Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 19 januari 1954 - Nya metoder - Rökgasrening vid rosteldning, av Wll - Centralstyrda verktygsmaskiner, av GAH - Växelventilen — ett nytt produktionshjälpmedel, av BQ - Kemisk omvandling av bomull, av SHl - Bariumtitanatkeramik piezoelektriskt material?, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
TEKNISK TIDSKRIFT
byggnad inom 250 m avstånd, dock minst 40 m för de
mindre anläggningarna och 80 m för anläggningar på mer
än ca 75 t/h ånga.
Anläggningar för över 200 kg/h kol skall förses med
askavskiljare, och det får inte finnas över 1 g fasta partiklar
per m3 rökgas räknad vid 0°C. Av det stoft som följer
med rökgaserna får mängden partiklar över 0,060 mm,
bestämd genom vanlig siktning, inte överstiga 15 °/o i en
anläggning med bränsleförbrukningen 1 t/h kol per panna.
Den tillåtna mängden stoft över 0,060 mm minskas linjärt
med ökad kolförbrukning till 2 °/o vid 10 t/h kol per
panna. För pannor över 10 t/h kol bör rökgasen vara fri
från korn över 0,060 mm.
Avsikten är inte att man nu skall försöka få de refererade
reglerna stadfästa utan man bör först försöka att praktiskt
pröva ut om de är riktigt valda eller om de eventuellt
behöver korrigeras (K Hansen i Flyveaske og
flyveaskeudskil-lere, Ingeniørvidenskabelige Skrifter 1953 nr 1). Wll
Centralstyrda verktygsmaskiner. Tidigare versioner av
centralstyrda verktygsmaskiner (Tekn. T. 1953 s. 369) har
krävt kodning av arbetsoperationerna på en hålslagen
remsa som sedan genom avkännande organ styrt
maskinens rörelser. I USA har nu utvecklats en ny typ där
styrimpulserna spelas in på ett magnetiskt band då en
prototyp av tillverkningsprojektet bearbetas i maskinen. Då
bandet återspelas upprepar maskinen arbetscykeln. Den
första enheten av denna nya maskintyp skall användas för
fräsning av detaljer för reaktionsflygplan (NY Times 2 nov.
1953). G AH
Växelventilen — ett nytt produktionshjälpmedel.
En automatmaskins olika arbetsmoment styrs ofta av
kamskivor eller kurvkroppar, vilkas rörelse direkt eller indirekt
åstadkommes av en för samtliga kurvkroppar gemensam
axel. Denna metod innebär att maskinens alla operationer
är i tiden tvångsstyrda och beroende av
rotationshastigheten hos den gemensamma axeln.
Vill man utsträcka automatiseringen till att omfatta en
grupp av produktionsmaskiner, kan det vara fördelaktigt
att gå ifrån denna centrala tvångsstyrning. I stället kan
man ordna så att en detaljoperation, sedan den
genomförts, startar nästkommande operation. Denna kan i sin
tur ge lämpliga impulser för fabrikationsprocessens
fortskridande.
Växelventilen är ett organ för sammanlänkande av
detaljoperationer på det sätt som här antytts. Ventilen
utvecklades 1950, är konstruktivt enkel och har visat sig
tillförlitlig. För enkelhets skull visas ventilen i pneumatiskt
utförande (fig. 1) i ett onormalt läge — neutralläget —
vilket den på grund av sin uppbyggnad aldrig kan inta.
Såväl snäppvippan V med tillhörande fjäder fy som sliden
S är sålunda ritade i ett tänkt jämviktsläge där sliden
stänger huvudtilloppet H{ medan båda arbetsutloppen
Uai och Ua2 står i förbindelse med tillhörande
dräneringsutlopp Udi och Ud2■ Omställningstrycken i kamrarna Kx
och K2 på var sin sida om sliden är lika stora och
balanserar sålunda varandra.
Ett mekaniskt impulsdon A, som hålls i sitt viloläge av
fjädern kan ges impulser av en eller flera av varandra
oberoende elektriska, hydrauliska, pneumatiska eller
blandade yttre impulsdon. Genom en axel X är A kopplat till
tungan T som vid vila hålls i neutralläge genom
balansdonet B.
Slidens läge bestäms av trycken i kamrarna Kt och K2.
Dessa står å ena sidan i förbindelse med luftledningen Hi
över strypningar rx och r2 samt filter Ft och F2 och å andra
sidan i förbindelse med atmosfären över utloppen ex och
Det inses att t.ex. stängning av e2 (fig. 1 t.h.)
åstadkommer stor tryckstegring i K2 samtidigt som trycket i Kx
hålls nästan vid atmosfärstryck genom strypningen rx,
vars area är mycket mindre än e^s. Sliden påverkas
därför av en kraft som för den över i vänstra ändläget.
Fig. 1. Pneumatisk växelventil, t.v. i neutralläge, t.h. med
utlopp e2 stängt; Hi huvudinlopp, F, och Ft filter, r2 och rs
strypningar, Udi och Udi dräneringsutlopp, S slid, K, och
Kt tryckkammare, Uai och Uat arbetsutlopp, e, och et
utlopp i förbindelse med atmosfären, V snäppvippa, A
mekaniskt impulsdon, fy och /\ spiralfjädrar för V resp. A,
T tunga, X axel, B balansdon.
Härav följer att samtidigt som förbindelse öppnas mellan
Hi och Ua2 stängs Udi och förbinds Uai med £/&. Om t.ex.
Uai och Ua2 förbindes med rummen på ömse sidor om en
dubbelverkande pneumatisk kolv, kommer Uai att avlasta
sin sida medan Ua2 ger ett tryck på sin, och ett
arbets-eller återgångsslag utförs. Vid nästa impuls på A sker
motsatt förlopp (enligt C-G Hård af Segerstad). BQ
Kemisk omvandling av bomull. Vid en ny amerikansk
metod behandlas bomull i form av garn eller tyg med en
lösning innehållande akrylnitril. Härvid förändras fiberns
struktur och kemiska egenskaper (jfr Tekn. T. 1953 s. 99).
Man får en ny fibertyp med flera önskvärda egenskaper,
såsom större hållfasthet, ökad resistens mot
mikroorganismer och bättre färgbarhet. Till utseende och känsel
är behandlad bomull dock praktiskt taget lika med
obehandlad.
Förfarandet uppges vara relativt enkelt. Det kan utföras
med textilfabrikernas nuvarande utrustning. En
efterbehandling av det erhållna materialet, som kallas T-7, lär
kunna ge en fiber som har betydligt större hållfasthet och
slitstyrka än både obehandlad bomull och T-7 (Industrial
Chemist okt. 1953 s. 499). SHl
Bariumtitanatkeramik piezoelektriskt material? Enligt
en föreslagen, kommersiellt användbar metod, vid vilken
förbehandlat bariumtitanat pressas torrt till formstycken,
kan man enligt uppgift framställa keramik med mycket
jämn kvalitet och betydligt bättre mekaniska och
elektriska egenskaper än tidigare. Bariumtitanats
elektromekaniska egenskaper gör att det kan komma i fråga
som piezoelektriskt material i mikrofoner och liknande
apparater som komplement till kristaller av seignettesalt
eller monoammoniumfosfat (Tekn. T. 1950 s. 1137).
Hittills har emellertid bristande jämnhet i
bariumtitanat-keramikens egenskaper hindrat dess användning som
piezoelektriskt material.
Vid den nya metoden mals bariumtitanat vått
tillsammans med ett bindemedel (metylcellulosa är bäst), ett
smörjmedel (stearinsyra) och ett vätmedel (Aerosol OT).
Blandningen torkas, pulvriseras, granuleras och pressas
till formstycken som torkas och bränns. För att
blandningens flyktiga och brännbara ämnen skall gå bort jämnt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
