Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1953 - Radioaktiv undersökning av svarvståls utslitning, av Bertil Colding och Lars-Gustav Erwall - Den svenska reaktorn, av B Pershagen - Provning av eldfast material genom temperaturväxlingar, av Erik Högberg och Sven Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
886
TEKNISK TIDSKRIFT
Slutord
Användningen av radioaktiva isotoper för
studium av bearbetningsproblem synes innebära en
förbättring av möjligheterna att snabbt och
framför allt till låga kostnader erhålla tillförlitliga
resultat. Eftersom ett enkelt samband visats gälla
mellan materialöverföring och körtid har man
fått möjlighet att genom korttidsprov bestämma
ett verktygs bearbetningsegenskaper och kan
alltså snabbt göra jämförelser mellan olika
kvaliteters lämplighet under vissa betingelser, resp.
fastlägga under vilka betingelser ett verktyg
lämpligen bör användas, undersöka materials
bearbetbarhet, skäroljors effektivitet etc.
Senare utförda försök har givit ytterligare
belägg för metodens noggrannhet och lämplighet.
Bl.a. har förslitningen följts vid sådana
bearbetningsdata att utslitningstider motsvarande 2—3
timmar erhållits. Den förmodade rätlinjigheten
hos både spån- och släppningssidans förslitning
som funktion av tiden har härvid bekräftats.
Provningar och studier av metodens
användbarhet stöds ekonomiskt av Statens Tekniska
Forskningsråd. Atomkommittén tillhörig
mätutrustning har disponerats för försöken.
Litteratur
1. BrLLiNGTo.v, D S & Siegel, S: Effect of nuclear radiation ön
metal. Met. Progr. 58 (1950) s. 847.
2. Gockcroft, J: Effects of nuclear irradiation upon solids.
Endeavour 9 (1950) s. 55.
3. Golding, B & Erwaxl, L-G: Wear studies of irradiated
car-bide cutting tools. Nucleonics 11 (1953) febr. s. 46—49.
4. Lang, M: Prüfen der Zerspanbarkeit durch Messung der
Schnitt-temperatur. München 1949.
5. Merchant, M E & Krabacher, E J: Radioactive tracers for
rapid measurement of cutting tool life. J. appl. Phys. 22 (1951)
s. 1507—1508.
6. Merchant, M E, Ernst, H & Krabacher, E J: Radioactive
cutting tools for rapid tool life testing. Presenterad för ASME, juni
1952, Cincinnati, Ohio.
7. Schallbroch, H & Bethmann, H: Kurzprüfverfåhrén der
Zerspanbarkeit. Leipzig 1950.
8. Shaw, M C, Pigott, J D & Richardson, L P: The effect of
the cutting fluid upon chip-tool interface temperature. Träns. ASME
73 (1951) s. 45—52, 52—56.
9. Svensson, A: Utslitningsprov under konstant och stegvis ökad
skärhastighet vid grovsvarvning med snabbstål av medelhårt svenskt
kolstål. Examensarbete KTH (Mekanisk teknologi). Stockholm 1939.
10. Woxén, R: En ny teori för verktygets förslitning vid metallers
bearbetning med skärande verktyg. Tekn. T. 61 (1931) s. M 43—44.
11. Woxén, R: A theory and an equation for the life of lathe tools.
IVA Ilandl. nr 119, Stockholm 1932.
12. Woxén, R: Tool-life and balance of heat in lathe work. IVA
Handl. nr 142, Stockholm 1936.
13. Woxén, R: Utslitningstider vid svarvning med variabel
skärhastighet. Tekn. T. 63 (1933) s. M 55—57.
Den svenska reaktorn. Vid reaktorbygget i ett bergrum
vid IVA:s försöksstationer i närheten av KTH har
gjutningen av strålskyddet just börjat. Man kunde dessförinnan
ännu se det inre av reaktorn (fig. 1 och 2).
I mitten ses reaktortanken av aluminium, som skall fyllas
med tungt vatten, i vilket stavar av uran skall sänkas ner.
Tanken skall omges av en reflektor av 90 cm grafit och
ett åttkantigt strålskydd av 1,8 m betong, som gjuts på
stålskelettet. Ett flertal kanaler, fodrade med gjutjärn, är
dragna genom strålskyddet, varigenom reaktorn blir
åtkomlig utifrån för experiment, mätningar och framställ-
Fig. 1. Reaktorns stålskelett med tank och kanaler.
ning av radioaktiva isotoper. Reaktortanken hänger i en
stålsarg, som på reaktorns topp syns som ett cirkulärt
hål. Genom hålet kan uranstavarna föras upp ur eller ner
i kärlet med hjälp av traversen, som har ett speciellt lyft
för delta ändamål.
Reaktorhallens golvplan ligger ca 26 m under markytan
och takhöjden är 14 m. Rergrummets tak är
självbärande, vilket medfört, att traversskeppets spännvidd ej
kunnat göras större än 12 m. B Pershagen
Fig. 2. Stålskelettets södra sida med travers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
