Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1953 - Andras erfarenheter - Förhindrande av explosioner genom tillsats av inert gas, av Wll - Fiskvägar, av Lbg - Hjulsatsbyte i stället för omlastning, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1953
703
Denna kritiska syrehalt är något beroende på vilken gas
som sätts till. Vid tillsats av koldioxid får man vid
atmosfärstryck den högsta tillåtna syrehalten för koldamm
16 %, för aceton, etylalkohol, fotogenångor,
polyetylen-pulver 15 %, för metan och butan 14,5 °/o, för bensinånga
och naturgas 14,4 °/o, för propån 14,3 °/o, för korkpulver
14,1 %, för hartspulver och fenoplastpulver 14 %, för
ben-senånga och cyklopropan 13,9 %>, för spannmålsdamm
13,7 %>, för butadien 13,1 %>, för eter och hårdgummidamm
13 »/o, för vetestärkelse och dextrin 12 °/o, för svavel 11 %,
för etylen 10 %, för kolsvavla och jute 8 °/o, för
kolmonoxid och väte 5,9 % samt för aluminiumpulver 3 °/o.
För att få en betryggande säkerhetsmarginal bör man
minska syrehalten så långt som det är praktiskt möjligt
under dessa gränsvärden (J D Constance i Power aug.
1953). Wll
Fiskvägar. För att lax skall kunna passera dammar
använder man tre metoder, nämligen trappor, hissar och
senast en metod med fisksluss, som automatiskt lyfter fisken
genom hela fallhöjden.
Försök att skapa nya romläggningsplatser genom att
avspränga berg och utlägga grusplaner på lämpligt
vattendjup har hittills icke varit framgångsrika beroende på att
laxen är särdeles konservativ. I Nova Scotia har man
konstruerat strömbildare, vilka i grusbottnen spolar ut rännor,
som tar huvudparten av vattnet.
I avsikt att hindra nedgående fisk att dras in i turbinerna
hålles fria rummet mellan grindjärnen högst 41 mm brett.
Vattenhastigheten i grinden får icke överstiga 0,3 m/s om
fisken icke skall sugas fast. Elektriska stängsel (fält) för
att hålla undan småfisk har icke visat sig
tillfredsställande, men med pulserande strömmar av visst slag kan laxar
lätt avledas önskad väg.
Liknande galler används vid avloppet för att hindra
uppgående lax att gå in mot sugrören och leda dem till
fiskvägarna. Då fisken söker sig dit, där strömmen är
jämförelsevis stark, är det viktigt att ordna tillräcklig
strömning vid ingången till fiskvägen.
Vid Pillochry och Clunie har man undervattensingångar
dit man leder avloppsvatten från turbinerna, så att fisken
lockas att börja sin uppgång där. Genom Clunies intag går
145 m3/s; fiskvägen tar endast 1,3 m3/s. Fulton har påvisat
vikten av att dämpa turbulensen i laxtrappans steg. C M
White konstruerar ingången som en trång öppning, 60 cm
i diameter, vid bottnen av de tvärgående skiljeväggarna.
I bassängernas botten göres skedformade urtagningar,
varigenom en lugn strömning erhålles.
För den nedgående fisken är det av vikt att ingången
är belägen så nära som möjligt intill intaget till turbinerna
och så att laxen lätt hittar den. Det är svårare att leda
fisken utför än uppför. Vid Pacific Biological Station i
British Columbia har påvisats, att fisken skyr turbulent
vatten; en belyst barriär av bubblor kan däremot leda den.
Försök gjordes med en lastbils avloppsgas som leddes via
en gummislang till ett perforerat kopparrör i 45° vinkel
mot stranden. Bubblorna belystes från tre strålkastare
placerade på 4,5 m höjd över stranden och avskärmade så,
att de belyste endast en smal ridå av bubblorna. Av fisken
avvisades två tredjedelar med ljusbubbelridån. Under en
natt som var särskilt mörk avvisades fem sjättedelar.
Vattenhastigheten var ca 1 m/s.
Laxtrappor är dyra; vid en 18 m hög damm kostade en
laxtrappa av sten 100 000 £. Timrade trappor är billigare
att bygga men dyrbara i underhåll. Billigast är fiskhissar.
Antalet steg bestämmer en laxtrappas längd. Lutningen är
1 : 10 i trappans nedre del och 1 :30 i dess övre.
Steghöjden är 0,45—0,60 m motsvarande bassängdjupet 1,2—
1,5 m. En tids avbrott i fiskens uppgång kan bl.a. bero
på att vattnet fått lukt av tvättade händer eller fötter!
Vattenmängden skall avpassas så, att hastigheten i
ingången blir den bästa för lax och havslaxöring, dvs. 0,5—
1,0 m3/s. Bassängerna har utformats på många sätt; man
Fig. 1. Borlands fisksluss
avser att få en lugn strömning med vilplatser vid sidan
om mittstrålen.
Trappans ingång förlägges helst på den plats där fisken
traditionellt har gått, gärna på en naturlig eller uttippad
grusbädd intill fallet. Det tar lång tid innan fisken
anpassat sig till nya förhållanden.
Fiskslussmetoden har uppfunnits av J H T Borland vid
Kilmarnock och har förbättrats vid Liffey kraftstation på
Irland. I Borlands fisksluss, fig. 1, förbinder en 1,5 m X
3,0 m lutande tub en undre 14 m lång cylindrisk bassäng
med 5,25 m diameter med en övre 5,75 m X 3,0 m bassäng.
Intag och utlopp är försedda med regleringsluckor. När
lämpligt antal (63 har förekommit) laxar har samlats i
nedre bassängen — vanligen efter en timme — stänges den
nedre luckan. Vattnet och därmed fisken stiger då i tuben,
vilket tar 40 min med vattenmängden 0,3 m3/s. Därefter
får strömningen fortsätta ca 1 h 20 min tills fisken har
gått ut. Slussningen får naturligtvis anpassas efter
tillgången på fisk. Ingången har 1,8 m/s vattenhastighet och
är belägen intill de med grindar avstängda
sugrörsmynningarna, där hastigheten är 2,15 m/s. Borlands fisksluss
är billigare än trappor och hissar och förbrukar mindre
vatten än trapporna. Den kan inbyggas i en anläggnings
betongdamm (E Hardy i Water Power maj 1953). Lbg
Hjulsatsbyte i stället för omlastning.
Järnvägstransporterna mellan Spanien och Frankrike fördyras och
fördröjs av att omlastning måste ske vid gränsstationerna på
grund av att de båda länderna har olika spårvidd.
Omlastningen har varit en särskilt stor nackdel för den
spanska exporten av frukt, grönsaker och andra ömtåliga
varor som snabbt bör nå bestämmelseorten.
Numera fraktar man sådana varor i specialbyggda kyl-
Fig. 1.
Domkrafter på [-spanskfransk gränsstation, avsedda-]
{+spansk-
fransk gräns-
station, av-
sedda+} för
lyftning av
kylvagnar
vid utbyte av
hjulsatser
till annan
spårvidd;
t.h. förråd
av
hjulsatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
