelse med en bil på marken, kunde dirigeras
till att följa de olika väntvarven, markera start
och landning etc. Hänsyn togs sedermera till
mätresultaten vid valet mellan de tre
alternativen. Liknande metoder har använts vid
fastställande av startbanor för militärflygplatser.
Även flygplatsledningen och piloterna kan som
nämnts bidra till minskade störningsproblem.
Verkstads- och varmkörningsplatserna bör
väljas lämpligt i förhållande till närmaste
bostäder och varmkörning undvikas nattetid, i den
mån detta går att ordna med hänsyn till
säkerheten. Flygplanen bör vid start stiga och
avlägsna sig fortast möjligt från flygplatsen, och
överflygningen av bostadsområden på låg höjd bör
undvikas. Man bör också företrädesvis använda
sig av startbanor som inte är riktade mot
tätbefolkade bostadsområden. Vid inflygning bör
planet flyga på stor höjd, tills det är ganska nära
flygplatsen, och sedan landa i brantast möjliga
vinkel. Tomgångskörning av motorerna vid höga
varvtal bör inskränkas så långt detta är möjligt.
Litteratur
1. Bonvallet, G L: Levels and spectra of traffic, industrial, and
residential noise. J. acoust. Soc. Am. 23 (1953) s. 435—439.
2. Regier, A A & Hubbard, H H: Status ön research ön propeller
noise and its reduction. J. acoust. Soc. Am. 25 (1953) s. 395—404.
3. von Gierke, H E, Parrack, H O, Gannon, \V J & Hansen,
R G: The noise field of a turbo-jet engine. J. acoust. Soc. Am. 24
(1952) s. 169—174.
4. Bjeäanek, L L: Unsolved military noise problems. J. acoust. Soc.
Am. 24 (1952) s. 769—772.
5. Ingård, U: A review of the influence of meteorological
condi-tions ön sound propagation. J. acoust. Soc. Am. 25 (1953) s. 405—411.
6. Bjeirner, B, Holm, ä & Swensson, Å: Om natt- och skiftarbete.
SOU 1948: 51 s. 87—159.
7. Brandt, O & Dalén, J: År ljudisoleringen i våra bostadshus
tillfredsställande? Byggmästaren 1952 h. B 6 s. 145—148.
8. Hubbard, H H: Sound measurements for five shrouded
propellers at stade conditions. NACA TN 2024, 1950.
9. Lighthill, M J: Ön sound generated aerodynamically. Proc.
royal Soc. 211 (1952) s. 564.
En masspektrometer för fabriken har byggts i USA.
Den är främst avsedd för analytisk kontroll av
kontinuerliga kemiska processer, är lätt transportabel och kan med
tillbehör användas som känslig läckprovare. Instrumentet
kostar med tillbehör högst 10 000 $.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>