Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 29 september 1953 - Ytjämnhet och funktion — krav och möjligheter, av Herman Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1953
713
Fig. 3. Ett
cylindriskt glidlagers
relativa bärighet vid
konstant
friktionsmoment som
funktion av produkten
av rms-värden i /a"
för mätriktningen
II och JL
glidriktningen (enl.
Dayton, Nelson,
Willi-ganf.
mellan ytorna och smörjmedlet. Dessa ytskikt,
som — i fråga om den amorfa beståndsdelen —
först torde ha påvisats av Beilby1 och som ofta
benämnes efter honom, anses vara viktiga för
ytornas funktion i rörliga förband. Till dessa
förklaringar till ytskiktets förmånliga inverkan
på glidegenskaperna har också lagts den, att
skiktet skulle ge bättre fäste för smörjmedel än
en rent kristallinisk yta.
Den moderna smörjningstekniken har tagit
fasta på önskemålet att smörjmedlen skall häfta
väl vid ytorna och har bl.a. börjat använda
yt-aktiva tillsatser till smörjmedlen. Härigenom
förbättras i hög grad de smörjande
egenskaperna, oljefilmen blir starkare och tål större tryck.
Men vissa försöksresultat synes tyda på andra,
eventuellt inte så gynnsamma verkningar.
När ytorna glider mot varandra utjämnas
deras ojämnheter dels genom att material lossnar
och föres bort av motytan eller smörjmedlet,
men dels också genom att material i smält eller
plastiskt tillstånd flyttas från topparna ner i
fördjupningarna. Denna sistnämnda
materialvandring medför ökning av ytornas bärighet
genom att topparna breddas och fördjupningarna
fylls ut. Nu anser man sig emellertid ha skäl
anta, att de aktiva smörjmedlen ger så höga
tryck, då de tränga in i spalterna mellan
övervikt material och grundmaterial att de hindrar
det övervikta materialet att fylla ut
fördjupningarna och istället orsakar att materialet lossnar
och följer med smörjmedlet6-7.
Den uppfattningen har också framförts, att
även ytans eget oxidskikt skulle kunna
avlägsnas av de aktiva smörjmedlen. De nu nämnda
verkningarna skulle båda leda till förlängning
av inkörningsperioderna med motsvarande
ökning av dimensionsändringarna genom nötning.
Man skulle även kunna vänta, att nötningen
även skulle bli större efter inkörningen, då
ytorna hålls fria från skikt, som eljest hindrar att
verkningarna av direktkontakt mellan ytorna
blir för stora.
Oberoende av vilket smörjmedel, som används
fordras att en sammanhängande
smörjmedelsfilm kan bibehållas mellan ytorna under
normala driftsförhållanden. Ofta har man
svårigheter att direkt med tillverkning och montering
ge lagret tillräckligt goda egenskaper, och man
låter då ytorna justera varandra genom
inkörning, som bör ske under försiktig ökning av
belastningen. Det är att rekommendera att för
detta fall vid bearbetningen av ytorna ge dessa
egenskaper, som ger en kort inkörningsperiod i
förening med bästa möjliga säkerhet mot att för
stora skador uppstår genom svetsningar mellan
ytorna. Profildjupet för inkörningsytor bör vara
större än vad som gäller för de färdiga
glidytorna. Bearbetningsmärkena bör ligga mer eller
mindre tvärs för rörelseriktningen så att en
svetsning snabbt brytes av och inte får tillfälle
breda ut sig över ytan.
Om inkörning inte kommer ifråga lönar det sig
att vid bearbetningen ge ytorna lägsta möjliga
profildjup. Man har här till ledning, att väl
fungerade lager som smörjs med ren olja får allt
jämnare ytor ju längre de är i drift. Icke minst
för att nedbringa påkänningarna på ytorna
under startperioden är det viktigt, att ytorna är
jämna.
I en amerikansk undersökning av glidlager har
man bestämt belastningen vid skärning, fig. 3.
Proven gjordes med cylindriska glidlager med
1" diameter och 1" längd. Bussningarna var av
80 % koppar, 10 % tenn och 10 % bly med hålen
finborrade. Axlarna var av stål med olika
hårdhet. Oljans viskositet var 32 cSt och
rotationshastigheten 1 750 r/m. Följande resultat erhölls:
Axelns hårdhet.. Rockwell G 62 62 10 10
Axelns yta ................................slipad fin- slipad
finslipad slipad
Profilkurvans kvadratiska
medelavvikelse [hrms)
mikrotum 10 2 9 2—3
Belastning vid skärning., kp 735 1 235 442 745
Vid den typ av rörelse man har mellan ytorna i
rullningslager och vid kuggar kan ytornas högsta
partier ibland utsättas för så stora krafter att
krossning av materialet leder till skador.
Vanligare torde vara, att de upprepade stora elastiska
rörelserna i materialet leder till utmattning och
s.k. skalning. Skalning kan även orsakas av att ett
ytskikt genom alltför intensiv finbearbetning
blivit plastiskt deformerat och smetats ut över ytan.
Ytjämnhetens inverkan på hållfasthetsvärdena
gör sig mest gällande vid element, som har att
ta upp periodiskt växlande påkänningar.
Utmattningshållfasthetens beroende av ytan har
påvisats vid många undersökningar. Inverkan är
liten för mjuka material, där de anvisningar, som
ytfelen Äldar kan jämnas ut genom flytning. Vid
hårda material kan skillnaden mellan
utmatt-ningshållfastheterna för polerade och svarvade
provstavar vara avsevärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
