Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 20 oktober 1953 - Böcker - An approximate method of calculating the subsonic velocity distribution on high-aspect-ratio swept wings of small thickness at zero lift - Aerodynamic forces on oscillating low aspect ratio wings in compressible flow - Experiments with tanker models I, av Erik Ullman - The influence of different surface coatings on the fatigue strength of steel, av SHl - Shell Chemical Corporation - Tekniska Skrifter: Modellforsök med fiske fartöyer, del 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 TEKNISK TIDSKRIFT
exakta potentialfunktionen med hänsyn till att
sidförhål-landet är stort. Några exempel har genomräknats för att
visa den enkla beräkningsmetoden och för hur låga
sid-förhållanden metoden kan användas, t.ex. för deltavingar
ned till två (Autoreferat).
Aerodynamic forces ön oscillating löw aspect ratio
wings in compressible flow, av H Merbt & M Landahl.
KTH Aero TN 30, Stockholm 1953. 13 s., 2 tab., 6 fig.
När det gäller att beräkna tvärkrafter och moment på
slanka kroppar eller vingar med mycket litet
sidförhållande kan man anta att störningsströmningen approximativt
är tvådimensionell i varje tvärsnitt vinkelrätt mot
fri-strömningsriktningen. Idén härstammar från Munk, vilken
tillämpat den på slanka kroppar, och har sedan använts av
Jones för vingar med litet sidförhållande i stationär
strömning.
Det föreliggande arbetet är en tillämpning av Munks idé
på svängande vingar. Under förutsättning att linearisering
är tillåten och att vingens sidförhållande är tillräckligt
litet, reduceras det ursprungliga tredimensionella
randvär-desproblemet till uppsökande av en lösning till den
klassiska vågekvationen i två rumsdimensioner med
randvillkor föreskrivna i varje snitt parallellt med yz-planet.
Problemet löses genom att införa elliptiska koordinater,
varvid ekvationen blir separabel och lösningen kan
erhållas i form av en oändlig serie av Mathieu-funktioner.
I rapporten har numeriska beräkningar gjorts för två
deltavingar, den ena med sidförhållandet 0,5 och den
andra med sidförhållandet 1, utförande translations- och
tippsvängningar vid några olika machtal och varierande
reducerad frekvens.
I motsats till den stationära ger den instationära teorin
resultat som varierar med machtalet, beroende på att den
tar hänsyn till störningsvågornas ändliga
utbredningshastighet. I en separat undersökning om teorins giltighet visas
att teorin tar hänsyn till detta kompressibilitetsinflytande
på rätt sätt endast under förutsättning att den reducerade
frekvensen är tillräckligt hög. Detta gör att teorins
giltighet är något mera inskränkt än motsvarande stationära
teori (Autoreferat).
Experiments with tanker models I, av Hans Edstrand,
E Freimanis & Hans Lindgren. Stat. Skeppsprovn.-Anst.
Medd. 23. Gumperts, Göteborg 1953. 26 s., 16 fig., 2 tab. 4 kr.
Arbetet behandlar en serie systematiska försök för att
utröna skrovegenskaperna vid olika prov hos förskeppets
sektioner på ett tankfartyg med 22 000 m3 deplacement.
Jämförande försök gjordes med fyra modeller med olika
förskepp, där sektionerna varierade från extremt
V-forma-de till extremt U-formade. Variationerna i spantform var
utförda så att deplacementet var detsamma för alla
modellerna. Både motstånds- och propulsionsegenskaper
undersöktes. Den extremt V-formade modellen ändrades
senare så att stäven blev mera fallande, varigenom den
bättre överensstämde med de V-formade sektionerna, och
den extremt U-formade modellen försågs slutligen med en
bulb. Slutligen har även en undersökning gjorts
beträffande inverkan av turbulenstråd.
Resultaten utvisade att modellerna med U-formade
försektioner på det hela taget var överlägsna dem med
V-formade försektioner inom det undersökta fartområdet.
Undersökningarna utfördes i lugnt vatten. De olika för
skeppens egenskaper i sjögång har icke behandlats.
Motståndsförsöken med det extremt V-formade förskeppet med
ändrad stävprofil gav till resultat så små variationer i
motståndskurvan, att de har ansetts falla inom
felmarginalen. Liknande blev förhållandet vid undersökningen av
det extremt U-formade förskeppet med påbyggd bulb.
Försöksresultaten har redovisats i tabeller och
åskådliggjorts i diagram. Förf. avser att fortsätta sina
undersökningar och bl.a. studera effekten av variationer i
längd-breddförhållandet för fartygstypen i fråga. Erik Ullman
The influence of different surface coatings ön the
fatigue strength of steel, av Otto Forsman & Evert
Lundin. Stat. Provn.-Anst. Medd. 111, Stockholm 1953. 7 s.,
1 fig., 2 tab. 5 kr.
Förf. har gjort utmattningsprov på ett antal stål med
brottgräns på 42—110 kp/mm2 utan och med beläggning
av zink, tenn, kadmium, nickel eller nickel och krom.
Proven har utförts i luft, vattenledningsvatten och 3 °/o
saltvatten. I vattenledningsvatten ger både kadmium och zink
gott skydd; i saltvatten är bara zink tillfredsställande.
Utmattningsgränsen i luft för oljehärdat och anlöpt axelstål
sänks genom varmförzinkning även om
anlöpningstempe-raturen överstiger zinkbadets temperatur. Elektrolytisk
förzinkning sänker däremot inte sådant ståls
utmattningsgräns nämnvärt. SHI
Shell Chemical Corporation (AB Svenska Shell,
Stockholm) beskriver i en katalog de organiska kemikalier som
firman tillverkar. Varje ämnes fysikaliska egenskaper
anges tillsammans med exempel på dess användning i kemisk
industri. En broschyr har ägnats åt epoxiplast för
framställning av läcker (Epikote). Den innehåller upplysningar
om plasternas egenskaper, olika sätt att utnyttja dem vid
tillverkning av läcker och dessas användningsområden.
Tekniska Skrifter
Modellförsök med fiskefartöyer, del 3, Propellforsök,
av N Chr. Astrup. Tekniske Skrifter, nr 8 N. Oslo 1953.
82 s. 10 nkr.
Skipsmodelltanken har utfört en rekke modellförsök for
Fiskeridirektoratet med modeller av fiskefartöy. Hensikten
med forsökene har i förste rekke vært å redusere
frem-driftsmotstanden for disse fartöy-typer ved forbedring av
skroglinjene. Del 1 og 2 som er trykket för behandler
hovedsakelig slepeforsök. I denne delen, Del 3, gis
resul-tatene av propulsjonsprövene, som er foretatt med flere
forskjellige propeller.
Analysen begynner med en översikt over de
virkningsgrader som er oppnådd for propeller konstruert og
frem-stilt ved Skipsmodelltanken. Översikten gjelder såvel
fri-virkningsgraden som propellvirkningsgraden bak fartöy.
Pröveresultatene sammenlignes med data publisert av
Wageningentanken, og det er funnet at de förstnevnte
propeller, som alle er vridbare, gir nær samme
virkningsgrader som de sistnevnte som har fäste blad.
Dernest analyseres inflydelsen av skrogets forholdstall
på medström- og trykkreduksjonsfaktoren — og dermed
også på skrogvirkningsgraden. Resultatene sammenlignes
med og vurderes i forhold til data som tidligere er
publisert, men som er utledet av prover med modeller av större
skip.
I et eget hovedavsnitt behandles
propulsjonsvirknings-graden, som er et produkt av faktorene
propellvirkningsgraden bak fartöy og skrogvirkningsgraden. Nå vil
imid-lertid kombinasjonene av skrog og propell gi muligheter
for en rekke variasjoner av propulsjonsvirkningsgraden,
avhengig av forskjellige betingelser som det vanskelig kan
gis enkle uttrykk for. Men det er funnet at
propulsjonsvirkningsgraden under visse forutsetninger tilnærmet kan
settes som funksjon av motorens omdreiningstall alene.
Modellene er i de fleste forsökene kjört med en dypgang
som svarer til dyplastet fartöy, men noen få prover er
også utfört med modellene trimmet og på andre vannlinjer.
Noen få prover er utfört for både föröver- og
akterover-gang med konstant moment på akselen. De förstnevnte
prövene gir et inntrykk av det overskudd av propelltrykk
fartöyene har ved forskjellige hastigheter, eller med andre
ord, den disponible slepekraft ved en gitt motor. De
sistnevnte forsökene gir også et bilde av den kraft som er
disponibel ved hurtig reversering av fartöyet.
I et tillegg behandles balansemomentene på propellbladene.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
