Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 15 december 1953 - TNC: 23. Andra våningen, en trappa upp, m.m., av JW - Debatt: Teknologföreningen — Intresseföreningarna, av Uno Lamm och Oskar Åkerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 december 1953
995
TNC
23. Andra våningen, en trappa upp, m.m.
TNC har fått en förfrågan om riktigaste sättet att på
manövertavlan i en hiss ånge siffror för de olika
våningarna. Bör man säga t.ex. andra våningen och i enlighet
härmed sätta en tvåa vid motsvarande tryckknapp, eller
(våningen) en trappa (upp) och sätta en etta vid knappen?
Det har sitt intresse att först se på bruket utanför
Sverige. Här nedan anges uttryckssätten i några viktiga språk
för a) våningen (ungefär) i gatuplanet, b) våningen
närmast därovanför, c) våningen närmast över denna osv.
På tyska säger man a) Parterre (eller Erdgeschoss), b)
erster Stock, c) zweiter Stock ...; på engelska a) ground
floor (eller basement), b) first floor, c) second floor ...;
på franska a) rez-de-chaussée, b) premier étage, b) deuxième
étage ...
I våra nordiska grannspråk är vanorna olika. Danskan
använder uttrycken a) stuen, b) første sal, c) anden
sal ..., men i norskan säges a) første etage, b) annen
etage, c) tredje etage ...
Frånsett norskan är alla de nämnda språken alltså eniga
om att sammanställa t.ex. talet 1 med våningen en trappa
upp. I Sverige kallades förr mera allmänt denna våning
för "andra våningen", men nu säger man väl oftare
(våningen) en trappa upp. Det är uppenbart att sistnämnda
uttryckssätt bör ges företräde såsom det tydligaste.
Däremot kan numera "andra, tredje osv. våningen" lätt leda
till missförstånd. Vid hissknappen för våningen 1 trappa
upp bör alltså stå en etta, helst "1 tr." (eller med annat
förtydligande).
En likartad numreringsfråga har vi när det gäller
århundraden. Bör vi säga att vi nu lever i 20 :e århundradet,
eller under 1900-talet? Även här kan en blick runt på de
andra språken vara av intresse. Det visar sig att tyskan,
engelskan och franskan alltid använder uttryckssättet 20:e
århundradet; av de undersökta språken är det endast
norskan och på senare tid även danskan som, i likhet med
svenskan, också har formen 1900-talet.
Icke desto mindre är det mycket som talar för att vi
här i Sverige bör hålla fast vid uttryckssättet 1900-talet,
som numera är betydligt mera använt än "20 :e
århundradet". Det 19 :e århundradet slutade givetvis med utgången
av år 1900; då hade 1900 år förflutit sedan vår
tideräknings början. Däremot slutade 1800-talet redan med
utgången av år 1899; då fick man ändra hundratalssiffran.
Som bekant firades sekelskiftet vid sistnämnda tidpunkt —
trots protester från personer med krav på strängare
logik — vilket \isar att för folk i allmänhet siffrorna i
årtalet spelar större roll än den logiskt fortlöpande
sekelnumreringen. Att säga 1900-talet får därför anses
praktiskt, och är fullt tydligt. Det bör hos oss föredras trots
olikheten gentemot de andra språken. När man får höra
sägas t.ex. "8:e århundradet" måste sannolikt de flesta
offra en stunds eftertanke åt huruvida därmed menas
800-talet eller 700-talet.
Mera som en kuriositet kan också nämnas något om hur
man väljer ordningsföljden vid numrering. En tidsföljd
numreras mest logiskt så, att högre ordningsnummer
svarar mot senare tid. Så är det ju vid vår numrering av
dagar, månader och år. Klasserna i en skola numreras också
efter den tidsföljd i vilken de genomgås av eleverna.
Egendomligt nog hette dock i det gamla Tysklands högre
läroverk den högsta klassen "Prima", den lägsta "Sexta". Vid
numrering av en föremålsräcka i rummet har man ofta
två likvärdiga möjligheter. I bästa fall är räckans ena
ända mera fast eller ursprunglig och lämpar sig som
utgångspunkt, t.ex. vid numrering av husen utefter en gata,
då man kan börja närmast stadens centrum. När man
skall numrera en kvalitetsföljd börjar man av gammalt
med det bästa: prima vara; så t.ex. när det gäller
virkeskvalitet, vilken anges som sort I—VI, där VI är utskott.
Sådan numreringsföljd vållar besvär när förbättrade
kvaliteter av en vara tillkommer. Då får man tillgripa sådana
benämningar som "extra prima", "superfin kvalitet" ...
Klassbeteckningen för vår svenska pilsner går av någon
anledning i motsatt riktning. Klass I har den lägsta
extrakthalten, klass III den högsta och måste alltså anses
vara den bästa kvaliteten; att alkoholhalten samtidigt ökar
värdesättes ju olika, men det är en annan historia. JW
Debatt
Teknologföreningen — Intresseföreningarna
Vid STF:s stämma den 25 november 1953 framhölls
styrelsens auktoritet och dess långvariga utredning av frågan
om samarbete med intresseföreningarna såsom ett
argument som borde tysta all opposition mot de framlagda
förslagen. Förutom förkastligheten ur rent allmän
synpunkt hos ett sådant resonemang, finner jag mig, då jag
under sista året såsom styrelsesuppleant i STF i någon
mån följt frågans utveckling, manad att bringa några
särskilda synpunkter till medlemmarnas kännedom.
Inom styrelsen har icke enighet rått ens i själva
principfrågan, huruvida inom de skilda facken
intresseföreningarna borde sammanslås med STF:s nuvarande
avdelningar. Även om endast en liten minoritet varit klart emot
ett sådant samgående, så har inom styrelsen icke enighet
kunnat nås angående viktiga principfrågor i samband med
den föreslagna specialföreningens stadgar. Från
intressesidan har dessutom krav i fråga om dessa stadgar ställts,
som, såvitt jag kunnat bedöma, varit helt oantagbara för
styrelsens majoritet. Dessa frågor har behandlats vid ett
flertal styrelsesammanträden, utan att resultat kunnat nås,
och det var i denna situation som arbetsutskottet för
styrelsen framlade det förslag till stadgeändring för STF, som nu
av styrelsen är godkänt och vidarebefordrat till stämman.
Däremot har styrelsen icke för sin del godkänt de ganska
detaljerade riktlinjer som ordföranden och verkställande
direktören framlagt i den "Orientering" som utsändes till
medlemmarna i samband med kallelsen till stämman, och
som även publicerats i Teknisk Tidskrift (1953 s. 903).
Den innehåller tvärtom uppgifter om specialföreningarnas
arbetssätt, om avgifternas storlek etc. varom mycket
stridiga uppfattningar rått inom styrelsen. Det vore därför ett
stort misstag av föreningsmedlemmarna att tro att
styrelsen sitter inne med sådana fullständiga informationer om
förslagets konsekvenser och kommit till sådan klarhet om
riktlinjerna för omorganisationen att medlemmarna kan
koppla bort sin egen tankeverksamhet på området, eller
överhuvudtaget skulle ha väsentligt mindre förutsättningar
att bilda sig en egen uppfattning än styrelsens medlemmar.
Jag vill härmed inte ha sagt att inte arbetsutskottet skulle
kunna få majoritet i styrelsen för något
kompromissförslag i frågan om de sammanslagna specialföreningarnas
stadgar eller att icke ivrarna för ett intimt samgående
eventuellt skulle vara i majoritet. Med all respekt för
rätten att ha en annan uppfattning skulle jag här vilja
framföra några synpunkter på själva sammanslagningsfrågan
som varit vägledande för min inställning som opponent.
STF har hittills varit en företagens och de anställdas
gemensamma angelägenhet. Dess arbetsområde har varit
sådant att ingen som helst skiljelinje har behövt gå eller
har gått mellan företagare och anställd, överordnad och
underordnad, och företagens medverkan i både ekonomisk
och ideell form har varit till oskattbar nytta för
verksamheten framförallt i avdelningarna.
Jag instämmer helt i Ivar Herlitz uppfattning (Tekn. T.
1953 s. 975) att den "ideella" dvs. tekniska verksamheten
inom avdelningarna helt avhänger av hur man lyckas
fylla kravet på högsta tekniska kvalifikationer på i första
hand ordföranden, i andra hand övriga
styrelsemedlemmar. Naturligtvis ställes även andra krav på dessa
funktionärer, men fattas de tekniska kvalifikationerna och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
