Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 1 december 1953 - Smörjoljors statiska bärighet, av Emil Edler - Lödfogar i flygplanspropellrar besiktigas - Selenutvinning ur jord genom biologisk anrikning - Andras erfarenheter - Koaxialkabel eller radiolänk för TV, av O Franzén - Bilens »inre säkerhet», av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 december 1953
947
Vid låga tryck blir skiktet under stigande tryck tunnare
varvid olja avges. Omvänt blir det tjockare vid fallande
tryck varvid olja tas upp. Skiktet förhåller sig alltså
liksom en svamp. Under måttligt tryck av 2—3 at blir
oljeskiktet mellan plattorna skenbart fast. Detta beror på den
vätskestruktur som uppstår genom ytkrafternas inverkan.
Det är inte välordnade adsorptionsskikt av molekylär
storlek och välutbildade glidytor utan större olikformade
molekylaggregat, som förhindrar metallisk beröring. Dessa
aggregat bestämmer mellanskiktets karaktär och torde
bilda filtade, kristalliniska strukturer. Det kan tänkas att
det på så viss byggs upp enhetliga, sammanhängande nät-,
cell- eller svampliknande bildningar, som är relativt
orörliga.
Därför kan tjocklek-tryckfunktionen inte vara en enkel
exponentialekvation. I glidlager kan de nämnda skikten
endast bildas i smörjspaltens trängsta område, men även
vid ytor med större avstånd häftar adsorberade
gränsskikt vilkas egenskaper avviker från de normala oljornas.
De torde ha samma uppbyggnad som skikten i
smörjspaltens trängsta område ehuru den adsorberande väggens
verkan icke är försvagad av den mitt emot liggande ytans.
Därför blir gränsskiktet tjockare och dess fasthetsgradient
minskas långsammare än mellanskiktets. Frånsett dessa
smärre skillnader har emellertid gränsskikten säkerligen
samma struktur som mellanskiktet. Då detta inte kan
mätas från båda sidor, kan gränsskiktens tjocklek och
bärighet ej bestämmas enligt den nya metoden.
Vid högt varvtal ligger axeln nästan koncentriskt i ett
lager om båda ytorna är släta därför att ett
hydrodyna-miskt tryck (kilverkan) uppstår. Vid lågt varvtal blir
däremot avståndet mellan axeln och lagret i smörjspaltens
trängsta område så litet att de högviskösa gränsskikten
kommer närmare varandra. Härvid erhålles kurvor som
mer liknar dem som Stribeck funnit experimentellt.
Smörjspalten blir lika trång som vid de statiska
försöken om varvtalet sjunker ännu mera. Axeln drar med
sig ett gränsskikt som fortfarande övergår i mellanskiktet.
Nöts detta mellanskikt av vid axeln, kan det
återuppbyggas i smörjspaltens rymligare delar i vilka trycket är
lägre. Tiden för återuppbyggandet under loppet av ett
varv beror på adsorptionshastigheten. Av den anledningen
borde även tidsfaktorn bestämmas.
Av undersökningarna framgår att smörjoljor i praktiken
bör framställas så att de innehåller ett maximum av
skelettbildande ämnen. Härvid är det ej säkert att långa
kedjor är fördelaktiga. Sannolikt finns något samband mellan
viskositet och mellanskiktets återuppbyggnad i lagret.
Genom moderna kemiska tillsatser kan oljornas naturliga
bildning av skyddsfilm i väsentlig grad förstärkas, utan
att oljans viskositet blir olägligt hög, vilket ur
smörjnings-synpunkt är väsentligt.
Litteratur
1. Heidebroek: Beziehungeri von zähen Schmierflüssigkeiteri in
engen Spalten. Berlin 1950.
2. Vogelpohl, G: Reibungsmessungen auf Prüfmaschinen und ihr
Wert zur Beurteilung der Schmierfähigkeit von ölen. Erdöl u. Kohle
2 (1949) s. 551.
3. Ubbelohde, L: Die "statische Tragfähigkeit" der Schmieröle
und eine "neue Olkennzahl". Koll. Z. 126 (1952) s. 120.
Lödfogar i flygplanspropellrar besiktigas genom
fotografering av de glödande propellerbladen i det ögonblick
de lämnar värmebehandlingsugnen. Härigenom kan de
flesta felen rättas till innan bladen går till
färdigbearbetning.
Selenutvinning ur jord genom biologisk anrikning
skall prövas i de västra staterna i USA. Man skall använda
en ärtväxt, Astragalus racemosus, som lagrar upp selen
så att dess selenhalt blir 1,5 % när den växer på jord
innehållande 0,005 °/o selen.
Andras erfarenheter
Koaxialkabel eller radiolänk för TV.
Totalinvesteringen för införande av TV i Sverige har uppskattats till 275
Mkr. vari ej inkluderats kostnader för mottagare. I den
nämnda summan ingår kostnaden för programledningar
med ca 200 Mkr., dvs. med 73 °/o. Denna siffra är dock
den svåraste att uppskatta på lång sikt, eftersom
transmissionstekniken oupphörligen gör nya landvinningar och
eftersom ännu ej ens något säkert för alla fall gällande
val mellan koaxialkabel och radiolänk kan träffas.
Vid kostnadsberäkningen måste man ta hänsyn till den
telefonitrafik som kan rymmas i överföringssystemet vid
sidan av TV och undersöka vilka kostnader
TV-trans-missionen skall bära vid samtidig telefonöverföring. Finns
redan ett färdigt koaxialsystem med stationer byggda,
vägar framdragna etc. samt ett tillgängligt reservtubpar, kan
man diskutera huruvida inte televisionen endast skulle
behöva betala för det frekvensutrymme som den utnyttjar
och icke för ett exklusivt tubpar i början. Man kan t.ex. vid
två tubpar köra full telefontrafik på ena tubparet samt
television och telefonikanaler på reservtubparet. Vid
överföringsfel kan under topptid för telefontrafiken, varvid
åtminstone första tiden televisionskanalen inte samtidigt
utnyttjas, TV-tubparet i nödfall brytas. Vid tre tubpar får
man ytterligare större säkerhet, då telefonin kan gå över
två och television och telefoni över ett tubpar. Vid
radiolänköverföringen gäller samma sak. Är här stationer redan
byggda med tillfartsvägar osv., uppstår frågan om
televisionskanalen inte endast borde bära en tids- och
fre-kvensproportionell del av kostnaderna. I vilket fall som
helst blir marginalinvesteringen på grund av TV ganska
liten. Beräkningarna bör därför utföras på årskostnadsbas.
I USA har man nu i de flesta fall alltid en full reserv,
dvs. ett system står som reserv för antingen telefonin eller
televisionen. Detta medför att transmissionsutrustningen
måste vara så gjord att den är fullt ekvivalent vare sig
telefoni eller TV överförs. I USA träffades valet mellan
länk och koaxialkabel med följande utgångspunkter: Fanns
redan en koaxialkabel utrustad med linjeförstärkare av
äldre typ, var det billigare att installera det nya
koaxial-systemet typ L-3, som medgav samtidig överföring av
1 800 telefonikanaler eller en televisionskanal och 600
telefonikanaler. Var koaxialkabeln fullt utnyttjad och
trafiken måste ökas ytterligare, var det fördelaktigt att
parallellt med kabeln lägga ett radiolänksystem och därvid
överföra televisionen via länk samt telefonin över kabel.
Skulle en helt ny sträcka anläggas, var det svårt att på
förhand förutse vilket som skulle bli det bästa.
Terrängförhållanden och underhållsmöjligheter spelade en mycket
stor roll.
Man tror dock för framtiden mycket på radiolänkarna
och deras utveckling. Enligt USA-teknikerna kan
anläggningskostnaderna för en radiolänkförbindelse grovt
uppskattas till omkring hälften jämfört med motsvarande
koaxialanläggning. Underhållskostnaderna, å andra sidan,
uppskattas bli betydligt högre för länk än för kabel.
Siffror på två till fem gånger har nämnts. En annan nackdel
med länkarna är att de för närvarande är känsliga för
fading. Under vissa tider kunde man mäta ända upp till
40 fading-avbrott under en morgon, och normalt räknar
man med ca 10 sekunders fading per program under
ogynnsammaste tid. Det är givetvis mycket olyckligt om
denna fading inträder just under de sekunder, som
anslagits för den kommersiella annonseringen. Även vid
helautomatiserad telefontrafik orsakar fadingen en del
besvär. Man anser dock att dessa problem skall kunna
övervinnas i framtiden. O Franzén
Bilens "inre säkerhet". Undersökningar av
trafikolyckorna för att utröna de närmaste sambanden mellan
personskador och bilarnas konstruktion pågår nu i olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
