- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
700

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1953 - Stigortsdrivning, av Georgi Bergwall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

700

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 3. Bygge i vertikal
stig-ort 2,0 X 2,5 m (Striberg).

kan antingen fästas vid en bom (fig. 1) eller i kätting
kring en klump (fig. 2).

Utluftningen av skjutgaserna sker vanligen med
tryckluft. För den skull förses tryckluftledningen med en
av-stängningskran i övre änden på röret och en nere i
ut-fraktsorten. Luftledningen dras upp till ca 3 m från
stig-ortstaket. Vid skjutning lämnas den övre kranen öppen
och luftpådraget regleras med den nedre kranen. Bland
annat i Stripa används för luftväxling en anordning
bestående av luft- och vattenledning förenade till ett 1" rör
med pådrag i nedre orten. Vid arbetets början dras luft
och vatten på i den gemensamma ledningen under ca
15 min innan uppstigning sker. Den kombinerade
luft-vattenspolningen binder gaserna i luften och i berghögen
mycket effektivt.

Olika arbetstempon vid stigortsdrivningen kan utföras på
följande sätt:

en borrare borrar, laddar och skjuter kilen. Denna riktas
mot stenkistan så att inbyggnaden inte utsätts för onödiga
påfrestningar;

salvan borras och laddas. Samtidigt borras fyra sprinthål
för pilastrar, så placerade att dessa får så god anliggning
mot berget som möjligt;

av två gruvbyggare, A och B, går A upp i stigen med
slägga, yxa och stickor medan B stannar nere och ordnar
för fortsatt verksamhet;

A mäter upp 2 m från kilens botten och får då den punkt
dit pilastern skall nå. Viktigt är att denna inte görs för
lång. A tar mått på stigortsvirkets längd i pilasterläget.
Virkeslängden fås genom minskning av total bredd med
1—2 dm;

A meddelar B virkeslängder;

B sågar till pilastrar, A ordnar bom för haspelblock;

B slår rännsnara om två pilastrar, fyra sprint och ca
20 fatthakar och kör upp;

A slår fast pilastrarna med rotändan upp;

när A fäst pilastrarna signalerar han till B att köra upp
virkeslasset i två omgångar;

A bygger väggen, B gör i ordning stege, rör och
slas-plank;

när A är klar kör B upp stegen, följer själv efter och
fäster nedre delen av den med två fatthakar, en på
vardera insidan av stegen omedelbart under en stegpinne.
A fäster stegens övre ända på samma sätt;

B går ner, kör upp rör och fäster dessa efter samma
mall som stegen;

B går ner, kör upp 2" slasplank och fäster dessa i nedre
ändan medan A fäster den övre med totalt två 7" spik i
varje planka;

pilastrarnas övre ända stämplas mot bergväggen med
vardera en 4" klump fäst i pilastern med en hållsinka;

bommen hängs under översta sprinten och haspellinan
sträcks;

salvan tänds.

För normalt bygge behöver två gruvarbetare 3—3,5 h
(utan stege och rör 2 h). Virke, rör, plank, stegar och
annat material bör läggas upp i anslutning till
arbetsplatsen. Stickor till bergsprint täljs av B på ledig tid.

Donlägig stig ort

Om en stigort flackare än 75° inbyggs med särskild
stegtrumma, bör denna helst ligga på stigortens hängsida,
eftersom stockväggen då blir minst utsatt för nötning. I övrigt
sker inbyggnaden som förut.

Vid fast berg kan man undvara stockväggen och driva
stigen helt öppen (fig. 4). Stegvägen åverkas mer av berget
vid skjutningarna vid denna metod, varför
uppmärksamheten speciellt bör riktas härpå. Ventilationen blir bättre,
då lösskjutet berg ej ligger kvar och den öppna arean blir
större.

Ny metod

Ett intressant försök att undvika nackdelarna med öppen
stigort pågår vid Garpenbergs Odalfält och kommer
eventuellt även att prövas på annat håll.

Stegarna (fig. 5) har gjorts av 5 mm plåt med
halvcirku-lärt tvärsnitt. För fötter och händer har hål upptagits.

Fig. 4. Stigort i Ställbergs gruvor (Garpenbergs-systemet);
a 6—7" sulor 1,4—1,7 m långa, b 3X 9J/2" plank 1,5—
1,8 m långa, c 1" sprint 0,6 m lång, d 0,6 X 2,0 m stege,
e stegpinnar av 1" borrstål, f 5Va—6V2" stegträ, g ringdurk
för block, h vatten- och luftledning, i materialsläde,
k sulan efter skjutning, l sulan lossnat vid skjutning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0716.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free