Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1953 - Teknik vid godsmottagning, lagring och utlastning, av Erik J Lindström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1002
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 13. Hörnskydd i
transportgång.
liknande hjälpmedel hantera enhetslasterna i det
högstaplade grovlagret.
Då trafiken med truckar och dylikt blir
relativt livlig i lagret bör man skydda särskilt
utsatta enhetslaster genom något slags hörnskydd
e.d. (fig. 13). Eftersom truckarna kräver breda
transportgångar för att olika manövrer skall
kunna utföras, åtgår stort utrymme för detta
ändamål. Det är därför av särskild betydelse, att
transportgångarna alltid får tvåsidig utnyttjning,
dvs. att de användes för stapling av gods åt båda
sidorna. För gaffeltruckshantering kan
gångbredden beräknas enligt formeln
Gb + m + Lk -f c
där Gb är gångbredd, Ry är truckens yttre
vändningsradie, m är en maskinkonstant, för varje
trucktyp utgörande horisontella avståndet
mellan gaffelhälen och framaxelns centrum, Lk är
lastens längd i körriktningen och c är en
toleransfaktor som motsvarar spelrum mellan
trucken och godset vid transportgångens sida, då
trucken vänds 90° (c sättes vanligen till 150
mm).
Denna formel gäller då lastens bredd är
relativt liten i förhållande till dess längd i
körriktningen. När förhållandet är omvänt kan
lastbredden bli bestämmande för transportgångens
bredd. Som ett ungefärligt riktvärde för
bedömande av när lastbredden blir avgörande för
gångbredden kan följande formel användas.
, Tb Lb
där r, betyder truckens inre svängningsradie, Tb
är truckens bredd och Lb är lastens bredd
(vinkelrätt mot körriktningen).
När detta inträffar används den erhållna
summan i stället för Ry i den första formeln. Man
bör dock i allmänhet i dylika fall på geometrisk
väg framkonstruera gångbredden.
De varor som ej ankommer i form av
enhetslaster bör sammanstaplas till sådana vid loss-
ningen endera på pallar eller i den mån godset
har lämplig form för hantering med klämgaffel
e.d. till därför avpassade enhetslaster. Om
lagerlokalerna är mycket vidsträckta är det ofta
lämpligt att lasta det ankommande godset på
släpvagnar som sedan dras in med traktor till
grovlagret, där gaffeltruck verkställer högstaplingen.
I grovlagret bör man ej ha en ständigt fixerad
plats för en viss vara utan de lediga utrymmen
som successivt uppstår i samband med
utleve-ranser bör också efter hand utnyttjas för
ankommande produkter i stort sett oberoende av var
övriga liknande varor för tillfället är placerade.
För att kunna hålla reda på var de olika
varu-slagen och sändningarna står måste man
givetvis tillämpa något enkelt och klart system över
varuplaceringen. Vanligen indelar man
lagringsutrymmet i rektangulära fält som anges med
koordinater. När en vara placerats på ett visst
område markeras motsvarande plats på en
placeringstablå. I marknaden finns flera praktiska
hjälpmedel avsedda att underlätta
övervakningen av placering och ordning i lagret (fig. 14).
Fig. 1A. Registreringstablå för lager.
Fig. 15. Modernt expeditionslager med pallstativ. De övre
uppställningsplatserna användes för grovlager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
