- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
786

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 20 oktober 1953 - Lättmetall inom flygindustrin, av Ivar Weibull - Flippinernas vattenkraft, av G Lbg - Europeiska TV-veckor - Bro över Bosporen - Mera energi ur olja än ur kol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

786

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 14. Hållfastheten som funktion av temperaturen för
• titan (smide), X rostfritt 18-8-stål (glödgad stång) och
O aluminiumlegering 24S-T4 (profil).

Titanmedaljens frånsida, om uttrycket tillåtes,
är framförallt de stora svårigheter och
kostnader, som är förenade med metallens
framställning. Priset för göt av titan är sålunda för
närvarande ca 60 kr/kg och för halvfabrikat upp
till 200 kr/kg. För 75 år sedan var aluminium
emellertid en ännu dyrare metall än titan i dag,
och dettas priskurva kan väntas gå ner lika
vackert som aluminiums. Det är inte alls otroligt,
att titan en dag spelar en roll liknande
aluminiums och magnesiums nuvarande, och detta
även för rent civila ändamål.

Filippinernas vattenkraft. Filippinska staten planerar
utbyggande av vattenfall, som skall ge 1 200 MW,
varigenom behovet av oljeimport skall minskas. Aktuella är
främst Ambuklao-fallet på ögruppens nordligaste ö, Luzon,
och det berömda Maria Christina-fallet på dess sydligaste
ö, Mindanao.

Den förstnämnda, belägen 72 km från Manila vid flo-

den Agno, får en av världens största fyllningsdammar,
132 m hög, fig. 1. Den kommer att innehålla 6,35 milj. m3
fyllnadsmassor, varav 0,94 milj. m3 vältad lerjord, 0,46 milj.
m3 sand och grus i två filterlager på uppströms- och tre
filterlager på nedströmssidan samt 5,0 milj. m3 fyllning
av sprängsten och flodgrus. I berggrunden finns i
dammläget en krosszon, som efter rensning skall täckas med
ett 75 mm sprutputslager. Utskovet blir av skidbackstyp
med 12 m krökningsradie i nedre delen och fritt fall på
ca 100 m. De åtta utskoven får 12 X 12 m luckor, som
skall avbörda 11 300 m3/s. Denna stora
avbördningsförmåga erfordras på grund av både hög medelnederbörd och
exceptionellt häftiga regnfall, maximalt 1 220 mm på ett
dygn. Maximiflödet i floden är 4 700 m3/s; omloppstunneln
under byggnadstiden dimensioneras dock endast för 2 130
m3/s. Byggherren, staten, tar risken för översvämning.

Maskinstationen, som skall innehålla tre aggregat på
vartdera 25 MW vid 174 m fallhöjd, blir helt förlagd i
berg och får en 2 400 m lång avloppstunnel genom
eruptivbergarter.

Ambuklao-dammen är den första av en serie dammar i
Agno och har till viktig uppgift att reglera flödena och
möjliggöra odlingar; energiproduktionen beräknas bli 330
MkWh/år. Den betydande erosionen i flodområdet har
föranlett ingående studier av reservoarens livslängd.

Vid Maria Christina-fallet blir anläggningen av en helt
annan typ. Dammen blir endast 11,5 m hög. Vattnet ledes
i en tilloppskanal förbi fallet och en tub till det enda
maskinaggregatet med 25 MW effekt. Fallhöjden är 160 m.
Ytterligare ett lika stort aggregat planeras, som skall
betjäna en planerad gödningsämnesfabrik för 50 000 t
ammoniumsulfat per år (Engineering News-Record 16 april
1953). v G Lbg

Europeiska TV-veckor skall anordnas i början av 1954
med ett programutbyte mellan länderna, i vilket sju
europeiska televisionssystem deltar.

Bro över Bosporen har turkiska regeringen fått anbud
på från Krupps brobyggnadsföretag. Bron, som skulle bli
1 500 m lång eller ca 100 m längre än bron över Golden
Gate, är kostnadsberäknad till 65 M$.

Mera energi ur olja än ur kol producerades för första
gången i USA under 1952 då 39 °/o av landets energibehov
erhölls ur olja, 34 °/o ur kol, 22,5 °/o ur jordgas och 4,1 °/o
ur vattenkraft. Järnvägarna, som en gång förbrukade 132
Mt/år kol, använde 1952 bara 38 Mt.

Fig. 1. Tvärsektion
av dammen vid
Ambuklao.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0802.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free