- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
921

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 24 november 1953 - Andras erfarenheter - Provhusbyggen i Stockholm, Göteborg och Malmö, av Rg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 november 1953

921

Fig. 1. Byggkostnaderna för de nio provhusen i Stockholm,
Göteborg och Malmö. S/S betyder hus av stockholmstyp
byggt i Stockholm osv.

I byggherrens allmänna kostnader ingår räntekostnader
under byggtid, inteckningsavgifter, byggherrens kostnader
för kontor, kontroll och projektering.

I byggarens allmänna kostnader ingår byggarens ersättning
för central administration och vinst samt hyror för
anordningar på byggplats, såsom maskiner, redskap, arbetsvirke.

Inom gruppen byggmästeriarbeten ligger de största
inter-urbana variationerna i arbetslöner till egentliga
byggarbe-tare. Av skillnaden mellan Stockholm och Malmö ligger
ej mindre än 62 kr/m2 lägenhetsyta eller 28 °/o på
arbetslöner. Det beror på att i Stockholm är löneläget högre,
antalet arbetstimmar större och "dagtidsprocenten" högre
än i Malmö. Däremot är interurbana växlingarna i
materialkostnader rätt små och så gott som helt betingade
av olika à-priser. Även för underentreprenörer till
byggmästeriarbeten — det är plattsättare, plåtslagare,
parkett-läggare etc. — är variationerna mellan städerna små.

För de tre underentreprenörerna för målning, vvs- och
el-installation orsakas differensen främst av olika
materialpriser i de bägge städerna. Normalt är dessa ungefär
desamma, men vid tidpunkten då trestadshusen
uppfördes, inträffade en hel del prisförändringar på i första hand
installationsmaterial för vvs.
En jämförelse mellan Göteborg och Malmö ger utslag på
ungefär samma poster som i den ovanstående jämförelsen
mellan Stockholm och Malmö.

Kostnaderna för delen under källargolvets underkant
var i medeltal i de tre städerna:

kr/m2 lägenhetsyta Jämförelsetal

Stockholm ......................... 42 100

Göteborg .......................... 57 133

Malmö ............................. 6 15

Den lösa lergrunden i Göteborg, som krävde
kohesionspål-ning kostade mest, den fasta leran i Malmö minst.
För vinterkostnaderna blev medelvärdena:

kr/m2 lägenhetsyta Jämförelsetal

Stockholm ......................... 21 100

Göteborg .......................... 15 70

Malmö ............................. 6 28

Fig. 2. Medelvärden för
arbetstiderna vid de tre
provhusen i vardera Stockholm,
Göteborg och Malmö.

Förutom byggkostnaderna studerades även arbetstiderna.
Tidåtgången har trots ackordssystemet stor betydelse,
eftersom en minskning förr eller senare resulterar i ett
sänkt ackord. Vidare minskar givetvis
administrationskostnader, räntekostnader m.m. om arbetstiden blir kortare.

Medelvärden för arbetstiderna i de tre städerna anges i
fig. 2 där värdena är justerade på samma sätt som
byggnadskostnaderna. Volymtiderna avser samtliga
yrkesgrupper på byggplatsen, ej enbart byggmästarnas arbetare utan
även alla underentreprenörers. Den största delen av
differenserna mellan städerna ligger i arbetstiderna för
grovarbetare, som är väsentligt högre i Stockholm och
Göteborg än i Malmö. I gengäld ligger arbetstiderna för
yrkesarbetare högst i Malmö. Skillnaden mellan städerna är
emellertid mindre för yrkesarbetare än för grovarbetare.

Främsta orsaken till variationerna är, att yrkesarbetaren
i Malmö har utfört vissa arbeten som grovarbetaren gjort
i de båda andra städerna. Detta tar sig uttryck i höga
arbetstider för hantlangning speciellt i Stockholm. Vidare är
arbetstiderna för rengöring betydligt större i Stockholm
och Göteborg än i Malmö.

Som exempel kan nämnas att i Stockholm krävde
rengöringen 40 »/o av all grovarbetartid, i Malmö endast 20 °/o.
Rengöringen krävde i Stockholm längre tid än allt
mureri-arbete. På ett bygge tog bilningen lika lång tid som
armeringen. Målningen krävde längre tid i Malmö än i
Stockholm.

Volymtiderna för grundarbeten blev i medeltal för de tre
städerna:

h/m3 bostad Jämförelsetal

Stockholm ......................... 0,71 100

Göteborg ........................... 0,50 70

Malmö ............................. 0,11 15

Den steniga moränmarken i Stockholm krävde mest
arbetstid, den fasta leran i Malmö minst.

Volymtiderna för vinterarbeten blev i medeltal:

h/m3 bostad Jämförelsetal

Stockholm ......................... 0,31 100

Göteborg ........................... 0,08 26

Malmö ............................. 0,05 15

Det kan vara vanskligt att för vinterarbeten ta medeltalet
av de tre värdena i en stad, emedan förskjutningar i
byggtid kan medföra stora variationer även mellan hus byggda
i samma stad. Trots att trestadshusen ej uppförts fullt
samtidigt, torde dock angivna värden ge en
verklighetstrogen bild av de klimatiska variationerna mellan de tre
städerna.

Genom att byggkostnaderna på trestadshusen delats upp
i ett antal grupper, har kostnadsskillnaderna som ovan
nämnts mellan städerna i stor utsträckning kunnat
lokaliseras till ett begränsat antal delposter. Tillsammans med
fördelningen av arbetstiderna innebär de en kartläggning
av förhållandena på några byggen i Stockholm, Göteborg
och Malmö, som kan vara lämpligt utgångs- och
jämförelsematerial när nya byggmetoder studeras.

Då alltför många faktorer påverkar byggkostnaderna och
arbetstiderna, är det svårt att direkt ur utredningens
material föreslå rationaliseringsåtgärder. En minskning av
byggkostnader och arbetstider vid bostadsbyggen i
Stockholm och Göteborg skulle emellertid sannolikt erhållas om
följande synpunkter beaktades.

Byggkrånglet förefaller vara proportionellt mot stadens
storlek. Samarbetet mellan berörda parter, alltifrån
byggherre och nedåt, gick betydligt smidigare i Malmö än i
Stockholm och Göteborg.

En ökning av personalen för arbetsledning skulle ge
möjlighet att bättre planera och samordna olika faser av
arbetet.

Genom att överföra en del hjälparten till yrkesarbetare
och genom att minska rengöringsarbetet, framför allt
rensning av arbetsvirke och städning av bodar och lägenheter
före inflyttning, kan antalet grovarbetare minskas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0937.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free