Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 20 oktober 1953 - Böcker - Högre Tekniska Läroverket i Malmö 1853—1953, av Wll - Om djupgåendets inflytande på propulsionsegenskaperna, av Erik Ullman - Beretning fra udvalget for biologisk gasfremstilling, av SHl - Grundlagen und Praxis des Arbeits- und Zeitstudiums, av H Robertsson - Rechnungswesen im Dienste der Werkleitung, av Yngve Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 oktober 1953
799
Högre Tekniska Läroverket i Malmö 1853—1953.
Allhem, Malmö 1953. 108 s. text, 48 s. bilder. 10 kr.
Den 29 maj 1853 hölls det första sammanträdet i
direktionen för den då nyligen beslutade Tekniska
Elementarskolan, nu Högre Tekniska Läroverket i Malmö, och
följande hösttermin började skolan sitt första läsår. I och
med utgången av läsåret 1952—1953 har läroverket sålunda
verkat under ett sekel.
I den nu utgivna jubileumsskriften har Fritz Montén, som
varit läroverkets rektor under åren 1913—1947, givit en
livfull och medryckande skildring av skolans tillkomst och
dess utveckling under de gångna hundra åren. I den
vackert utstyrda skriften finner man också texten till "Kantat
vid Tekniska Läroverkets i Malmö hundraårsjubileum",
författad av den nuvarande rektorn Helge Bohlin till musik
av Yngve Norén, samt ett bildsvep från skolans
verksamhet av Erik Liljeroth. Wll
Om djupgåendets inflytande på
propulsionsegenska-perna, av Hans Edstrand. Stat. Skeppsprovn.-Anst. Medd.
21. Gumperts, Göteborg 1952. 23 s., 10 fig., 2 tab. 4 kr.
Ovannämnda undersökningar har tillkommit som en
utvidgning av en vanlig rutinundersökning med modell av
ett mindre lastfartyg. Avsikten har icke varit att få fram
några generella riktlinjer, utan endast att studera inverkan
på propulsionsegenskaperna för det aktuella fartyget vid
olika djupgåenden.
Släp- och självdriftförsök har utförts för modellen vid
tre olika djupgåenden vid O-trim. Dessutom har
släpförsök utförts vid ett akterligt trimläge av 1,5°. Detta
trimläge motsvarade ballastläge under provtursförhållanden.
Dessutom har propellerförsök utförts vid fri drift för den
använda propellern vid det största djupgåendet. De
erhållna resultaten är sammanförda i tabell- och diagramform.
Vid jämförelse mellan de olika undersökta
nedlastning-arna visade det sig att högsta farten erhölls vid akterligt
trimläge motsvarande ballastläge. Motorn var emellertid
då endast belastad till 95 ’%. Vid de båda större
djup-gåendena kunde motorn belastas fullt (98,5 °/o i båda
fallen).
Tendensen har visat sig vara att effektkurvorna vid större
djupgåenden ligger mycket nära tillsammans, under det
att de är mer spridda vid mindre djupgåenden, då delar
av propellern ligger ovan vattenytan. Propellerns
verkningsgrad påverkas blott obetydligt av variationer i
djupgåendet.
Slutligen har även undersökningar av medströmmen
utförts. Några säkra slutsatser har inte kunnat dras ur
resultaten. Erik Ullman
Beretning fra udvalget for biologisk gasfremstilling.
Akad. tekn. Vidensk. Ber. nr 21. Gad, Köpenhamn 1953.
16 s., 2 fig., 1 tab. 3 dkr.
Det har visat sig att man genom jäsning kan utnyttja en
del av värmeenergin i stallgödsel i teknisk skala. Härvid
bildas en metanhaltig gasblandning som efter borttagande
av svavelväte kan användas till uppvärmning eller som
motorbränsle.
I en väl utförd anläggning kan man antagligen få ett
gasutbyte på 250 m3/t torrsubstans i råvaran eller 450 m3/år
ha odlad jord. Denna gasblandning har ungefär samma
bränslevärde som 300 1 bensin. Då omkring hälften av den
erhållna gasen går åt för anläggningens drift, blir
nettoutbytet 225 m7år ha gas. Värdet av den erhållna gasen
täcker inte kostnader och avskrivningar, men en viss
ökning av gödselns värde uppstår. Huruvida denna är
tillräcklig för att göra jäsningsanläggningar räntabla är ännu
ovisst. SHl
Grundlagen und Praxis des Arbeits- und Zeitstudiums,
bd 6: Entwicklung, Verfåhrén und Probleme der
Arbeits-bewertung, av Josef Wibbe. Hanser, München 1953. 142 s.,
52 fig., 34 tab. 8,80 DM.
Den amerikanska litteraturen har varit och är
dominerande inom arbetsvärderingens område. De fåtaliga alstren
från europeiska länder hälsas därför med tillfredsställelse,
kanske främst rapporter från Tyskland, där man rätt
intensivt prövar arbetsvärderingens möjligheter som
löne-sättningsmetod.
Tyvärr har förf. försökt täcka de flesta av
arbetsvärderingens problem på det begränsade utrymmet. Den
beskrivning av arbetsvärderingens metodik som inleder skriften
blir därför väl summarisk och glider lätt över de svåra
frågorna, som t.ex. faktorurval och definitionsproblemen.
Poängvägningen ägnas relativt stort utrymme, men
diskussionens slutsats, att man måste rätta poängsättningen
efter nuvarande lönerelationer, väcker nog opposition hos
många läsare. I detta sammanhang citeras en del
intressanta undersökningar, som visar, dels att poängvägningen
i USA och Tyskland skiljer sig starkt och dels att varje
yrkesgrupp poängsätter den faktor högst som är
dominerande i gruppens eget yrke.
Det mest intressanta och värdefulla avsnittet i skriften är
utan tvekan det 40-tal sidor som ägnas en beskrivning av
arbetsvärderingens utveckling i Tyskland, USA, Holland,
Belgien, Schweiz och Österrike. För ett litet land som
Sverige kan det vara av intresse att få en inblick i de försök
som gjorts i Belgien och Holland att göra
arbetsvärderingen landsomfattande. I detta avsnitt presenteras även
huvuddragen av de mest prominenta arbetsvärderingssystemen
som utarbetats i dessa länder.
Arbetsvärdering på kontor, arbetsvärderingens
organisatoriska problem och arbetsanalysen har komprimerats så
starkt, att endast de mest väsentliga problemställningarna
antyds. Lönesättningen på basis av arbetsvärdering ägnas
ca 20 sidor med talrika räkneexempel. Tyvärr är den
genomgående tendensen här, att man använder
arbetsvärderingsresultaten som absoluta tal i löneekvationerna utan
att ta tillräcklig hänsyn till att poängtalen på grund av de
många felkällorna i arbetsvärdering endast bör tolkas som
vägledande.
Avslutningsvis ges några synpunkter på arbetsanalysens
användning för en förnuftig utformning av arbetsplatsen,
utbildning och andra åtgärder för att höja arbetsinsatsen.
Man väntar med intresse på den fylligare behandling av
arbetsvärdering som utlovas i skriften och som skall
publiceras i serien av rapporter från BEFA — "Verband für
Arbeitsstudien". BEFA ägnar nämligen ett intensivt arbete
åt arbetsvärderingens problem. H Robertsson
Rechnungswesen ini Dienste der Werkleitung.
Batio-nalisierungs-Kuratorium der Deutschen Wirtschaft
Aus-landsdienst h. 9. Hanser, München 1952. 110 s., 3 fig. 2,90
DM.
En engelsk studiegrupp bestående av 13
kostnadssakkunniga gjorde år 1950 en två månaders studieresa i USA.
Grupper om 2—3 personer besökte sammanlagt 60 företag
och institutioner. Uppgiften var att undersöka hur
resultaten av kostnadsutredningar ställdes till företags- och
arbetsledningens förfogande som ett led i strävan att höja
produktiviteten. I Tyskland, där man nu mer energiskt än
på många andra håll gör ansträngningar för att utnyttja
sina resurser bättre, har man funnit rapporten så
värdefull att den översatts titi tyska.
Den engelska delegationen konstaterade, att orsaken till
den amerikanska industrins framskjutna ställning låg i
ledningens arbetsmetoder och effektivitet. Kostnadsfrågorna
beaktas på ett helt annat sätt än vi är vana vid.
Kostnaden per enhet uppföljes dag för dag, vecka för vecka, år
för år, och det arbetas ständigt på att minska dessa
kostnader. Ofta sänker man anspråken på vinst för att få upp
efterfrågan på varorna och därmed öka seriernas storlek
med ty åtföljande lägre styckkostnader. Vidare begränsas
antalet typer, vilket syftar till ökad efterfrågan på de
kvarvarande. Företagsledningen är mycket vaken för nya
idéer, och är man säker på att med viss utrustning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
