Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 6 oktober 1953 - Elektricitetens roll i den totala energiförsörjningen, av Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1953
741
i vissa länder. Mest utpräglad är denna tendens i
Sovjetunionen, där stegringen uppgår till nära 400 °/o.
Anmärkningsvärd är däremot den relativt obetydliga ökningen i
Asien, 55 °/o, trots det mycket låga utgångsvärdet, samt
stagnationen i Europa, där vissa länder uppvisar en
avsevärd minskning av energiförbrukningen.
Elektricitetens energivärde baseras i föregående
undersökning på den normala kolförbrukningen i
ångkraftstationer. Motivet till att frångå kalorivärdet — som i
kolmängd är 0,12 kg/kWh gentemot det för 1950 använda
värdet 0,6 kg/kWh — har varit att ge en mera rättvisande
bild av de olika energikällornas andel av den
producerade nyttoenergin. Eftersom elektriciteten åtminstone
tidigare huvudsakligen omvandlades till ljus och mekaniskt
arbete, för vilka ändamål dess omvandlingsförluster är
väsentligt lägre än motsvarande förluster för andra
energikällor, har det ansetts motiverat att höja elektricitetens
kalorivärde i motsvarande grad. Metoden lider emellertid
av två avsevärda nackdelar:
Kolets betydelse för nyttoenergin överskattas i jämförelse
med betydelsen av de flytande bränslena och gas, eftersom
dess förluster vid omvandling till nyttoenergi är
väsentligt större än motsvarande förluster för de senare
energiformerna.
Vattenkraftens betydelse för nyttoenergin överskattas i
den mån elektriciteten till väsentlig del användes för
värmeproduktion.
Av bl.a. ovanstående orsaker är den förenklade typen
aV energistatistik ej tillräcklig för att ge en rättvisande
bild av de olika energiformernas verkliga betydelse för
energiförsörjningen. Den kan därför ej användas för att
korrekt visa den stigande elektrifieringen, dvs. övergången
från användning av andra energiformer till elektricitet.
En viss uppfattning om denna utveckling erhåller man
dock om elförbrukningens relativa ökning under 1929—
1950 jämföres med motsvarande ökning för den totala
förbrukningen av kommersiell energi. Världens
elförbrukning (tabell 4) under denna tid har vuxit med 240 "Vo,
vilket motsvarar 5,7 ®/o årlig stegring, medan
energiförbrukning stigit med endast ca 50 ®/o, motsvarande 1,8
lo/o årlig stegring. Tendensen är densamma i alla länder,
Speciellt anmärkningsvärt är dels att elförbrukningen i
Belgien-Luxemburg och Frankrike mer än fördubblats
trots en ej obetydlig tillbakagång av den totala energiför-
Tabell A. Jämförelse mellan utvecklingen av
elförbrukningen och total förbrukning av kommersiell energi under
perioden 1929—1950
Elförbrukning2 Energi-
förbrukning
1929 1950 Index 1950 Index 1950
10» kWh 109 kWh (1929 = 100) (1929=100)
Hela världen .......... . 256 872 340 149
Nordamerika .......... . 111 380 344 144
USA ................. . 93 330 355 142
Latinamerika ......... 6 22 385 245
Europa ................ . 108 287 266 112
Belgien+Luxemburg . 4,5 9,2 205 83
Danmark ............. 0,6 2,3 384 156
Finland ............... 1,0 4,2 420 244
Frankrike ............ . 14,8 33,2 224 84
Italien + Trieste ...... . 10,6 24,4 230 117
Nederländerna ....... 2,3 7,3 320 136
Norge ................ 8,1 17,7 219 137
Schweiz .............. 4,4 10,1 230 134
Spanien ............... 2,4 6,3 260 141
Storbritannien ........ . 12,0 54,9 460 118
Sverige ............... 5,0 18,0 365 202
Sovjetunionen1 ........ 6 90 1 420 487
Asien .................. . 19 65 340 155
Afrika ................. 3 15 490 232
Oceanien ............... 3 13 412 210
1 Inklusive vissa mindre territorier med 20 milj. invånare.
2 Elproduktionen inom industrin är i vissa fall ej inkluderad.
Tabell 5. Förbrukningen av nyttoenergi i Schweiz 19M
Art av nyttoenergi Andel av total’ Elektrifieringsgrad
nyttoenergi
Ljusenergi ....................................2 100
Kemisk energi ............................6 70
Mekaniskt arbete ........................11 75
Värme ............................................81 14
brukningen, dels den utomordentligt snabba stegringen av
elförbrukningen i Sovjetunionen, vilken 14-faldigats under
de 21 åren, motsvarande 13,5 fl/o årlig stegring.
Exempel på en fullständig energibalans
Betydligt fullständigare energistatistik än den ovan
refererade världsstatistiken har på senare tid utarbetats i
flera länder, såsom Belgien, Schweiz, Tyskland, USA och
Österrike. Av speciellt intresse är de detaljerade
energibalanser, som utförts för Schweiz av porfessor Bauer i
Zürich. Eftersom energiförhållandena i Schweiz är rätt
lika våra egna, skall detta arbete refereras mera i detalj.
De schweiziska energibalanserna har utarbetats enligt
den i figur 1 visade principen och leder alltså fram till
nyttoenergin. Först härigenom blir det möjligt att korrekt
jämföra de olika energiformernas verkliga betydelse för
landets energiförsörjning. Den totala förbrukningen av
nyttoenergi växte från 3 050 kWh/invånare 1919 till 5 550
kWh/invånare 1947 eller med 2,1 ö/o per år. Samtidigt
steg elektricitetens andel härav från 7 till 25 %. Den totala
förbrukningen av nyttoenergi 1947 fördelades på
användningsområdet enligt tabell 5, som även redovisar
elektrifieringsgraden inom varje energisektor. Av denna tabell
framgår klart värmets dominerande plats inom
energiförsörjningen — över 80 ®/o av den totala nyttoenergien
användes för värmeproduktion.
Redan 1947 erhölls praktiskt taget all ljusenergi ur
elektricitet. Även för den kemiska energin och det mekaniska
arbetet hade elektrifieringen drivits långt, speciellt med
hänsyn till att bil- och flygtrafiken åtminstone för
närvarande ej kan elektrifieras annat än i mycket blygsam
skala. Av värmeenergin var däremot endast 14 "/o
elektrifierade och det är tydligen inom denna energisektor, som
elektrifiering skall tillta, om den tidigare snabba
stegringen av elförbrukningen skall fortsätta. Samtidigt är
emellertid marknadsvärdena för värmeenergi väsentligt
lägre än motsvarande värden för ljusenergi och för
stationärt mekaniskt arbete. En expanderande elproduktion
— som måste baseras på kraftstationer med högre
produktionskostnader än för existerande stationer — möter
alltså sjunkande försäljningspriser. Det är möjligt att
distributionskostnaderna kan nedbringas ytterligare men
eljest torde takten i elektrifieringsarbetet något dämpas
genom en höjning av elpriserna i förhållande till priserna
för övriga energiformer.
Energiförsörjningens inverkan
på elförsörjningen i Sverige
Den svenska elförsörjningen företer många likheter med
den schweiziska. Även här borde elektricitetens relation
till den totala energiförsörjningen vara värd ett ingående
studium. Det torde vara klart att den kraftiga stegringen
av elförbrukningen till mycket stor del betingats av de,
relativt priserna för andra energiformer, kontinuerligt
sjunkande elpriserna. Elektriciteten har härigenom trängt
in på användningsområden med allt lägre värdering av
nyttoenergin. Det är emellertid tveksamt om denna
utveckling kan fortsätta länge till med hänsyn till
produktionskostnadernas väntade stegring, då allt mindre
gynnsamma och mera avlägsna vattenfall måste utbyggas. Den
dag är därför kanske ej så avlägsen, då kostnaderna för
elektricitet distribuerad från njra kraftstationer kommer
att överstiga energins marknadsvärde även för sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
