Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 26 januari 1954 - Hänt inom tekniken - Cigrékongressen 1954 - Internationell kongress för livsmedels- och njutningsmedelsindustrierna - Radioisotopkonferens - Internationell förbränningskonferens - SEN-normförslag - TNC: 2. »Frågan ville icke av honom beröras», av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
TEKNISK TIDSKRIFT
jörskongresser, K. Vattenfallsstyrelsen, Postfack,
Stockholm 1, där kommitténs sekreterare, överingenjör G Jancke,
kan ge närmare informationer.
Internationell kongress för livsmedels- och
njutningsmedelsindustrierna (10e Congrès International des
Industries Agricoles et Alimentaires) anordnas den 30 maj—
6 juni 1951 i Madrid av Commission Internationale des
Industries Agricoles.
Ur såväl vetenskaplig som teknisk synpunkt behandlas
frågor från bl.a. följande områden: sockerframställning,
jäsning och jästframställning, destillering, framställning av
vin och vinäger, bryggeriindustri, kvarnindustri,
bageriindustri, stärkelseframställning, mejerirörelse,
konservering, framställning av fruktsaft, kreatursfoder, fetter,
cellulosa, tobak, aromatiska oljor, kryddor, kylteknik inom
livsmedelsindustrin.
Kongresspråk är engelska, franska, italienska, ryska,
spanska och tyska. Alla anföranden tolkas till engelska och
franska.
Deltagaravgiften, som inkluderar även de tryckta
kongresshandlingarna, är 500 pesetas; för deltagares
familjemedlem är den 200 pesetas. Upplysningar lämnas av
Secré-tariat Général du Congrès International des Industries
Agricoles et Alimentaires, Zurbano 3, Madrid, eller
Commission Internationale des Industries Agricoles, 18 Avenue
de Villars, Paris 7e.
Radioisotopkonferens. Second Radioisotope Conferënce
anordnas den 19—23 juli 1954 i Oxford av brittiska
Mi-nistry of Supply, Atomic Energy Research Establishment.
Föredragen skall behandla nya metoder och erhållna
resultat vid användning av radioisotoper i medicin, biologi,
kemi, fysik, teknik och industri. Under konferensen
anordnas en utställning av instrument och förfaranden, som är
av intresse för användare av radioisotoper. Studiebesök
anordnas vid Atomic Energy Research Establishment i
Har-well och Radiochemical Centre i Amersham.
Deltagaravgiften är 5 £ 5 sh. för dem som anmäler sig
senast den 28 februari och 7 £ 7 sh. för senare anmälda.
Avgiften inkluderar de tryckta kongresshandlingarna.
Anmälningsblanketter och upplysningar erhålles genom
Secretary, Second Radioisotope Conference, A.E.R.E.,
Har-well, Berks, England.
Internationell förbränningskonferens (Fifth
International Symposium ön Combustion) hålles i Pittsburg, USA,
den 30 augusti—3 september 1954. Den närmast
föregående, fjärde, konferensen, som hölls 1952 vid MIT, beaktade
särskilt fysikaliska aspekter på förbränning och
detonation, varför den nu kommande femte konferensen lägger
huvudvikten vid kemiska aspekter, såsom kinetiken vid
förbränning och detonation, spektroskopiska metoder, nya
instrument, tillämpning på motorer och andra tekniskt
viktiga processer, skal- och volyminflytanden, strukturen
hos explosionsvågor, olösta problem m.m.
Föredragshållare inbjudes att insända en
sammanfattning om 500—1 000 ord i tre exemplar före den 1 mars
samt manuskript om ca 4 000 ord likaledes i tre exemplar
före den 1 maj 1954 till Combustion Symposium
Com-mittee, Dr Bernard Lewis, US Bureau of Mines, 4 800
Forbes Street, Pittsburg 13, Pennsylvania, USA.
Det har ställts i utsikt att US Military Air Transport
Service (MATS) skall ordna kostnadsfri flygtransport till
USA för ett mindre antal svenska deltagare i konferensen,
även icke-föredragshållare.
Upplysningar erhålles från professor W Weibull,
Bocka-möllan, Brösarps station, tel. Brösarp 71.
SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen
har utsänt förslag till revidering av § 16 och § 17 i SEN 22.
Remisstiden utgår den 15 februari 1954. Intresserade kan
rekvirera förslaget från Svenska Teknologföreningen.
TNC
2. "Frågan ville icke av honom beröras."
Det förekommer ofta att verb som normalt förutsätter ett
personligt subjekt (t.ex. man, ni, vi) användes med
saksubjekt. När man säger att "spiken inte vill gå in"
tillskriver man avsiktligt spiken motvillighet eller rent av
illvilja, som vore den en levande varelse. Något personligt
subjekt till detta "vill" finns här inte underförstått,
liksom inte heller till "hota" och "maka på sig" i följande
exempel. "Himlen var molnig och hotade med regn." —
"När vi tog upp den nya dörren i väggen fick skåpet maka
på sig."
I sådana uttryck som "kniven skär", "kvarnen mal",
"pennan skriver", begagnar man visserligen samma verb
som i: man skär (med kniven), man mal, man skriver;
men man tänker framför allt på att det är kniven som
med sin egg åstadkommer snittet osv. och bortser från att
donet (kanske) föres av människohand. Allra minst finns
något att invända mot sådana uttryck när det är fråga
om mer eller mindre självverkande don, t.ex.
"svarvstålet skär ett spår", eller när det som utsäges mera
karakteriserar donet än den som använder det, t.ex.
"pennan skriver ojämnt och raspigt".
Det förekommer också att verb, som formellt står med
saksubjekt, i verkligheten syftar på ett underförstått
personsubjekt. En anledning till sådana konstruktioner kan
vara att man i arbetsbeskrivningar, tekniska instruktioner
o.d. inte i onödan vill använda personliga subjekt. Det bär
emot att skriva: Man (Ni...) bör föra över godset till
lastbilen genom att..., eller: För över godset...! I stället
blir det: "Godset bör föras över till lastbilen..." Man be*
håller helt enkelt den aktiva satsens verbförbindelse och
lägger till ett -s efter huvudverbet: (bör föra)s. Hjälpverb
som bör, måste, skall och kan har över huvud taget icke
passiv form på -s. Men ej heller andra verb får tillägg av
-s när de tjänar som hjälpverb: godset får, brukar, hinner
o.d. föras över. Detta är fullt korrekt språkbruk.
En undantagsställning intar hjälpverbet vill. Den aktiva
satsen: man vill inte föra över godset till lastbilen, kan
inte omskrivas till: godset vill inte föras över till lastbilen.
Man måste reagera mot följande formulering i en tidnings
ledarspalt: "Den militära sidan av saken var då under
utredning inför domstol och ville icke av utrikesministern
beröras i detta sammanhang." Det personliga subjektet
till "ville", dvs. "utrikesministern", nämnes visserligen i
agentform, så att meningen blir fullt klar, men icke desto
mindre måste formuleringen betecknas som
otillfredsställande. Ur en teknisk tidskrift kan citeras:
"Framställningen har velat visa de svårigheter, som en konstruktör av
ett eldledningsinstrument för luftvärnet har att brottas
med." Bättre hade varit: Framställningen visar de
svårigheter ..eller: ... har till ändamål att visa ...
Till betydelsen nära "vill" står önskar. Man kan inte
skriva: Ritningen önskar fås tillbaka i dag. Däremot går
det att skriva: Ritningen önskas tillbaka i dag, svarande
mot den aktiva satsen: Man (Vi...) önskar ritningen
tillbaka i dag. Här uppträder "önskar" inte som hjälpverb
utan som självständigt verb, som i passiv sats får -s.
Ett annat verb med viss viljeanstrykning är avser. "Han
avser att öppna underhandlingar" innebär att han ämnar,
har för avsikt att öppna underhandlingar, vilket inte kan
omskrivas till: Underhandlingar avser att öppnas av
honom. Men "avser" har också den i ordböckerna godkända
betydelsen syftar till, åsyftar, är avsedd, har till uppgift,
och saksubjekt är då fullt på sin plats. "Metoden avser
att ge ett mått på den ändring av egenskaperna som..."
— "Undersökningen avsåg att klargöra..." —
"Ovanstående allmänt hållna bestämmelser avser att täcka dessa
fall."
JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
