Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 1 december 1953 - Smörjoljors statiska bärighet, av Emil Edler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
946
TEKNISK TIDSKRIFT
genom att man lägger en varm glasplatta på den övre så
att den välves något. Då jämvikt mellan skikttjocklek och
tryck vid 25° uppnåtts överförs plattsatsen till
interferens-komparatorn.
Vid förberedelserna måste beaktas att så mycket olja
tillförs att plattornas ytor mättas med aktiva molekyler då
många oljor endast torde innehålla 1 °/o av dessa.
Tryckökningen i pressen får inte ske så fort att
oljebeståndsdelar spolas bort. Utom glasplattor används även
metallplattor. Dessa påsprängs i regel inte därför att
kallsvels-ning då lätt sker, varigenom mellanskiktets tjocklek blir
för liten. De erhållna kurvorna liknar likväl de som fås
med glasplattor. Även om det kan tänkas att de absoluta
tjocklekarna blir olika för glas och metall återger
glas-plattorna de karakteristiska olikheterna mellan diverse
oljor.
Mätresultat
Mätresultaten (fig. 4) visar att oljeskiktets tjocklek i
början avtar snabbt med växande tryck och sedan
långsammare; redan vid några atmosfärer löper de flesta oljornas
kurvor parallellt med abskissan. Även efter flera dygn
blir skikten inte märkbart tunnare, om trycket höjs
ytterligare. De förhåller sig sedan som fasta ämnen och
plattorna kan endast förskjutas parallellt med stor
kraftförbrukning. Plattorna fogas alltså samman av mellanskiktet,
och oljebeståndsdelarna utgör påsprängningsskiktet. Det
kan knappast tänkas att skiktets tjocklek blir väsentligt
tunnare vid 1 000 at som uppnås i ett maskinlager.
Minskar man trycket ökas skiktets tjocklek mycket
långsamt. Vid det tryck (ca 0,001 kp/cm2), som endast den
övre plattan ger, genom sin vikt erhålles skikttjocklekar
på upp till 2 /U (ca 500 molekyllängder) vid varje platta.
De under trycket bildade pastaliknande skikten suger så
småningom åter till sig olja vid tryckets upphävande och
sväller. Jämvikt motsvarande ett lägre tryck inställer sig
automatiskt. Detta återsugande inträffar dock icke då
mellanskikten blivit fasta. Alla smörjoljor visar liknande
tjocklek-tryckfunktioner ehuru mellanskiktets tjocklek och
det tryck vid vilket skiktet blir fast, är olika för olika
oljor (fig. 4).
Vitoljor (högraffinerade, färglösa paraffinoljor) ger ett
väsentligt tunnare skikt än alla andra oljor. Dessutom blir
skiktet vid stigande tryck tunnare och tunnare utan att
slutligen nå ett konstant värde. Detta förhållande torde
bero på den starka raffineringen. Genom denna tas alla
Fig. 4. Oljeskiktets tjocklek vid olika tryck för 1 och 2
smörjoljor, 3 oleinalkohol, 4 vitolja, 5 spindelolja.
Fig. 5. Exempel på oljeskiktets tjocklek vid tre olika tryck
för kommersiella smörjoljor.
polära, polariserbara och aggregatbildande ämnen bort.
Så småningom nybildas emellertid dessa beståndsdelar i
vitoljor. Att den starka raffineringen är orsaken till
vitoljornas uppförande framgår även av att motsvarande
oraffinerat spindeloljedestillat förhåller sig som en
normal olja (fig. 4).
Kurvan för spindelolja visar dessutom på vilket sätt
tjocklek-tryckjämvikten uppnås efter 60 och 90 min., om
trycket tas bort (punkterade linjer). Härvid sugs vitolja
in över hela tryckområdet, medan detsamma gäller för
oraffinerad spindelolja endast vid lägre tryck. Av vitolja
fås inte liksom av spindeloljedestillat ett fast mellanskikt,
varigenom plattorna alltid kan förskjutas.
Undersökning enligt ett förkortat förfarande av många
av marknadens oljor vid tre tryck (fig. 5) visar att de vid
de båda högre trycken vanligen ger fasta mellanskikt.
Oljorna har mycket olika statisk bärighet, 6 ger t.ex. vid
7,5 at endast ett 0,11 ju tjockt skikt, medan 3 och 1 (av
paraffintyp) ger ett 2,5 resp. 3 gånger tjockare.
Nytt oljekännetal
Något numeriskt samband mellan
tjocklek-tryckfunktionen och en oljas specifika vikt, ljusbrytning, molvikt,
anilinpunkt, ytspänning, dipolmoment, adsorptionsvärme
m.fl. fysikaliska egenskaper eller dess paraffin-,
naften-och aromathalt finns inte. Därför måste kurvan bestämmas
genom experiment. Det är troligt att det för praktiska
ändamål är tillräckligt att bestämma oljeskiktets tjocklek
endast vid ett fastslaget tryck vid vilket kurvorna börjar
bli parallella med abskissan. På det viset skulle man
komma fram till ett nytt oljekännetal i cgs-systemet.
Detta kan, ehuru ett mått på oljornas statiska bärighet,
möjligen ha viss betydelse för rörliga system. Huruvida så
är fallet synes ej ha undersökts; antagandet att en oljas
statiska bärighet kan användas som mått på dess
dynamiska är endast grundat på analogier. Det nya
oljekänne-talets praktiska värde torde i väsentlig grad bero på om
antagandet är berättigat.
Gränsskikt och mellanskikt
I oljeskiktets mitt, mellan de båda fasta väggarna, där
kraftverkningarna just utjämnas, skulle man tro att
molekylerna är polärt desorienterade, varför de skulle flyta
bort från plattorna vid mekaniskt tryck tills plattorna får
metallisk beröring. Detta sker emellertid inte. Skiktet
förändrar ej sin form liksom en ideal vätska under hur liten
tryckändring som helst utan endast under bestämda
mi-nimitrvck som är olika för olika skikttjocklek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
