Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1953 - Sveriges framtida energiförsörjning, av Henning Fransén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 oktober 1953 221
Sveriges framtida energiförsörjning
Tekn. clr Henning Fransen, Stockholm
Den aktuella diskussionen om utsikterna för
den framtida försörjningen av jordens växande
befolkning avser främst livsmedelsfrågan, medan
energiproblemet inte uppvisar samma oroande
aspekter. De fossila bränslereserver, som för
närvarande utgör mänsklighetens väsentliga
energikälla, kan även vid en accelererad rovdrift
beräknas räcka för åtskilliga generationer framåt.
Atomkraften kommer att mångfaldiga
energireserven, när "breeding"-problemet får en
teknisk-ekonomisk lösning, och slutligen kan vi som
en potentiell tillgång räkna med solstrålningen
som framtidens energikälla med ett i förhållande
till mänsklighetens ålder konstant energiflöde,
tusenfalt överstigande alla våra rimliga behov.
Det torde inte vara sangviniskt att räkna med
att naturvetenskap och teknik, långt innan den
upplagrade energireserven förbrukats, har löst
problemet att effektivt omsätta solljusets energi
i andra former, som kan lagras och distribueras
för artificiell belysning, för drivkraft och värme,
för kemiska och metallurgiska processer osv.
Även om energiförsörjningen i stort och på lång
sikt alltså inte behöver inge några farhågor, så
betyder det inte att problem på detta område
saknas, när det gäller den närmare framtiden.
Särskilt gäller detta för ett land som vårt, som i
stort sett saknar fossila bränsletillgångar och där
utvecklingen därför delvis måste följa andra
vägar än i de stora industriländer, som kan bygga
på kombinerad förekomst av malmer och fossila
bränslen, stenkol, olja och naturgas. Sveriges
framtida energiförsörjning kan därför vara värd
en granskning och här skall presenteras några
av de problem, som i detta sammanhang synes
väsentliga.
Historisk återblick
Sverige levde för tvåhundra år sedan helt på
egna och därtill reproduktiva energitillgångar.
För allmänna behov av drivkraft användes i stor
utsträckning muskelkraften från arbetsfolk och
dragdjur, för sjöfarten var vinden den normala
drivkraften, och större kraftbehov till lands
tillgodosågs pied vatten- och väderkvarnar med
den begränsning detta innebar vid förläggningen
av de kraftförbrukande industrianläggningarna.
Föredrag i Geografiska föreningen i Göteborg den 30 september 1953.
620.9(485)
Skogen gav ved för alla rena värmeändamål och
för utsprängning av malm i gruvorna genom
tillmakning men också träkol till masugnarna.
Även belysning erhölls ur skogens och
jordbrukets produkter. På det hela taget var det sålunda
solstrålningen under en relativt kort tid bakåt,
som efter biologisk eller termodynamisk
omvandling täckte Sveriges energibehov.
Dessa levande energikällor räckte också väl till
för behoven, även om vedförsörjningen, kanske
mest av transportskäl, ibland mötte vissa
svårigheter. Det är sålunda bekant att riksrådet år
1765 hade bekymmer för vedförsörjningen och
åt dåvarande överintendenten, greve Cronstedt,
uppdrogs Sveriges, så vitt man vet, första
statliga bränsleutredning. Resultatet av den blev en
förnämlig kakelugnskonstruktion, som snabbt
slog ut de öppna spisarna, åtminstone i städerna,
och som kom att för en lång tid framåt ge en
ekonomiskt och hygieniskt utomordentligt god
standardlösning av uppvärmnings- och
ventilationsproblemet i svenska bostäder. Det verkligt
storartade i den lösningen framträder, när man
betänker att engelsmännen ännu i våra dagar
brottas med den oekonomiska öppna härdens
problem och trots besvärande kolbrist,
angelägenheten att öka exporten och upprepade
utredningar inte kunnat införa en mer effektiv
standardeldstad.
Sveriges energiläge
Från 1700-talets idylliska svenska
energiförsörjning är det ett långt steg till dagens
situation med ständigt växande beroende av
bränsleimporten. Läget karakteriseras i korthet av att
bränslebehovet nu till 75—80 procent tillgodoses
med utländska kol och oljeprodukter och av att
utvecklingen raskt går mot ännu högre värden.
Av hela vår import utgör bränslena en sjättedel
i kronor räknat och inte mindre än två
tredjedelar i ton räknat.
På vattenkraftens område har skett en
fantastisk expansion. Energiproduktionen har
fördubblats ungefär vart elfte år sedan början av
detta sekel. Idag driver vattenkraften 85 % av
all järnvägstrafik och praktiskt taget alla
industrins stationära motorer för arbetsmaskiner och
transportanordningar. Den har i växande
utsträckning börjat användas för rent termiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
