Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 6 oktober 1953 - Elektricitetens roll i den totala energiförsörjningen, av Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
740
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Schema över en fullständig energibalans
av förädlad energi. Dessutom erfordras uppgifter om
förbrukningen av energi såväl hos konsumenterna som i
om-formningsanläggningarna. För att komma fram till den
tillgodogjorda nyttoenergin måste slutligen förlusterna vid
utnyttjningen av den för konsumenterna disponibla
energin uppskattas.
Befintlig energistatistik
I flertalet av de mera betydande industriländerna finnes
numera relativt tillfredsställande statistik över produk-
tion, export och import samt förbrukning av de viktigaste
energiformerna. Det har därför varit möjligt att utarbeta
en världsomfattande energistatistik för de kommersiella
energiformerna, omfattande: kol, lignit, gas, olja och
elektricitet. Härvid omräknas energibeloppen till ekvivalenta
stenkolston; de omräkningsfaktorer som användes i det
följande är:
Antracit och bitumöst kol .......................... per t 1
Kolbriketter .......................................... per t 1
Koks .................................................. per t 0,9
Lignit ................................................per t 0,3—0,6
Råolja och skifferolja ................................ per t 1,3
Bensin, fotogen, brännoljor ..........................per t 1,5
Naturgas ....................................... per 1000 m3 1,33
Manufaktur- och koksgas ...................... per 1000 m3 0,6
Elektricitet .................................. per 1000 kWh 0,9—0,6»
1 Motsvarar kolförbrukningen i ångkraftstationer; den högre siffran
gäller för 1929 och den lägre för 1950.
Energiproduktionen är synnerligen ojämnt fördelad över
världen (tabell 2). Totalt producerades 1950 en energimängd
motsvarande 2 765 Mt stenkol. Härtill får läggas ca 600
Mt för ej kommersiella energikällor. Kolet är den
dominerande energikällan med nära hälften av den totala
energiproduktionen. Det är av största betydelse i Europa, där
det utgör över 80 lo/o av totalproduktionen. De flytande
bränslena är koncentrerade till ett fåtal områden: USA,
Venezuela och Mellersta östern, men upptar trots detta
mer än 20 ’% av världens totala energiproduktion. Gasen
är av större betydelse endast i USA och Rumänien, medan
vattenkraften är spridd över större delen av världen.
Världens totala förbrukning av kommersiell primärenergi
steg från 1929 till 1950 med ca 50 "Vo och motsvarade
det senare året en specifik förbrukning av 1,1 t/person.
Denna specifika energiförbrukning är synnerligen ojämt
fördelad i världen, men följer i stort sett graden av
industrialisering, tabell 3. USA har den högsta förbrukningen
per invånare med ej mindre än 7,5 t, medan Asien endast
kommer upp till 0,1 t. I Asien tillkommer dock en avsevärd
förbrukning av ej kommersiell energi, som höjer
totalsiffran till 0,4 t/invånare. Europa ligger relativt högt med
2,0 t/invånare men skillnaden mellan länderna är även i
vår världsdel betydande.
Den ökade industrialiseringen återspeglas i den stegring
av energiförbrukningen som ägt rum under 1929—1950
Tabell 2. Världsproduktionen av kommersiell primärenergi
1950 i ekvivalenta stenkolston
Kol och Råolja Natur- Vatten- Totalt
lignit gas kraft2
t t t t t
Hela världen ............ 1 605 701 261 199 2 765
Nordamerika ............ 519 374 240 87 1 220
USA ..................... 502 369 237 58 1 166
Latinamerika ............ 6 134 4 6 151
Europa ................... 651 13 4 67 735
Belgien + Luxemburg ... 27,3 — — — 27,3
Danmark ................ 0,3 — — — 0,3
Finland ................. — — — 2,2 2,2
Frankrike ............... 51,9 0,2 0,3 9,7 62,1
Nederländerna .......... 12,3 0,9 — — 13,2
Italien + Trieste ....... 1,3 — 0,7 13,7 15,7
Norge ................... 0,4 — — 10,6 11,0
Schweiz ................. — — — 6,2 6,2
Spanien ................. 11,5 — — 2,8 14,2
Storbritannien .......... 220,4 0,2 — 0,9 221,5
Sverige .................. 0,2 — — 10,4 10,6
Västtyskland ............ 134,6 1,5 — 5,0 141,1
Sovjetunionen1 ........... 260 49 11 6 327
Asien ..................... 118 127 1 29 275
Afrika .................... 30 3 — 1 34
Oceanien ................. 21 — — 3 24
1 Inklusive vissa mindre territorier med 20 milj. invånare.
2 Inklusive geotermisk ångkraft.
Tabell 3. Världens förbrukning av kommersiell
primärenergi 1929, 1937 och 1950 i ekvivalenta stenkolston
Total förbrukning 1929 1937 1950 t t t Specifik förbrukning 1950 t/invånare
Hela världen ........... 1 799 1 928 2 677 1,1
Nordamerika ........... 858 814 1 230 7.4
USA ................... 803 759 1 140 7,5
Latinamerika ........... 27 34 66 0,4
697 704 781 2,0
Belgien + Luxemburg.. 37,8 34,7 31,3 3,5
Danmark .............. 5,8 6,4 9,0 2,1
2,0 3,7 4,8 1,2
Frankrike ............. 101,8 88,2 85,2 2,0
Italien + Trieste ..... 25,3 28,2 29,5 0,6
Nederländerna ........ 14,6 15,4 19,8 2,0
10,4 10,0 14,3 4,4
7,5 7,6 10,0 2,1
11,5 5,5 16,2 0,6
Storbritannien ........ 188,4 202,5 223,5 4,4
11,2 15,7 22,5 3,2
Västtyskland .......... 126,9 2,6
Sovjetunionen1 ......... 73 188 356 1,8
111 146 172 0,1
17 22 40 0,2
15 20 32 2,9
1 Inklusive vissa mindre territorier med 20 milj. invånare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>