Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 15 december 1953 - Enhetsmaskiner för massproduktion, av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 december 1953
977
Enhetsmaskiner för massproduktion
Civilingenjör Verner Söderberg, Stockholm
Utvecklingen inom serietillverkningen under
och efter det andra världskriget har med sikte
på kostnadssänkning och ökad produktion gått
mot en allt mer ökad automatisering av såväl
maskinbearbetning som transporter (Tekn. T.
1953 s. 369). Beträffande själva
verktygsmaskinerna har man börjat frångå det tidigare
systemet med individuella maskiner, vilka var och en
utförde en enda eller ett fåtal operationer i
tillverkningskedjan, och i stället sökt kombinera
så många tempon som möjligt i en enda maskin
eller maskinserie.
Materialhanteringen, som tidigare betraktats
som ett fristående problem, har härmed blivit
intimt sammankopplad med själva tillverkningen.
Det är ej längre tillräckligt med en automatisk
transport av arbetsstycket till och från de olika
maskinerna, utan man söker nu även i så stor
utsträckning som möjligt automatisera såväl
fixeringen av arbetsstycket som själva
bearbetningen. Kravet på lämpliga maskiner för
flytande tillverkning ökar härigenom och vid
nykonstruktioner har man i huvudsak följt två linjer.
Dels har de redan befintliga maskintyperna i
möjligaste mån automatiserats och dels har helt
nya maskinkonstruktioner framkommit.
Den förstnämnda metoden har haft den
nackdelen att de konventionella verktygsmaskinerna,
som konstruerats för manuell betjäning, visat
sig vara mindre lämpade för en fullständig
automatisering. Maskinskötarens begränsade
räckvidd och oförmåga att samtidigt övervaka större
antal operationer har nämligen kvarstått, även
om man lyckats ersätta honom med någon slags
robotanordning. Genom att varje maskintyp
fordrat sin speciella problemlösning, har
kostnaderna oftast blivit allt för höga för en
ekonomisk tillverkning.
Maskiner, helt konstruerade med tanke på en
automatiserad tillverkning, har däremot visat sig
mycket lämpliga, även då det varit fråga om
relativt små serier. Ett exempel på detta inom den
spånskärande bearbetningen utgör de maskiner
eller maskinserier, som sammanställs av
standardiserade enheter enligt bygglådsprincipen och
där en automatisk bearbetning av detaljerna
utföres vid en serie stationer. Arbetsstyckets
transport från station till station liksom deras
fixering i förhållande till verktygen sker här
621.9-52
automatiskt och synkroniserat med
bearbetningen.
Dessa maskiner, vilka huvudsakligen
utvecklats för bilindustrins motortillverkning, har
genom de utomordentliga resultat som uppnåtts,
fått en vidsträckt användning inom en mängd
andra områden för bearbetning av de mest
skiftande arbetsstycken i storlekar från urdelar till
motorblock. Då härvid en eller flera detaljer
samtidigt bearbetas vid varje station, kommer
tillverkningstiden att bli lika med tiden för den
längsta operationen till skillnad från exempelvis
en revolversvarv, där tillverkningstiden som
regel är lika med summan av de olika
operationerna pius tiderna för uppspänning" och nedtagning.
De senare tempona kommer som regel ej att ingå
i den totala tiden vid en maskin uppbyggd av
standardiserade enheter, utan de utförs vid
särskilda stationer, antingen manuellt eller
automatiskt, medan bearbetningen pågår.
Tillverkningstiden kan ytterligare avkortas
genom att längre operationer uppdelas i ett flertal
kortare. Principen är densamma som vid de
fler-spindliga automaterna, men jämfört med dessa
är bearbetningen ej begränsad till arbetsstycken
av viss storlek och form. Vidare är antalet
stationer ej förutbestämt, utan maskinstorleken
kan smidigt avpassas efter antalet operationer.
Planering av tillverkningen
Planeringen underlättas i hög grad av att
detaljernas genomgångstid kan bestämmas exakt på
förhand. Några approximativa förkalkyler
grundade på tidigare tidstudier är således ej
nödvändiga. Särskilt då det är fråga om tillverkning av
ett flertal olika detaljer, som skall monteras ihop,
är det givetvis viktigt att tillverkningsvolymen
kan beräknas så noga som möjligt.
Tack vare att tillverkningen är flytande kan
de buffertlager som tidigare erfordrats vid varje
individuell maskin slopas och arbetsstyckenas
genomgångstid betydligt avkortas, vilket icke
minst ur ekonomisk synpunkt har stor betydelse.
De standardiserade maskinenheterna gör det
slutligen möjligt att planera och iordningställa
tillverkningen av en serie på så kort tid att det
vid planeringens början aktuella marknadsläget
ej hunnit undergå alltför stora förändringar
innan varan kommit i distribution.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
