- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
962

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 8 december 1953 - Tillverkning och användning av antibiotika, av SHl - 60 mW fototransistorer - En elektronisk kriarättare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

962

TEKNISK TIDSKRIFT

Tillverkning och användning av antibiotika. Sedan
tillverkning av penicillin började 1939 och sedan man
under kriget funnit att antibiotika öppnar tidigare oanade
möjligheter att bekämpa infektioner har man letat efter
användbara mikroorganismer i jord och andra tänkbara
källor, såsom bark. Flera av de antibiotika som härvid
upptäckts tillverkas nu kommersiellt, och utvecklingen på
området har gått med rasande fart.

En amerikansk firma, som under kriget byggde en fabrik
för tillverkning av penicillin i stor skala, har t.ex. lagt ned
den och byggt en ny. Nyheter kommer nämligen så snabbt
att en ny anläggning kan bli omodern på några år.
Efterfrågan på ett nytt antibiotikum som kommer i marknaden
är alltid mycket stor, men konkurrensen växer också
omedelbart. Forskningen går framåt; läkemedlet förbättras
och modifieras, tillverkningsmetoderna rationaliseras,
produktionskostnaderna minskas, priset på läkemedlet faller
snabbt och innan man vet ordet av kommer ett nytt
antibiotikum.

Liknande förhållanden gäller för nästan alla industrier,
men för antibiotika går utvecklingen för närvarande
fortare än på andra områden. De tre läkemedlen aureomycin,
kloromycetin och terramycin (Tekn. T. 1949 s. 734, 1950
s. 921, 1951 s. 346) kom t.ex. i marknaden under tre på
varandra följande år 1948—1950. Alla tre tillverkas i stor
skala och har fått betydande användning. Ett annat
antibiotikum som tillverkas industriellt är streptomycin (Tekn.
T. 1949 s. 374).

Tillverkning och förbrukning av antibiotika har blivit
stor. I USA används t.ex. 360 t/år penicillin och mer än
240 t/år vardera av streptomycin, aureomycin,
kloromycetin och terramycin. Praktiskt taget allt går för
närvarande till medicinskt bruk, dvs. till botande av mänskliga
sjukdomar, men också husdjur och kulturväxter blir sjuka
och antibiotika kan kanske användas för att böta även
dem. De kan därför i framtiden komma att utnyttjas i stor
skala även inom jordbruket.

Medicinskt bruk av antibiotika bjuder på flera problem
för forskningen. Det är t.ex. inte tillräckligt att man
upptäckt ett nytt antibiotikum. Dess användbarhet måste
också utredas, och man måste försäkra sig om att det inte
har ogynnsamma biverkningar. Genom de prov som
härvid görs utesluts nästan alla nya antibiotika. Några av
dem är ineffektiva mot de flesta sjukdomsalstrande
mikroorganismerna, några är verksamma bara mot sjukdomar
för vilka bättre botemedel redan finns och största delen
av de övriga kan inte komma i fråga på grund av sin
giftighet eller sina skadliga biverkningar.

Laboratorieundersökningar av antibiotika ger inte alltid
definitiva resultat. Ibland kan produkter, som är
verksamma mot vissa bakterier vid laboratorieprov, visa sig
vara ulan effekt vid prov på djur. Andra antibiotika, som
i början har stor verkan, förlorar denna mycket snart,
ofta redan innan de lämnat laboratoriet, därför att
mikroorganismerna blir resistenta mot dem. Någon gång
händer det att ett läkemedel ger utmärkta resultat vid
laboratorieproven och de första praktiska försöken men sedan
visar sig riskabelt. Det har t.ex. visat sig att kloromycetin
kan ge ett visst slag av anemi, som ofta leder till
patientens död, och man använder det därför numera bara med
stor försiktighet.

Till slut kommer emellertid några antibiotika i handeln.
De är dock inte verksamma mot alla infektioner. Penicillin
biter t.ex. på 25, streptomycin på 15 och terramycin på
80. Några andra, såsom aureomycin, har också stor
användbarhet. Två av de senaste är erythromycin, som
alstras av Streptomyces erythreus, och karbomycin (mest känt
under handelsnamnet Magnamycin) som fås av
Streptomyces halstedii.

Båda dessa kan tas in genom munnen; de uppges ha
stor användbarhet och mycket liten giftighet, men de visar
inga större fördelar framför de antibiotika som redan
används. Trots detta anses de så bra att man ämnar sätta

i gång kommersiell tillverkning av dem. De kan nämligen
komma bra till pass vid bekämpning av mikroorganismer,
som blivit resistenta mot vanligen använda antibiotika,
eller vid behandling av patienter som är allergiska för
dessa.

Tyvärr blir mikroorganismer resistenta även mot
erythromycin och karbomycin. Detta sker särskilt snabbt för det
förra, men det synes i stället vara mer verksamt än
karbomycin som måste användas i större koncentration för
att mikroorganismers tillväxt skall hindras.

Inte all forskning är emellertid inriktad på upptäckande
och utprovning av nya antibiotika. Man lägger också ned
mycket arbete på att förbättra dem som redan används,
att öka deras effekt och minska deras ogynnsamma
biverkningar. Man lär sålunda ha funnit ett sätt att minska
streptomycins giftverkan. Vid förbättringen av penicillin
har man framför allt inriktat sig på att öka dess
verkningstid och hållbarhet vid lagring. Man har emellertid
också funnit att de allergiska reaktioner, som ofta uppstår
hos patienter vid behandling med penicillin, beror på en
viss del av dess molekyl. En amerikansk firma lär nu
tillverka en typ av penicillin som kan användas på personer
som inte tål det vanliga penicillin G.

Forskare anser föga sannolikt att man skall finna många
nya antibiotika som är mera allmänt användbara än de
redan funna. De söker visserligen alltjämt botemedel för
virussjukdomar, såsom polio, och för kancer, men i övrigt
kommer deras arbete troligen att begränsas till utveckling
av effektiva botemedel för ett begränsat antal sjukdomar
och antibiotika som kan ersätta andra mot vilka
mikroorganismerna blivit resistenta.

Inom jordbruket kommer användning av antibiotika i
ett helt annat läge än inom medicinen. Ingen kan värdera
ett människoliv i pengar. Om därför ett visst läkemedel
visar sig verksamt kan det användas oberoende av vad
det kostar. När det blir fråga om behandling av husdjur
eller kulturväxter måste däremot ekonomin beaktas. En
jordbrukare har inte råd att behandla sina grisar eller
kycklingar med läkemedel till en kostnad som äter upp
hans vinst på dem.

För medicinskt bruk behövs det framför allt effektiva
antibiotika med så små ogynnsamma biverkningar som
möjligt, för användning inom jordbruket skall de inte bara
vara effektiva utan också tillräckligt billiga.

Man använder för närvarande antibiotika på husdjur dels
för att böta sjukdomar, dels för att påskynda deras
tillväxt (Tekn. T. 1952 s. 117, 937). Man tror att det senare
området är den största potentiella marknaden för
antibiotika. Kycklingar, som normalt ökar 1 kg på 9—10
veckor, kan t.ex. växa lika mycket på 6,5—8 veckor, om
man blandar penicillin, terramycin eller aureomycin i
deras foder.

Undersökning av möjligheterna att använda antibiotika
på kulturväxter har bara börjat. En helt annan teknik än
den som används på djur måste utarbetas. Man måste
t.ex. finna en lämplig metod att föra in preparatet i växter
och ta reda på hur mycket av det som stannar kvar i dem.
Vidare kan helt andra antibiotika än de, som visat sig
lämpliga för bekämpning av infektioner hos djur och
människor, vara bäst vid behandling av växter (Business
Week 26 sept. 1953 s. 186, Discovery okt. 1953 s. 300).

SHl

60 mW fototransistorer finns nu i handeln i USA.
Effekten är tillräcklig för att transistorn direkt utan
mellan-förstärkning skall kunna påverka ett relä.
Fototransistorerna har utvecklats för hålkortsmaskiner.

En elektronisk kriarättare, som skall kunna läsa och
statiskt bearbeta fjorton frågeformulär per minut, har
projekterats av E F Lindquist vid Iowa State University, USA.
Maskinen är i första hand avsedd för central rättning av
standardprov vid Iowa State’s gymnasier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/0978.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free