- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
815

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1953 - Lättmetall i rullande materiel, av F L Stafford

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 oktober 1953

815

Fig. 3. Buss med aluminiumkarosseri på stålchassi.

Bussar

Den traditionella konstruktionsformen för
fordon, som går i allmän trafik (vanligen stål- och
träramar fästade på starka underreden) har
börjat undanträngas av en ny konstruktion helt i
metall. I mera avancerade konstruktioner finner
man underredet sammanbyggt med karosseriet
i en "monocoque", eller hel konstruktion.
Samtidigt strävar man efter att göra
konstruktionsarbetet mera till en exakt vetenskap än till en
konstart. Ritningarna till den hela
konstruktionen, särskilt till den för England typiska
dubbel-däckaren, är ett problem. En hel del teoretiskt
och experimentellt arbete har satts i gång med
syfte att finna jämförelsevis enkla metoder för
hållfasthetsberäkning, men hittills har denna
forskning endast haft begränsad framgång. Trots
detta har det byggts ett flertal intressanta
fordonskonstruktioner av lättmetall.

En tvåvåningsbuss helt i aluminium har ännu
ej byggts i hel konstruktion, men man arbetar
på att tillverka också en sådan. En brittisk firma
gör ett intressant aluminiumkarosseri på
stålchassi (fig. 3). Fullt utrustat med 56 sittplatser
väger det 2,95 t, under det att en praktiskt taget
identisk stomme av stål väger 3,5 t.

Samtidigt som karosserier av lättmetall kommit
i bruk, används aluminium i allt större
utsträckning i busschassier, varigenom en påtaglig
viktminskning erhållits. Förutom växellådor,
olje-sumpar, kolvar och andra detaljer, som i
engelska bussar vanligen görs av aluminium,
förekommer nu också samma material för de hårt
belastade upphängnings- och drivanordningarna,
såsom motorfästen, kylartankar och
styrinrättningar (fig. 4).

Lastbilar

Ett stort antal fordon av alla slag för lätt
varutransport har byggts av aluminium och däribland
många för specialändamål. Mestadels är endast
karosseriet, som i detta slags fordon vanligen är
chassimonterat, av aluminium, fast samma mate-

rial nu kommer till ökad användning för
förarhytter.

En brittisk firma började 1938 tillverka
lastvagnar helt i aluminium med karosseri och
underrede i ett. Det första av dessa fordon är en
lastbil med låga sidor. Den är ännu i bruk och
har kört 800 000 km. Dess hela längd är 8,4 m,
den har en lastkapacitet på 6 t och dess tomvikt
är 2,54 t.

Aluminiumkarosserier i tipplastbilar för kol,
koks, makadam etc. gör god tjänst och håller
betydligt längre än karosserier av stål eller trä.
Kravet på en del av dessa har varit mottagande
av stenlast i sprängblock på 500 kg nedsläppta
från 2,5 m höjd. Aluminiumkarosserierna visade
sig mycket tillfredsställande under detta tunga
arbete, som förut inom kort tid fördärvat
stål-karosserier med 16 mm tjocka flakplåtar.

Aluminium har också med framgång använts
för konstruktion av kraftiga täckta lastfordon
med stor kapacitet för skrymmande gods, t.ex.
lättgods, möbler etc. Ett av de största har en
utrymmeskapacitet på något över 53 m3; dess
karosseri väger endast 1,27 t och hela fordonets
tomvikt är 3,7 t.

Aluminiumfordonens prestation

Som konstruktionsmaterial har aluminium
använts längre i engelska varutransportfordon än
i andra slags vagnar. Noga räknat börjar
aluminiumanvändningens historia med några
behållare för både landsvägs- och järnvägstransport,
tillverkade 1921. De var i oavbrutet bruk i 23 år
både i England och på kontinenten och
behandlades vårdslöst. De användes huvudsakligen för
transport av te. Deras lastkapacitet var 3 t och
tomvikt 0,33 t.

Ett exempel på en helt annan sorts behållare
men med en likaledes lång och förtjänstfull
historia är en stor landsvägstankvagn byggd 1931
(fig. 5). I det tvådelade fordonet utgör själva
tanken huvudkonstruktionen. Den rymmer 13 600 1
och har varit i oavbrutet bruk huvudsakligen för
fotogentransport. Den har kört mer än 800 000

Fig. 4. Busschassi i lättmetallkonstruktion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0831.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free