Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 26 januari 1954 - Trafikföretagen och högertrafiken, av Stig Samuelson - Vägväsendets kostnader för en trafikomläggning, av Knut Kinch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 januari 1954
61
om bortåt 2 000 bussar — först och främst Väg- och
Vattenbyggnadsverket en avsevärd extrabelastning. Polisen
får sin beskärda del med skärpt övervakning av trafiken
under någon tid, bl.a. i avseende på körhastigheten, och en
hjälppoliskår blir nödvändig här liksom i Argentina.
Skolorna, radion och pressen får också hjälpa till med den
intensiva och långt före omläggningen begynnande
propagandan.
Allt detta kräver planläggning och ett intimt samarbete
mellan berörda myndigheter, organisationer och företag.
Med all sannolikhet måste också ett centralt organ inrättas
för att hålla ihop planläggnings- och organisationsarbetet,
ett organ utrustat med stora befogenheter. En
högertrafikomläggning i vårt land blir en krävande
organisationsuppgift; det är man fullt på det klara med på
trafikföretags-håll, där intresset av förklarliga skäl numera inte är
detsamma som då högertrafikfrågan förra gången var aktuell.
Vägväsendets kostnader
för en trafikomläggning
/.(/. Överinspektör Knut Kinch, Stockholm
656.11.052.46.003.1(485)
Vid en omläggning från vänsterriktad till högerriktad
trafik blir det nödvändigt att flytta alla vägmärken och
trafiksignaler för trafikanternas upplysning och varning, vilka
enligt nu gällande bestämmelser skall vara placerade på
vägens eller körbanans vänstra sida. Dessutom måste
vägskäl, rundkörningsplatser, hållplatser o.d. liksom också
vissa maskiner och redskap inom väg- och gatuväsendet
ändras, då de är utformade eller konstruerade för
vänstertrafik.
Då man beräknar kostnaderna för omflyttning av
vägmärken och trafiksignaler, måste man först göra klart för
sig huruvida samtliga omflyttningar ovillkorligen måste
vara verkställda i och med övergången eller om de kan
utföras successivt. I första fallet måste samtliga märken
dubbleras, något som skulle dra betydande kostnader.
1939 års högertrafiksakkunniga, som tidigare ingående
utrett frågan om övergång till högertrafik, synes emellertid
ha förutsatt, att märken och signaler icke skulle behöva
dubbleras.
Förhållandena torde dock på många platser vara sådana,
att på vägens vänstra sida placerade märken är skymda
för trafikanter på den högra väghalvan. Sådana märken
och signaler kan det därför bli fråga om att dubblera. Vid
kostnadsberäkningen har förutsatts, att 10 °/o av
varnings-och förbudsmärken skall dubbleras. Dessa märken anses
dock kunna ges ett betydligt enklare utförande än de
permanenta.
Kostnaderna för ändringar av vägskäl, rundkörningsplatser
o.d. har endast kunnat uppskattas. Det torde nämligen icke
vara möjligt att utan ganska ingående undersökningar
ange i vilken omfattning sådana ändringar blir nödvändiga.
Under de två senaste åren har vissa vägar med belagd
vägbana, främst rikshuvudvägar, försetts med
markeringslinjer för körfiler. Därvid har också utlagts spärrlinjer,
avsedda att upplysa vägtrafikanterna om när omkörning
normalt icke bör ske. Spärrlinjernas utläggning är helt
beroende av om trafiken är vänster- eller högerriktad. De
måste därför helt göras om vid övergång till högertrafik.
Målningen förslits emellertid ganska snabbt så att
ommål-ning fordras tämligen ofta. Med hänsyn till att en
relativt lång övergångstid torde vara att påräkna, har det
ansetts vara tillräckligt att endast ta med kostnader för ny
uppmärkning av spärrlinjer.
Föredrag i avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst den 24 november 1953.
Av maskiner och redskap är det främst sidplogar och
snövallavskärare, vilka är helt konstruerade för
vänstertrafik och som därför måste utbytas. Väghyvlar, sop- och
slåttermaskiner, vägsladdar m.fl. kan däremot ändras för
rimliga kostnader.
För städernas gator och vägar gäller i stort sett samma
problem som för landsbygdens vägar, ehuru de
trafikregle-rande åtgärderna i vissa avseenden särskilt inom de större
städerna är av väsentligt större omfattning och därför
kräver större kostnader vid omändring.
Beräknade kostnader för landsbygdens vägar
Beräkningarna har grundats på inom Väg- och
Vattenbyggnadsverket tillgängliga uppgifter, förutom
beträffande plankorsningar med järnväg vilka uppgifter inhämtats
från Järnvägsstyrelsen. Alla uppgifter är ungefärliga.
Mkr
Flyttning av 54 000 vägmärken ................................................................1,10
Dubblering av 3 700 vägmärken ................................................................0,13
Ändring och flyttning av säkerhetsanordningar vid plankorsning
med järnväg ......................................................................................................3,00
Ändring och flyttning av automatiska signaler vid rörliga broar 0,10
Ändring av speciella vägskäl, rundkörningsplatser,
busshållplatser m.m................................................................................................................0,35
Kostnad för ny utmärkning av spärrlinjer på belagda vägar .. 0,10
Ändring av fästen till sidoplogar och vallavskärare och
nyanskaffning av sådana ....................................................................................2,40
Ändringar av väghyvlar, sop- och slåttermaskiner m.m..............0,30
Administration ....................................................................................................0,32
Summa 7,80
Beräknade kostnader för städernas gator och vägar
Beräkningen är här betydligt vanskligare att göra än i
fråga om landsbygdens vägar. Förhållandena inom de olika
städerna är mycket olika beroende på trafikens omfattning
samt de åtgärder som genomförts i trafikreglerande syfte.
Stockholms stad intar härvid en särställning beroende på
dels att trafiken där är särskilt stor, dels att staden har en
ganska särpräglad struktur med ett mycket sammanträngt
cityområde med smala gator, dels att trafiken måste föras
över flera breda vattendrag. Detta medför, att det är
utomordentligt svårt att någorlunda säkert uppskatta de med
övergång till högertrafik förenade kostnaderna. Efter
samråd med representanter för de planerande och
trafiköver-vakande organen i staden har kostnaderna ansetts böra
upptas till 3 Mkr.
För rikets övriga 132 städer har särskilda uppgifter
inhämtats från Göteborg, Malmö, Eskilstuna och Umeå.
Samtliga städer, förutom de tre största, har sedan indelats
i fyra grupper. För varje sådan grupp har en viss, på
uppgifter från de fyra städerna uppskattad medelkostnad
ansetts kunna läggas till grund för kostnadsberäkningen.
Flyttning av gatu- och vägmärken, trafiksignaler, ändring
av refuger (gäller dock icke Stockholm), filmarkeringar,
taxi- och vissa omnibusstationer, cykelställ m.m. Mkr
i Stockholm ..........................................................................................3,00
Göteborg ..............................................................................................0,50
Malmö ....................................................................................................0,40
Eskilstuna och 9 andra städer med 40 000—100 000 inv. 0,75
25 städer med 20 000—40 000 inv..............................................1,25
Umeå och 40 andra städer med 10 000—20 000 ................1,03
54 städer med mindre än 10 000 inv......................................0,82 7,75
Ändring av snöplogningsredskap ................................ 0,25
Ändring av väghyvlar, sopmaskiner m.m..................... 0,20
Summa 8,20
Kostnaden för landsbygd och städer tillhopa beräknas
sålunda till 16 Mkr.
En av förutsättningarna för beräkningen är emellertid att
ett principbeslut om övergång till högertrafik fattas
snarast, så att hänsyn härtill kan tas vid utformandet av nya
trafikregleringsanordningar, trafikplatser,
rundkörningsplatser o.d. och vid nyanskaffningen av sådana redskap
och maskiner som endast kan utnyttjas för ensidig trafik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
