- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
1006

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1953 - Bengt Ingeström †, av Hans Hylander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1006

TEKNISK TIDSKRIFT

till exempel upptogs tillverkningen av svenska vattenmätare
och av svenska elektricitetsmätare på hans förslag. Mera
omfattande och för hans egna företag av större betydelse
blev dock hans arbete med IMO-konstruktionernas
utveckling. Med införlivandet av AB IMO-Industri i Zander &
Ingeströms intressegemenskap lades grunden till en större
organisation, som ytterligare avrundades 1950, då
Jönköpings Mekaniska Werkstads AB upptogs i koncernen.
Samarbetet mellan AB de Lavals Ångturbin och Zander &
Ingeström, som hade kommit att utsträckas över den
osedvanligt långa tiden av 52 år, led av den svagheten att inga
band av ekonomisk art förenade de två företagen.
Införlivandet med koncernen av Jönköpingsverkstaden, som
tillverkat centrifugalpumpar sedan början av 1900-talet,
var ett led i en naturlig utveckling.

Att en man med Bengt Ingeströms omdöme och
erfarenhet med tiden skulle komma att tagas i anspråk av
företag utom Zander & Ingeströms ursprungliga intressesfär
är blott naturligt. Bultfabriks AB i Hallstahammar
försäkrade sig redan 1912 om hans medverkan, och han nedlade
ett betydande arbete på detta bolags utveckling, de senare
åren som ordförande i bolagets styrelse. Han tillhörde
även AB Separators styrelse, åren 1937—1947 som dess
ordförande. I Svenska Ackumulator AB Jungner, som han
år 1910 varit med om att stifta sedan flera tidigare försök
att exploatera Waldemar Jungners uppfinning av en
alkalisk elektrisk ackumulator misslyckats, var han alltifrån
starten ledamot av styrelsen, de senare åren dennas
ordförande.

För det intressanta men riskfyllda arbetet att explotera
nya uppfinningar ägde Bengt Ingeström särskilda
förutsättningar, och hans verksamhet på detta område har
nästan blivit legendarisk. Förutsättningarna voro en
teknisk vidsynthet av mindre vanligt slag och en förmåga att
avgöra, inte bara om tekniken var mogen att lösa en
uppgift utan även om behovet var sådant, att en tillverkning
lönade sig. Ingeström ägde i rikt mått den balans i
omdömet som kräves för ett sådant avgörande. Bäst
framgår detta av ett yttrande, som han en gång fällde till en
av sina medarbetare: "Du vet inte hur mycket pengar det
ligger i att veta. när en uppfinning är värdelös." En
uppfinnare är alltid benägen att överskatta värdet av sin
uppfinning, medan allmänheten i exploateringsverksamheten
gärna vill se ett lotteri med goda utsikter att för en ringa
insats nå en stor vinst. I själva verket är liknelsen med
lotteriet riktig blott såtillvida, att vinsterna äro få i
förhållande till nitarna. Om den möda som kräves för att på
en teknisk idé bygga ett lönande företag kan blott den
bilda sig en föreställning som på nära håll fått följa ett
sådant arbete.

Det skulle föra för långt att räkna upp alla de andra
uppfinningar som med Bengt Ingeströms medverkan tagit
steget från ritbordet ut i livet. Det kan räcka med att
omnämna Ruths-ackumulatorn, Atmos-pannan och Platen
-—Munters kylmaskin, vars tillverkning påbörjades av det
av Bengt Ingeström stiftade AB Arctic. Ingeströms
sällsynta förmåga att rätt bedöma en uppfinnings värde togs
vid många andra tillfällen i anspråk. Att han själv ej
tvekade att i sådana sammanhang personligen ikläda sig
betydande risker visar exploateringen av Carl Montelius
uppfinning av IMO-skruvarna. Få personer i dagens Sverige
torde kunna eller vilja ensamma riskera ett kapital av
300 000 kronor på realiserandet av en idé som Bengt
Ingeström den gången gjorde. Namnet IMO, bildat av
begynnelsebokstäverna i Ingeström och Montelius, hugfäster
bådas insatser.

Anmärkningsvärt är att Bengt Ingeström fick tid och
krafter att räcka till även för uppgifter av mera offentlig
art. En förutsättning för att han skulle åtaga sig sådana
uppdrag var emellertid, att uppgiften gick i linje med hans
egen målsättning och att han kände, att hans insikter och
erfarenheter kommo till nytta. Det är därför ingen
tillfällighet, att särskilt två organisationer blevo delaktiga av

hans medverkan. Den ena var Sveriges Tekniskt
Industriella Skiljedomsinstitut, vars styrelse han under många
år tillhörde, och den andra Stockholms Handelskammare,
vars fullmäktige han var under en följd av år. 1939—1942
var han kammarens vice ordförande. Vid
Handelskammarens 25-årsjubileum 1927 medverkade han i dess
minnesskrift med en uppsats om den svenska
verkstadsindustrins försäljningsproblem och om ingenjörernas uppgifter
i detta sammanhang. Hans där uttalade meningar äga
ännu i dag giltighet.
En institution som Bengt Ingeström under sin krafts
dagar ägnade stort intresse var Tekniska Museet. Museets
uppgift att bevara våra tekniska minnen och att göra det
uppväxande släktet förtroget med svensk teknisk tradition
låg honom varmt om hjärtat. Han tillhörde museets
styrelse under många år, slutligen som vice ordförande, och
blev vid sin avgång en av Stiftelsen Tekniska Museets
hedersledamöter.

Bengt Ingeström var i sina företag en lyckosam man.
Frågar man efter hemligheten med hans framgång, är det
främst en sak som träder i förgrunden: hans förmåga att
koncentrera sig på uppgiften. Han gav sig icke i lag med
en uppgifts förverkligande förrän han tänkt igenom saken
med den yttersta noggrannhet, men sedan han övervägt
allt och fattat sitt beslut, genomdrev han det konsekvent
och målmedvetet. Som en röd tråd genom hans liv och
verksamhet gick en strävan efter gedigenhet och kvalitet.
Ingen som haft att utföra ett uppdrag åt honom har
kunnat undgå att lägga märke till detta mycket
karakteristiska drag. Man fick blott ej förleda sig att tro, att hans
noggrannhet och den vikt han ofta lade vid detaljerna voro
utslag av en överdriven försiktighet, hans djärvhet röjdes
i planen, noggrannheten och tålamodet voro
förutsättningarna för planens lyckosamma genomförande.

I sin minnesskrift till Stockholms Handelskammares
50-årsjubileum 1952 har Gordon Stiernstedt gett en
karaktäristik av Bengt Ingeström, till vilken icke mycket är att
tillägga. Han säger: "Bengt Ingeström är en blygsam man
och älskar icke de många orden, men när han säger något
är det tungt vägande." Bengt Ingeström var verkligen en
blygsam man, som avskydde att ställa sig i rampljuset.
Men han förstod att sätta värde på uppskattning och
erkännande, om de voro allvarligt menade och uppriktiga.
Det gladde honom att i sin levnads höst få mottaga den
för en ingenjör sällsynta utmärkelsen Illis quorum,
kanske mest därför att Ingeniörsvetenskapsakademien,
Tekniska Museet och Svenska Teknologföreningen tagit
initiativet till detta erkännande in amplissima forma av hans
insatser.

Som arbetsgivare var Bengt Ingeström förebildlig,
fordrande men rättvis, lika frikostig som omtänksam. Hans
omtänksamhet sträckte sig långt över förhållandena i
tjänsten, många äro de som i honom funno en osjälvisk
rådgivare och en hjälpare i bekymmer och betryck. Många
yrkeskamrater, som lyckats sämre i livet, räckte han i
tysthet en hjälpsam hand. Han var också den
sammanhållande länken bland sina kamrater från Teknis, av vilka
dock de flesta gingo bort före honom.

Vid sin död hade Bengt Ingeström tillhört Svenska
Teknologföreningen i ej mindre än 63 år. I yngre år saknades
ban sällan vid föreningens sammanträden, på gamla dagar
gynnade han föreningen med frikostiga donationer. Med
Bengt Ingeströms stipendiefond sökte han bereda unga
ingenjörer möjlighet att utomlands förkovra sig på de
områden för en ingenjörs verksamhet, för vilka han själv
hyst särskilt intresse. Hedersledamot av föreningen blev
han 1949.

En lång och betydande livsgärning nådde sitt slut, då
Bengt Ingeström åttioårig lade sitt huvud til»l vila. En
kunnig ingenjör, en framsynt industriman och en god och
gedigen människa har gått bort med honom. De som stått
honom nära i livet och arbetet glömma honom aldrig.

Hans Hylander

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:37:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/1022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free