Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 8 december 1953 - Andras erfarenheter - Latexfärgers egenskaper, av SHl - Organiska metallföreningar för mögelbekämpning, av SHl - Böcker - Ämnesordlista till UDK, av Wll - Från bränsle till värme, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
972
TEKNISK TIDSKRIFT
ibland deras sammansättning. Följden är att det
förekommer skillnader i egenskaper inte bara mellan olika
märken utan också mellan olika tillverkningsnummer av
samma vara.
Vid en amerikansk undersökning av handelns latexfärger
fann man att fyra märken i många avseenden var lika
goda som de två bästa matta oljefärgerna eller bättre än
dessa. Vid prov av vit, ljusblå och mörkgrön färg visade
sig den vita ha betydligt mindre täckförmåga än de båda
andra. Detta är av vikt om man skall måla över en mörk
färg eller ett kraftigt mönster eller om ytan är ojämn.
Latexfärger är så lättstrukna att det är fara för att man
lägger på dem så tunt att tillräcklig täckning inte uppnås
och en andra strykning blir nödvändig. De bästa
latex-färgerna har lika god flytning som oljefärger, dvs.
penselmärken och överlappningar försvinner innan färgen
torkar. Efter ca 30 min är latexfärg inte längre klibbig medan
oljefärger behöver flera timmar för att nå samma
tillstånd. Fastän latexfärger är fullständigt torra efter 12 h
är de för mjuka för tvättning under 3—4 veckor.
Vid borttagande av blyerts- och kritstreck eller fettfläckar
genom tvättning med vatten innehållande en detergent
brister färgfilmen i de flesta fall antingen genast eller upp
till fyra veckor efter tvättningen. I allmänhet håller dock
latexfärger bättre än oljefärger, och ett (amerikanskt)
märke bland de förra var klart överlägset alla andra i
tvättbarhet. Oljefärger är mer hållbara i burk än
latexfärger. Dessa hårdnar ofta och är då odugliga. Har de
börjat tjockna hjälper inte utspädning med vatten.
Latexfärger skall inte användas direkt på trä därför att
dettas fibrer sväller i vattnet varigenom ytan blir ojämn.
Man bör först stryka trät med en porfyllande lack. Vid
strykning av tapeter är det alltid risk för att blåsor skall
uppstå eller att färgämnen i tapeten löses ut och orsakar
missfärgning.
På mycket släta, icke porösa ytor ger latexfärger lätt
små omålade fläckar därför att ytan inte väts av vatten.
Man kan ibland fylla i dem med en liten pensel sedan
färgen torkat. Lyckas detta inte måste man stryka en andra
gång. Olyckligtvis uppstår emellertid då ett annat
problem, nämligen att färgen rynkar sig därför att den första
filmen delvis mjuknar och förskjuts på det glatta
underlaget. Det är därför alltid bäst att slipa blanka ytor,
t.ex-med sandpapper, innan de stryks.
Latexfärger ger emellertid utmärkta resultat vid målning
på matt oljefärg, och de kan lätt strykas även på så porösa
material som mjuka träfiberplattor. På grund av sin goda
resistens mot alkalier kan de också läggas på puts, betong,
väggplattor och tegel.
Man kan anbringa latexfärger med pensel eller vals. I
senare fallet skall man inte använda ullvals; lämpligare är
valsar klädda med tyg av Dynel eller någon annan
konstfiber. Pensel och vals bör inte användas omväxlande då
härvid olikheter i färgton lätt uppstår.
I USA är priset per liter ungefär detsamma för latex- och
oljefärg; i allmänhet har de också nära lika täckförmåga
(12—16 m2/l färg). Det påstås att latexfärg är mer
ekonomisk än oljefärg därför att den tål tvättning bättre.
Detta synes i allmänhet vara riktigt, men behövs två
strykningar av latexfärg i stället för en med oljefärg, är den
förras ekonomiska överlägsenhet tvivelaktig (Consumer
Reports sept. 1953 s. 380). SHl
Organiska metallföreningar för mögelbekämpning.
I USA har man framställt en serie oljelösliga föreningar
mellan aromatiska eller alifatiska ämnen och metaller,
såsom kadmium, kobolt, koppar, mangan, kvicksilver,
silver eller zink. Deras lösningar i olja skall användas som
besprutningsvätskor i form av mycket utspädda
vattenemulsioner. Denna emulsionstyp som utarbetats för
bekämpning av växtsjukdomar väntas få betydande
användning även på andra områden.
Emulsionerna uppges vara stabila utan tillsatser. Vid be-
sprutning riskeras ingen dammbildning, oljedropparna är
mycket små, och oljan underlättar mögelmedlets
inträng-ning, spridning, vidhäftning och filmbildning.
Hittills har tre typer kommit i handeln. Ett, som
innehåller kopparresinat och fenylkvicksilversalicylat, är
avsett för desinfektion av utsäde. Ett annat, som innehåller
en mycket verksam kvicksilverförening, skall användas
mot mögelsjukdomar på gräs och frukt, för desinfektion
av jord och behandling av speciella frösorter. Det tredje,
som lär ha särskilt stor varaktighet, innehåller
kadmium-och kvicksilverföreningar och uppges vara verksamt mot
en speciell sjukdom på gräs (Chemical Engineering sept.
1953 s. 381). SHl
Böcker
Ämnesordlista till UDK, av Arne Sundelin. Tekniska
Litteratursällskapet, Stockholm 1953. 173 s. 45 kr.
Det universella decimalklassifikationssystemet (UDK)
finner allt större användning vid klassificering av bokbestånd
och referatsamlingar. Den 1946 utgivna svenska förkortade
upplagan av UDK har sedan några år varit slutsåld, och
då den dessutom i vissa avseenden blivit något föråldrad
på grund av ändringar som gjorts i systemet, har behovet
av en ny och helst något mer i detalj gående publikation
på området blivit stort. Den nu utgivna ämnesordlistan
kommer därför med säkerhet att hälsas med stor
tillfredsställelse.
Ämnesordlistan är grundad på Tekniska
Litteratursällskapets (TLS) referenskartotek och är främst avsedd att
utgöra en nyckel till detta referenskartotek, så att man
via ett ämnesord skall kunna finna det för varje begrepp
använda UDK-talet. Man har därför lagt stor vikt vid val
av terminologi och ett stort antal experter har medverkat
härvid.
De använda UDK-talen har i största möjliga
utsträckning valts strikt efter tillgängliga UDK-tabeller, men ibland
har det varit nödvändigt att klassificera begrepp för vilka
ett adekvat UDK-tal inte stått att finna. Listan får därför
inte generellt betraktas som fastställda UDK-tal, men väl
som en av landets främsta UDK-experter stödd
rekommendation.
Listan omfattar ca 11 000 ämnesord och innehåller många
begrepp som inte medtagits i den nämnda förkortade
UDK-upplagan. Den har granskats av ett utskott från
TLS:s UDK-nämnd, bestående av E Engel, G Gyldenstein,
F Parmsten, S Wetterstrand och E öhman.
Sammanställningen av listan har på ett mycket förtjänstfullt sätt gjorts
av A Sundelin.
Ämnesordlistan är synnerligen användbar och är ett
oundgängligt hjälpmedel för alla som sysslar med UDK i
någon form. Wll
Från bränsle till värme. Statens Bränslekommission.
Stockholm 1953. 217 s., 74 fig. 4,75 kr.
Denna bok, som på omslaget fått underrubriken "En
handbok om ekonomisk eldning" har sammanställts och
utgivits av Statens Bränslekommission i samråd med
Brevskolan. Avsikten är att boken skall vara till
vägledning för alla, som har ansvaret för den tekniska och
ekonomiska skötseln av en värmeanläggning i större eller
mindre bostadshus. Bränslekommissionen har under en
lång följd av år sökt medverka till besparing av bränsle
genom en tidvis mycket omfattande upplysnings- och
kursverksamhet, i vilken denna bok utgör ett led.
Boken har uppdelats i fem olika avsnitt och i slutet av
varje avsnitt har insatts svarsuppgifter. Meningen härmed
är att den som vill studera boken mer grundligt och vill
ha ett bevis på sina förvärvade kunskaper skall få sända
in svar på de olika uppgifterna till Brevskolan för
granskning. Så snart samtliga svarslösningar granskats utfärdas
ett sammanfattningsbetyg över kursen. I boken har dess-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
