Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 20 oktober 1953 - SKeppsmätningen ändras i Sverige, av N Lll - Ett mögelhindrande omslag - Motståndsmaterial för upp till 1700° - Metallblixtlås med band av vinylplast - Träfiberplattor av träavfall - Ett effektivt ogräsmedel - Ett »humant» sätt att avliva hummer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
788
TEKNISK TIDSKRIFT
endera ändskottet av en påbyggnad är tillräcklig för att
påbyggnaden skall anses såsom öppen och uteslutas ur
bruttodräktigheten.
Tonnageöppningarna görs på grund av ordalydelsen i
nämnda föreskrift lika höga som påbyggnaden (utan
tröskel nedtill och karmstycke upptill), och bredden är i
allmänhet, till följd av påverkan av brittisk praxis, 92 cm
(3’) eller något däröver. Provisoriska
stängningsanordningar, bestående av plankor eller plåtar, anses icke utgöra
hinder för tillämpning av stadgandet. Denna svenska
bestämmelse skiljer sig från motsvarande föreskrift i den
internationella regeln (engelska mätningen) huvudsakligen endast
genom att den sistnämnda icke fordrar lika stora
tonnage-öppningar, vilket bl.a. betyder att dessa kan vara försedda
med tröskel, vilken dock ej får vara högre än 2’, och med
karmstycke upptill.
Då i början av 1900-talet betydligt större ångfartyg än
tidigare började byggas uppstod frågan om även
mellan-däcksrum närmast under ett shelterdäck skulle kunna, på
liknande sätt som skedde i Storbritannien, uteslutas ur
bruttodräktigheten vid mätning enligt svenska
bestämmelser. För att ett dylikt mellandäcksrum skulle bli
mät-ningsfritt fordrades enligt engelsk praxis bl.a. att en på
visst sätt anordnad tonnageöppning fanns i nämnda däck,
samt till en början att ett antal spygatt vid skeppssidorna
över fribordsdäcket (huvuddäcket) anordnades. Härigenom
betraktas ifrågavarande mellandäcksrum som "icke
tillslutet", och inräknas ej i bruttodräktigheten.
Detta är kanske det mest drastiska exemplet på "tonnage
cheating" (dräktighetsbedrägeri), varigenom ofta
synnerligen värdefullt lastutrymme blir avgiftsfritt. Därav följer
att såväl brutto- som nettodräktigheten för ett så anordnat
fartyg blir ganska liten i förhållande till lastdrygheten.
Dylika "öppna shelterdäckare" måste tydligen ur
redar-synpunkt ofta ställa sig fördelaktiga och har också byggts
och använts i mycket stor utsträckning.
Det svenska skeppsmätningsreglementet ville
ursprungligen icke erkänna sådana mätningsfria lastrum; men i en
år 1909 utfärdad kungörelse gjordes dock det
medgivandet, att på skriftlig begäran av redare eller befälhavare
shelterdäcksrum med tonnageöppning icke behöver
inräknas i bruttodräktigheten, om "då fartyget befinner sig
i svenskt farvatten rummet ej är försett med särskilda
inrättningar, medelst vilka det kan tillslutas, så att det blir
tjänligt till inrymmande av annat gods än sådant, som
kan föras på öppet däck" samt i övrigt de bestämmelser
uppfylls, som enligt engelska regeln fordras för
mätningsfrihet i dylika fall.
Man har hos oss i fortsättningen mer och mer följt i
Storbritannien införda ytterligare lättnader för de öppna
shelterdäckarna, som omhuldas i högsta grad trots deras
ganska tvivelaktiga "raison d’ëtre". I samband med
kommerskollegiums yttrande om 1947 års
skeppsmätningskonvention uttalades "att kollegium för sin del kommit
till den uppfattningen, att mycket starka skäl talade för
att Sverige övergåve den här i landet sedan 1881 tillämpade
rnätningsregeln och accepterade det engelska
mätningssystemet i den form detta erhållit i det föreliggande
förslaget till internationella mätningsregler". Som här i
början omnämndes har också Riksdagen antagit K.M:ts
proposition om ändring av skeppsmätningen i Sverige i nämnd
riktning.
Skeppsmåtar organisationen
I samband med revisionen av skeppsmätningssystemet
omläggs skeppsmätarorganisationen den 1 januari 1955.
Den centrala ledningen skall fortfarande utövas av
kommerskollegium, som år 1920 övertog chefskapet från
generaltullstyrelsen. Inom kollegium handlägges
skeppsmätningsärendena på sjöfartsbyråns administrativa sektion,
och ärendenas behandling ankommer i första hand på
skeppsmätningsöverkonstruktören och överinspektören,
som för närvarande är placerad i lönegrad Ca 32. Denna
befattning omändras till en överinspektörstjänst i lönegrad
Ca 33.
Skeppsmätarbefattningarna omvandlas i allmänhet till
heltidstjänster och inordnas i det allmänna statliga
avlöningssystemet. Skeppsmätarna skall icke längre avlönas
med sportler utan skall erhålla fast lön, och staten skall
liksom för övriga statstjänstemän svara för
förekommande omkostnader m.m. Organisationen koncentreras till ett
fåtal orter, och centralpunkter i den nya organisationen
blir Stockholm, Göteborg och Malmö, i vilka städer arbetet
skall stå under ledning av en chefstjänsteman, förslagsvis
benämnd förste skeppsmätare, placerad i lönegrad Ce 31.
Visserligen kommer med en så utformad organisation
antalet förrättningsresor att bli ganska betydande, men
de olägenheter, som därav kan följa, syns väga
jämförelsevis lätt mot de fördelar, som vinns genom erhållandet av
en ur arbetssynpunkt lika effektiv organisation över hela
landet. De nuvarande kontrollörsbefattningarna dras in
och tullkamrarna befrias från det gransknings- och
utskrivningsarbete, som nu åligger dem. I stället
koncentreras, på motsvarande sätt som i flertalet andra länder,
kontrollen och utfärdandet av mätbrev till
kommerskollegium, vars skeppsmätningsavdelning inom sjöfartsbyrån
byggs ut. Vissa övergångsbestämmelser fastläggs, och en
del ändringar påkallas genom omläggningen i
sjöarbetslagen, i lagen om inteckning i fartyg och i
tulltaxeförordningen. N Lll
Litteratur
1. Ljungzell, N J: Skeppsbyggnad och bdtkonstruktion. Stockholm
1931.
2. Skeppsmätningsreglerna. Svensk Sjöfartstidn. 49 (1953) s. 530.
3. Måtningsreglerna. Svensk Sjöfartstidn. 49 (1953) s. 584.
4. Skeppsmätningsreglernas revision beslutad. Svensk Sjöfartstidn.
49 (1953) s. 650.
5. Sveriges anslutning till 1947 års skeppsmätningskonvention samt
reformering av det svenska skeppsmätningsvåsendet. Kommersiella
Medd. 40 (1953) s. 292.
6. Författningsändringar i anledning av Sveriges anslutning till 19i7
års skeppsmätningskonvention. Kommersiella Medd. 40 (1953) s. 330.
Ett mögelhindrande omslag, bestående av ett material
överdraget med sorbinsyrahaltigt vax, används för ost.
Dennas utseende, smak och normala mognad påverkas inte
av mögelmedlet. Materialet påstås vara det första
mögelmedel som godkänts av Food & Drug Administration.
Motståndsmaterial för upp till 1 700° kan framställas
genom sintring av molybdenpulver som överdragits med
molybdendisilicid. Produkten har ännu ej använts
kommersiellt på grund av dåliga hållfasthetsegenskaper.
Metallblixtlås med band av vinylplast kan fästas vid
plast genom värmeförsegling. Genom att sömmar undviks
blir hopfästningen seg och hållbar. Låsen används till t.ex.
regnkläder, syrgastält och överdrag för madrasser och
kuddar.
Träfiberplattor av träavfall tillverkas kontinuerligt i en
brittisk maskin med karbamid-formaldehyd eller annan
plast som bindemedel. Maskinen ger 0,9 m/min plattor.
Ett effektivt ogräsmedel är fenyldimetylkarbamid, som
provats några år och snart blir tillgängligt i USA. Vid
anbringande av 2,3 kg/ha på odlingar av bomull, sojabönor,
majs och vete försvinner enligt uppgift 95 % av
tvåhjärt-bladigt ogräs och 100 "/o av enhjärtbladigt.
Ett "humant" sätt att avliva hummer har på uppdrag
av norska djurskyddsorganisationer utexperimenterats:
Hummern bedövas genom att den får ligga 15 s i
saltlösning (360 g koksalt på 1 1 vatten); den överföres därefter i
kokande vatten och kokas som vanligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
