Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 5 januari 1954 - Likströmskraftöverföringen till Gotland, av Bo G Rathsman - Världens största trefastransformator - Vattenkraften i Schweiz, av G Lbg - Tekniska Skrifter: Vibrations of turbine blades with loose hinge support
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
TEKNISK TIDSKRIFT
sparing i gotlänningarnas kraftutgifter av ca
2 Mkr. Tillkomsten av Gotlandsöverföringen
kommer också, 0111 driftresultaten blir
gynnsamma, att medföra en avsevärd minskning i
kolförbrukningen, som vid nuvarande belastningsnivå
är 40 00b t/år.
Man bör kunna räkna med att de sänkta
kraftpriserna skall avsevärt stimulera
kraftavsättningen, varigenom ekonomin för
likströmsöverföringen successivt förbättras. Ett väsentligt
bidrag till prissänkningen kommer naturligtvis
från befrielsen att förränta och amortera
anläggningskapitalet, och riksdagens beslut har på
så sätt varit ett kraftigt bidrag till att projektet
kunnat förverkligas. Om efterfrågan på kraft
fortsätter att öka i hittillsvarande takt, kommer
en utbyggnad av anläggningarna att bli aktuell
inom relativt nära framtid, och eftersom
ström-riktarbvggnaderna och anläggningarna i övrigt
redan från början är tilltagna för en dubbelt så
stor överföringseffekt, kommer en sådan
utbyggnad att bli betydligt billigare än den första
etappen.
Allt hänger nu på hur driftresultaten kommer
att te sig. Man måste räkna med att en del
"barnsjukdomar" kan uppträda under den första
tiden, men man har samtidigt god förhoppning
om att efter en inkörningsperiod samma goda
driftsäkerhet som man vant sig att begära av
växelströmsanläggningar skall uppnås. Den sista
•tidens försöksresultat i Trollhättelaboratorierna
ger förhoppningar om ett gott resultat.
Litteratur
1. Hansson, B & Bjurström, B: Cables for High Tension D.C.
Power Transmission, Cigré-rapp. nr 131 (1946).
2. Lundholm, R: The Experimental Sending of D.C. through the
Earth in Swedcn, Cigré-rapp. nr 134 (1946).
3. Lamm, U: Grundläggande problem viel högspänd
likströmsöverföring, Tekn. T. 77 (1947) s. 307—314.
4. Vrethem, å: Skandinavisk storkraftöverföring i teori och
praktik, Elektroteknikeren 44 (1948) s. 723—742.
5. Deines, W: Elströmmens inverkan på havsfaunan, ERA 22 (1949)
s. 108—111.
6. Lamm, u: Progress in Development of Power Transmission with
II. V.D.C. in Sweden, Cigré-rapp. nr 408 och 411 (1950).
7. Rusck, å, Rathsman, B & Glimstedt, U: The Iligh Xoltagc
D.C. Power Transmission from the Swedish Mainland to the
Swc-dish Island of Gotland, Cigré-rapp. nr 406 (1950).
8. Rathsman, B & Lamm, U: The Gotland II.V.D.C. Link: Present
Progress, Direct. Current i (1952): 1 s. 2—6.
9. Rathsman, B: Utläggning av Gotlandskabcln, ERA 26 (1953) s.
61—67.
Världens största trefastransformator har byggts av
Asea, Ludvika, för kraftstationen Ligga nedanför
Harsprånget. Transformatorn är på 100 000 kVA och 400 000/
13 500 V. Kärnan väger över 100 t oeh lådan 20 t, 12 t
koppar har åtgått till lindningarna, 51 500 kg
transfor-matorolja krävs för isolering och kylning.
Vattenkraften i Schweiz. Vid ingången av 1917 kunde
Schweiz producera över 10150 MkWh/år. Från därefter
färdigställda och under byggnad varande anläggningar
erhåller man 6 788 MkWh/år. Projekt föreligger för
ytterligare 5 227 MkWh/år. Av dessa ökningar kommer något
mer än hälften på vinterenergin genom att
regleringsmagasinen ökats. Förbättrade arbetsmetoder, övervinnande
av juridiska svårigheter och modernisering av äldre
anläggningar förmodas ge ytterligare ca 6 000 Mk\Yh/år.
Sammanlagt väntar man att kunna nå en årlig
energiproduktion i vattenkraftanläggningarna på 28 500 MkWh/år
(Wasser- und Energiewirtschaft nov. 1953). G Lbg
Tekniska Skrifter
Vibrations of turbine blades with loose hinge support,
av Tekn. lic., Pli. D. Frithiof Niordson. Tekn. Skr. nr 151
(1953). 11 s. 5 kr.
Ett av de svåra problem, som sysselsätter dagens
konstruktörer av turbiner är att utforma kompressor- och
turbinskovlar på så sätt att de icke utmattas på grund av
vibrationer. De aerodynamiska kraven på en skovel står
i allmänhet i konflikt med de önskemål man kan ha ur
liållfasthetssynpunkt. Man tvingas därför oftast till
kompromisser vanligen resulterande i att skoveln göres
styvare och därmed grövre än vad som vore önskvärt ur
strömningssynpunkt och så styv att dess lägsta
egenfrekvens blir åtminstone högre än den tredje multipeln av
varvtalet vid fullvarv. Dock har man svårt att undvika
resonanser med vissa högre multipler av varvtalet inom hela
driftvarvsområdet. En sådan högre multipel kan för en
gasturbin t.ex. vara antalet brännkammare för turbinen
och antalet steg för kompressorn. Resonans med dessa tal
kan förorsaka svåra vibrationer.
I de fall man icke lyckas erhålla en tillfredsställande hög
egenfrekvens hos skoveln har man sökt nedbringa
vibrationerna genom att införa dämpning på så sätt att den
laxade skovelfoten ges en viss rörelsefrihet, varvid
dämpning genom glidning och friktion erhålles. Emellertid
visar det sig att en tillräckligt stor centrifugalkraft ändå
förmår låsa skoveln i ett fixerat läge varvid all dämpning
på grund av denna glidning upphör. Då detta inträffar vid
höga varvtal är det så mycket mer besvärande.
På sistone har en konstruktion börjat prövas, som har
två stora fördelar. Konstruktionen innebär att skovelfoten
infästes vid skivan med en gångjärnsled på så sätt att
skoveln ges en begränsad rörelsefrihet i skivans plan.
Genom att utföra hålet i skovelfoten med något större
diameter än den tapp, som löper genom hålet och som är
fäst i skivan, kan man uppnå att skoveln utan glidning
rullar på tappen då den utför svängningar i skivans plan.
Rörelsefriheten kan således behållas även vid höga
varvtal då någon låsning ej sker. Den ena fördelen med denna
konstruktion iir att en god dämpning erhålles vid alla
varvtal. Denna dämpning beror dels på friktion mellan de
ytor, som ligger an mot varandra i skovel och skiva
vinkelrätt mot axeln, dels också på en större aerodynamisk
dämpning. Den andra och kanske viktigare fördelen är att
skovelns egenfrekvens kan varieras inom vida gränser
med olika val av hålets och tappens diametrar.
Det är således önskvärt att utröna vilken egenfrekvens
en skovel med rullande infästning har, och detta problem
behandlas i denna skrift.
I föreliggande arbete anges en metod enligt vilken man
numeriskt kan beräkna skovelns lägsta egenfrekvens. Det
visas att en skovel med denna infästning har en
egenfrekvens, <Som vid låga varvtal är proportionell mot
varvtalet och vid höga varvtal närmar sig den fast inspända
skovelns frekvens. Proportionalitetsfaktorn visar sig hero
på skovelns geometriska dimensioner och är beroende på
spelet mellan hål och tapp. Genom variation av detta spel
kan således egenfrekvensen varieras inom vissa gränser.
I gynnsamma fall kan besvärande resonanser belt
undvikas.
Svenska Teknologföreningens ledamöter äger erhålla Tekniska Skrifter
gratis under utgivningsåret och därpå följande kvartal mot skriftlig
rekvisition i varje särskilt fall, ställd till Teknisk Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>