Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 13 oktober 1953 - Industriell separering av kolväten genom adsorption, av Kåre Hannerz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
758
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Flytschema för kontinuerlig adsorptionsprocess för
separering av n-heptan (C,) från isooktan (Cs).
Eagle och Scott4 undersökte möjligheterna att
använda en kontinuerlig process vid utvinning
av aromater ur nafta från "hydroforming". De
fann dock att många nackdelar var förknippade
med användningen av en rörlig adsorbentbädd.
För att gelkornens fallhastighet genom vätskan
skall uppnå ett rimligt värde måste kornen vara
ganska stora. Då inverkar emellertid diffusionen
i deras inre menligt på separationseffektiviteten
och ökar starkt erforderlig kolonnhöjd för ett
teoretiskt separationssteg. Dessutom visar
grovkornig silikagel en elakartad tendens att
spricka så snart adsorbatet ändrar sammansättning.
Tillämpningen av kontinuerliga processer tycks
därför vara mindre lämplig när man använder
silikagel som adsorbent. Eftersom silikagel för
närvarande är den ojämförligt viktigaste
adsor-benten för kolväteseparation, har de
kontinuerliga processerna fått träda ganska mycket i
bakgrunden på senare tid. Aktivt kol tycks dock
erbjuda större möjligheter av patentfloran att
döma. Man har t.ex. föreslagit en kontinuerlig
process (fig. 1) för separation av
normalparaffiner och isoparaffiner för förbättring av
oktantalet hos bensin5.
Som ett exempel på hur långt man kan driva
selektiviteten hos aktivt kols verkan genom
knep vid framställningen kan nämnas att man
uppnått en separationsfaktor på ej mindre än
7,6 mellan n-heptan och i-oktan, vilka har
nästan samma kokpunkt6. Kontinuerlig separation
av isoparaffiner från olefiner och
normalparaffiner genom adsorption på ett
kalciumalumini-umsilikat har också patenterats7.
Periodiska förfaranden
På grund av silikagelens olämplighet för
processer med rörlig adsorbentbädd har förfaranden
med fast bädd kommit att dominera
utvecklingen. Man sänder den blandning, som skall sepa-
reras, vanligen uppifrån, genom en kolonn fylld
med adsorbent. Sedan denna upptagit så mycket
av de mera adsorberbara komponenterna att
dessa börjar uppnå avsevärd koncentration i
utflödet nedtill avbryter man tillförseln av blandning
och desorberar sedan den adsorberade delen på
något sätt. Sedan desorptionen slutförts skall
kolonnen regenereras, så att den befinner sig i
samma tillstånd som från början.
Oftast kan desorption och regenerering utföras
i samma steg. Varje kolonn genomgår således en
serie operationer; man har en cyklisk
adsorptionsprocess, som är diskontinuerlig till sin
natur. Genom att koppla ett flertal
adsorptionsko-lonner parallellt men i olika fas kan man dock
få totalproduktionen att flyta jämnt, och får på
så sätt en kvasikontinuerlig process.
Det första patentet av betydelse på en
adsorptionsprocess togs ut 1946 av Lipkin8 vid Sun Oil
Co, ett företag som hittills varit det ledande på
området. Ett ton silikagel används för separation
av 1 700 1 av en bensinfraktion, innehållande 7,5
o/o aromater. Sedan större delen av dessa
adsor-berats fördrivs vätskan i tomrummet mellan
gel-kornen med pentaner, som därefter desorberar
aromaterna, vartill åtgår 3 400 1. Uppvärmning
av pentanerna är nödvändig för att påskynda
desorptionen av aromaterna. Pentanerna skiljs
från eluatet genom destillation och återförs till
adsorptionsanläggningen. Man utvinner en 88 %
aromatfraktion, motsvarande 65 % utbyte.
Enligt Eagle och Scott4 består en anläggning för
en cyklisk adsorptionsprocess (fig. 2) av en rad
kolonner. Dessa arbetar i serie i stället för
parallellt. Blandningen inmatas på en kolonn vars
Fig. 2. Flytschema för cyklisk adsorptionsprocess; A
adsor-ben’kammare, B förtork med silikagel, C regenerering av
torkkammare, D extraktkolonn, E raffinatkolonn, F
inflöde; förråd av G återflöde, H kall desorbent, l extrakt
(vanligen aromater), K raffinat (vanligen mättade
kolväten), L het desorbent; M färdigt raffinat, N färdigt
extrakt, O återföring av kall desorbent, P återföring av
anrikat extrakt; fristående pilar anger den riktning i vilken
adsorbentkolonnerna förflyttas genom omkoppling av
in-och utlopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
