Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1953 - Teknik vid godsmottagning, lagring och utlastning, av Erik J Lindström - Bengt Ingeström †, av Hans Hylander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 december 1953
1005
salarna uppsättas en registreringstavla. På
denna uppgöres en orderförteckning, där det anges
var varje order ligger i lagret. Vid utlastning kan
förmannen snabbt se på tavlan var varje order
är placerad och ge personalen anvisningar.
Genom tillämpning av "semitrailersystemet"
kan stora besparingar i transportkostnader
uppnås då det gäller transport av gods, antingen
mellan två fasta stationer där hela lasten skall
avlämnas eller t.ex. då det gäller distribution från
utlastningscentral till ett flertal mottagare.
Semi-trailern parkeras vid lastningsstationen och
dragdonet tar hand om en redan färdiglastad
semitrailer. Denna dras över till en annan
station och avlämnas där för lossning, varefter
dragdonet tar tillbaka en tom vagn. Här blir
alltså motorfordonet, som är den dyrbarare delen,
disponibelt att utföra transportarbete i stället för
att stå bundet vid tidsödande lastnings- och
lossningsoperationer. Samma fördelar uppnås
givetvis vid användning av traktortåg, varvid en eller
flera släpvagnar står under lastning eller
lossning, medan traktorn sköter andra transporter.
Vid utlastning av styckegods, t.ex. massabalar,
till pråm kan den hanteringsteknik som
åskådliggöres i fig. 21 tillämpas. En konsolkran är
uppställd på kajplanet och dess långa arm når
ut över pråmen. En gaffeltruck transporterar
fram enhetslaster av massabalar vilka placeras
på ett pallunderrede. På detta underrede har
tidigare lagts två linslingor, som sedan endast
behöver hopkopplas av mannen som står på kajen
och hängas på telferkroken. Telfern manövreras
av den man som står i pråmen, och denne
dirigerar enhetslasterna till rätt läge. Konsolkranens
arm svänges endast när den är obelastad. Denna
metod ger mycket snabb lastning av pråmarna,
vilket gör att erforderliga antalet pråmar kan
minskas t.ex. då det gäller utlastning till fartyg
på redd, eftersom lastningskapaciteten blir i
stort sett densamma som kapaciteten vid den
senare lossningen av pråmarna vid fartygen.
Bengt Ingeström †
Civilingenjör Bengt Ingeström, hedersledamot av Svenska
Teknologföreningen, avled den 28 november 1953 i
Stockholm efter några månaders sjukdom.
Bengt Ingeström var född i Stockholm den 5 maj 1873.
Han blev elev vid K. Tekniska Högskolan 1890 och
utexaminerades från fackskolan för maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi tre år senare. Sina första
erfarenheter som ingenjör gjorde han hos AB de Lavals
Ångturbin under åren 1894—1897. Den enhjuliga
Laval-tur-binen var då ännu bolagets huvudprodukt, men
centri-fugalpumpen började tillvinna sig allt större intresse, sedan
man i ångturbinen hade funnit en drivmotor med den för
pumpen önskvärda höga hastigheten. Under sin
verksamhet vid Ångturbinbolaget deltog Bengt Ingeström bl.a. i
konstruktionen av de ångturbindrivna råvattenpumparna
till det nya vattenverket vid Alelyckan i Göteborg,
sannolikt de första större centrifugalpumpar som installerats
vid ett svenskt vattenverk.
Ehuru Bengt Ingeström långt ifrån var främmande för
den konstruktiva sidan av en ingenjörs arbete, fanns det
dock en verksamhet, som utövade en större lockelse på
honom, och det var ångturbinens och centrifugalpumpens
utnyttjande i det ekonomiska livets tjänst. Det var vid
denna tid ovanligt, att en högskoleingenjör ägnade sig åt
affärsverksamhet, och Bengt Ingeström blev på detta
område en föregångare. Tidigare än andra insåg han att här
förelåg en uppgift för den högskolebildade ingenjören,
som var lika viktig som arbetet vid ritbräde och
konstruktionsbord.
Efter att sommaren 1897 ha för Ångturbinbolagets
räkning företagit en resa till södra Ryssland, grundade han
på nyåret 1898 ingenjörsfirman Zander & Ingeström med
uppgift att handhava försäljningen av Ångturbinbolagets
tillverkningar på den svenska marknaden. Hans
kompanjon Oscar Zander var högskoleingenjör liksom han, och
de hade varit arbetskamrater i Ångturbinbolaget. Zander
var emellertid till sin läggning en uppfinnarnatur, för
vilken affärsverksamheten var ganska främmande. Han
utträdde ur firman redan 1901, och Bengt Ingeström
kvarstod som ensam innehavare av företaget även sedan detta
1914 givits aktiebolagets form.
Här är icke platsen att redogöra för den utveckling, som
ingenjörsfirman Zander & Ingeström genomgått under
Bengt Ingeströms ledning. Det kan vara nog sagt, att den
från en anspråkslös början arbetat sig fram till en
ledande ställning och blivit ett mönster för många andra
företag. Flera av de initiativ, som Bengt Ingeström tagit som
företagets ledare, ha blivit till stort gagn för landet. Så
Fig. 21. Utlastning till pråm med konsolkran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
