Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 5 januari 1954 - Andras erfarenheter - Ovävd textil, av SHl - Transportkärl av polyeten för frätande vätskor, av O Svensson - Rent vatten ur flaska, av SHl - Atomkärnor studeras med elektroner, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
TEKNISK TIDSKRIFT
Ovävd textil tillverkades i kommersiell skala i USA redan
för ca 10 år sedan; 1952 var tillverkningen uppe i 6 700 t/år.
Medan utvecklingen fortsatte i USA under kriget började man
i Storbritannien tillverka textilier av denna typ först 1945.
Rayon, bomull och andra cellulosafibrer kan inte filtas
liksom ull. För att binda samman sådana fibrer till något
som liknar filt måste man därför sätta till ett bindemedel.
Man får då ett material som är ett nätverk eller flor av
natur- eller konstfiber sammanhållet av bindemedlet.
Fastän denna textiltyp kan konstrueras på många olika
sätt och av flera olika material har man hittills nästan
uteslutande använt rayon- eller bomullsfiber som råvara.
Den kontinuerliga tillverkningen av ovävd textil sker i
två steg. I det första gör man ett flor av fibrer i ett
regelbundet mönster som väljs så att slutprodukten får
önskade egenskaper. Detta kan utföras på olika sätt, men
för närvarande anser man användning av vanliga
kardmaskiner vara den bästa metoden. Flor från olika
maskiner läggs vanligen samman till ett flerskikts flor, dvs.
till en tunn vadd. I det andra steget fixeras fibrerna i
vadden med ett lämpligt bindemedel.
Detta kan vara en viskoslösning, ett lim av t.ex.
poly-vinylaceat eller gummi eller cellulosaacetatfiber som görs
mjuk och klibbig genom tillfällig upphettning. Utom i sista
fallet för man på bindemedel genom att låta vadden
passera genom en lösning av det, pressa ur vätskeöverskottet
och efterbehandla den impregnerade vadden på lämpligt
sätt. Används t.ex. viskos, koaguleras denna varefter
materialet tvättas och torkas.
Denna metod används när vadden impregneras
fullständigt så att man får en produkt som är bunden över hela
sin vta. Man kan emellertid anbringa bindemedlet i band
eller i mönster varvid större delen av vadden inte blir
impregnerad med det. Detta sker vanligen genom
tryckning. Sådana material kallas delvis bundna
("discon-tinuously bonded"). När cellulosaacetat eller någon
termoplastfiber används som bindemedel blandas den i vadden.
Den binds sedan vid bomulls- eller rayonfibern genom
upphettning eller behandling med ett lösningsmedel.
Viskosbundna material är mest användbara, medan
sådana bindemedel som polyvinylacetat och gummi kan
modifieras vid anbringandet så att de ger antingen mjuka
och böjliga textilier eller sega och elastiska. Olägenheter
uppstår emellertid om bindemedlet är olämpligt för det
ändamål vartill den ovävda textilen avses, och därför är
materialens användningsområden begränsade.
Motsvarande gäller för ovävd textil i vilka termoplastiska fibrer
används som bindemedel.
Delvis bunden ovävd textil är mjuk, absorberande och
har gott fall. Den används därför till t.ex. servetter,
handdukar, lakan och gardiner. Dess hållfasthet och
varaktighet är emellertid liten, och dess användbarhet inom
industrin torde vara starkt begränsad. Denna typ av ovävd
textil har blivit populär i USA där det är stor efterfrågan
på billig hemutrustning med gott utseende men liten
livslängd.
Ovävd textil bunden med viskos har betydande fördelar
framför andra typer i många fall. Materialet består av
bara ett ämne, nämligen cellulosa. Det har en hållfasthet
och varaktighet som gör det lämpligt för många
industriella ändamål. Det kan t.ex. tvättas, strykas och användas
på nytt.
Inom industrin används ovävd textil t.ex. till konstläder,
konstgjort sämskskinn, som isolationsmaterial i kablar,
till förpackningar, axelkuddar, polertrissor, filter cch vid
bindning av böcker. Ovävd textil kan i många fall ersätta
vävt bomullstyg varvid slutproduktens pris kan minskas
avsevärt, men dessutom används den på grund av sina
karakteristiska egenskaper. Dessa ligger nämligen mellan
specialpappers och vävda tygers. Ovävd textil har
nämligen de flesta av de senares önskvärda egenskaper och
har avsevärt större stabilitet och hållfasthet än papper i
vått tillstånd.
En stor del av tillverkad ovävd textil används som den
är, men i många fall måste materialet efterbehandlas för
att fylla sitt ändamål. Det kan sålunda appreteras, färgas,
tryckas eller fyllas. Detta kan man göra därför att det har
homogen sammansättning och tillräcklig våtstyrka (G E
Elliott i Times Review of Industry sept. 1953 s. 13).
SHl
Transportkärl av polyeten för frätande vätskor.
Tidigare har man mest använt glasdamejeanner som
transportkärl för frätande vätskor, men kärl av polyeten utnyttjas
nu i växande omfattning. I stort sett utförs de som runda
polyeten-damejeanner i höljen av kryssfaner, kubiska
da-mejeanner skyddade av trälådor eller polyetenfat omgivna
av skyddande plåtfat. Av dessa typer har de två första
redan godkänts av de statliga myndigheterna i USA, och
den tredje typen har givit mycket gott resultat vid 3—6
månaders lagringsförsök, varvid praktiskt taget ingen
läckning uppträtt. Dessutom har fatet fyllt fordringarna vid
fallförsök från 1,8 m höjd.
Polyetenkärl i kryssfaner tillverkas i storlekarna 50 och
25 1. Polyetenet uppges vara 2,5 mm tjockt. Emballaget
har använts för bl.a. fluorvätesyra, saltsyra, mjölksyra,
alkalier, alkoholer och kromsyra. Det uppges att man på
grund av dess ringa vikt sparar 20 % av frakten till
kunden och 60 °/o på returfrakten.
De kubiska damejeannerna rymmer 55 1 och görs med
3 mm tjock polyeten. De omges av en låda av W trävirke,
som är förstärkt med lackerade stålband. Detta emballage
har använts för bl.a. saltsyra, etanol, ammoniak och
gummi arabicum. Fördelen med ett kubiskt emballage är
den lätthet varmed det kan lagras och hanteras med
gaffeltruck.
Polyetenfat i plåtfat av ringlåstyp anses mycket lovande,
eftersom de är billigare än de två andra typerna. De
provas för närvarande av flera firmor för t.ex. fluorvätesyra,
saltsyra, ättiks5*ra och blekmedel. Faten tillverkas i
storlekarna 200, 110, 55 och 19 1. Polyetenfatens sidväggar är
1,5 mm tjocka, deras lock och botten 2,4 mm. Faten har
två sprundöppningar med 2" och W diameter, avsedda
för polyetenförskruvningar. Dessutom tillverkar man ett
19 1 kärl med skydd av vellpappkartong (Modern Packaging
okt. 1953 s. 133). O Svensson
Rent vatten ur flaska. Man kan få rent vatten,
motsvarande destillerat, för fyllning av ackumulatorer, t.ex. på
bensinstationer, ur en 90 cl flaska innehållande jonbytare.
Flaskan är av halvgenomskinlig polyeten som är böjlig
och slagfast; den ger en stråle av rent vatten när man
trycker på den. Flaskan kan tömmas med en hastighet av
28 cl/min varefter den kan fyllas med nvtt
vattenledningsvatten. Ett jonbytarfilter på 170 g räcker för rening av
95—115 1 vatten. Det avlägsnar kalcium-, natrium-, järn-,
magnesium-, sulfat-, bikarbonat- och silikatjoner. Det
ändrar färg från svart till gult när det är förbrukat
(Bake-litems 5 okt. 1953 s. 5808). SHl
Atomkärnor studeras med elektroner. Stanford
Univer-sity har världens största linjära accelerator för elektroner.
Denna har man kombinerat med en apparat där
elektronstrålarna sprids i 25 ,« tjocka metallfolier. Hittills har man
arbetat med sådana av guld, bly, tantal och beryllium.
Elektronerna har 150 MeV energi vilket motsvarar en
hastighet nära ljusets. Efter spridningen i metallfoliet mäts
strålarnas intensitet i olika vinklar och ur de resultat som
härvid fås kan man dra vissa slutsatser om atomkärnornas
storlek och struktur.
Man har hittills föreställt sig atomkärnan som en sfär
med skarp begränsning och jämn fördelning av den
positiva laddningen. Enligt denna uppfattning skulle
relationen mellan elektronstrålarnas spridningsvinkel och
intensitet återges med en S-formig kurva (fig. 1). I verkligheten
får man emellertid en nästan linjär relation. Härav drar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
