- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
64

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 26 januari 1954 - Några aktuella trafiktekniska problem, av Dag Blomberg - Nya metoder - Tixotropa material för grundläggningsarbeten, av G Lbg - Fotogrammetrisk kartläggning, av Sven G Möller - Halm som byggnadsmaterial, av Rg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

TEKNISK TIDSKRIFT

Stort intresse visades för trafiksäkerhetsfrågor. Alldeles
särskilt gällde detta sättet för redovisningen av
trafikolyckorna. En här i Sverige föga uppmärksammad metod för
att få kontrollerat vilken effekt ett verkställt
förbättringsarbete får i trafiksäkerhetshänseende är "before and
after"-kontroll. Den innebär statistikbearbetning av
olycksfallsrapporterna för jämförelse mellan olycksfallsfrekvensen
före och efter det att ett förbättringsarbete blivit gjort.
Därmed vinnes ökade erfarenheter för de fortsatta
konstruktionsarbetena.

Nya metoder

Tixotropa material för grundläggningsarbeten. Med

en suspensions tixotropa egenskaper avses dess förmåga
att språngvis ändra aggregationstillstånd från ett ’flytande
till ett geléartat fast tillstånd eller omvänt.

Man har funnit, att en bentonitsuspensions egenskaper
beror av temperaturen hos det vatten med vilket den görs.
Ju varmare vattnet är, desto större viskositet får
suspensionen. Orsaken härtill är att bentonitens svällningstid,
dvs. den tid som behövs för dess övergång till
geltill-stånd, avtar med stigande temperatur. Svällningstiden kan
förkortas även genom ökning av suspensionens
koncentration (fig. 1) och genom tillsats av 2-procentig
vattenglaslösning. Då man önskar utnyttja bentonits tixotropa
egenskaper praktiskt är det för arbetsplaneringen
nödvändigt att känna dess svällningstid.

Tixotropa suspensioner kan ha en mycket god verkan
såsom tätningsmedel i vattengenomsläppliga jordarter.
Man har prövat erforderlig koncentration hos
suspensionen genom att i en plexiglascylinder innehållande grovt
grus överlagrat av tixotrop vätska och därpå vatten ut-

Fig. 2. Utförande enligt linsågningsmetoden av ett tätt
membran i genomsläpplig jord.

sätta detta för högt tryck. Resultaten visar, att rent
ben-tonitslam är användbart endast i jordarter med relativt
liten genomsläpplighet (fin- och mellansand). I grövre
jordarter fordras tillsatser av finkornigt material och vissa
kemikalier.

Tixotropa vätskor har även med gott resultat använts
för att minska friktionen vid nedslagning av pålar
(Frankipålar) och brunnsrör. De utnyttjas med fördel också för
att åstadkomma ett tätt membran i genomsläppliga
jordarter (jfr Tekn. T. 1953 s. 1008). Ett nytt sätt att anbringa
ett sådant, linsågningsmetoden, har framkommit. Mellan
två obeklädda brunnar, som fylls med tixotrop vätska för
undvikande av ras, spännes en stållina, som rör sig
mellan brytskivor vid brunnarnas bottnar och drives från
markytan (fig. 2). Genom sågning med linan uppstår i
jorden en slits, som fylls och tätas med tixotrop vätska
(H Lorenz i Bautechnik aug. 1953 s. 232). G Lbg

Fotogrammetrisk kartläggning. Ett bärbart tredje
ordningens stereoinstrument — Stereotop — lämpat för
kar-tering i små skalor, visades på Internationella
Lantmätare-kongressen i Paris 1953. Det fordrar icke personal med
avancerad utbildning. Instrumentet tillverkas i sektioner
så att fyra utbyggnadsstadier kan erhållas, alltefter de
krav som ställs.

Stereotop I är sålunda ett spegelstereoskop med sned
inblick, god optik och praktiskt arrangerad arbetsyta.
Kikar-lupper med fyra gångers förstoring kan snabbt anbringas.
I detta utförande är instrumentet närmast avsett för
bildtolkning, men det kan kombineras med en ritstereometer
för enkla stereoskopiska höjdmätningar.

Stereotop II har försetts med följande tillsatsdelar:
mät-märkesplatta, två bildhållare med parallellföringsmekanism
samt parallaxskruvar för borttagande av y-parallax och
för mätning av x-parallax. Pantograf kan även anslutas.
I detta skick är instrumentet användbart för i huvudsak
samma ändamål som typ I. Mätningarna kan dock utföras
bekvämare och snabbare, och formlinjer (ej höjdkurvor)
kan dras.

Stereotop III har utbyggts med en
parallaxkorrigerings-mekanism. Denna fungerar så att parallaxer, förorsakade
av modellutningar och modelldeformationer, automatiskt
och på mekanisk väg kompenseras vid bildhållarnas
rörelser i xy-planet. Därvid tilldelas höger bildhållare
differentiella rörelser relativt vänster bildhållare, svarande mot
parallaxkompensationerna i x- och y-led. Man kan
sålunda något schematiserat säga, att instrumentet medger
absolut men ej relativ orientering. Det kan därför
användas även för kartering av höjdkurvor i terräng med
små höjdskillnader.

Stereotop IV har fått ytterligare en
parallaxkorrigerings-mekanism, varigenom skalfelen till följd av
centralprojektionen kompenseras. Parallaxerna i stereomodellen tas
därvid bort i fyra symmetriskt belägna punkter med hjälp
av fyra med inställningsskruvar styrda mekanismer
(räkneverk). Basen kan även ställas in. Genom nämnda
mekanismer tilldelas höger bildhållare ett flertal överlagrade
differentiella rörelser, vilkas resultant slutligen påverkar
bildhållaren och den därtill anslutna pantografen. Med
Stereotop IV kan man sålunda praktiskt taget utföra
såväl relativ som absolut orientering. Instrumentet är
därför inom vissa gränser användbart för kartering i små
skalor även av terräng med större höjdskillnader. Därvid
kan riktiga höjdkurvor karteras. Noggrannheten är
anpassad till den grafiska ritskärpan.

Den princip efter vilken Stereotop III och IV konstruerats
torde icke ha använts tidigare (enl. Zeiss Aerotopograph,
München). Sven G Möller

Halm som byggnadsmaterial. Halm har sedan urminnes
tider använts som taktäckningsmaterial. Under 1920-talet
framställdes pressade halmskivor, som syddes samman
med järntrådar. Dessa skivor användes som värmeisolering

Fig. 1. Tixotrop vätskas bindetid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free